jag tycker inte ni ska ta över en häst som ni alla tycker känns så osäker. om ni inte vet om/kan hitta en intresserad person som ni vet kommer kunna "vända" henne tycker jag nog att ni ska låta säkerheten råda och ta bort hästen.

det verkar som att hon är tagen väldigt tidigt från sin mamma också - såna saker kan verka mycket traumatiserande på unga föl och vara en bidragande faktor till de problem ni upplever idag.

1# Jo de är ju de, men de känns lite jobbigt att lämna ett sånt bud till honom "/ Är nog lite nojig nu…

Hon givk i flock med 12 hästar inklusive sin mamma tills hon var 3 då vi köpte henne..

1# Den du tänkte på var en av morfars tidigare hästar som var väldigt nervös av sig rev allt runt omkring sig om hon blev lämnad utan sällskap så han kan ju handskas med nerviga hästar menade jag, Molly som han har nu har så vitt jag vet gått med sin mamma från start till 3 års ålder…

Vi köpte ett fjordsto på 5 månader när jag va bebis för att märra stötte bort henne men hon var världens goaste häst, förklara gärna lite hur de kan påverka föl så starkt att tas ifrån mamma i tidig ålder, skulle jag bli tacksam! :)

Så där va min sköt häst ville inte ta kontakt slogs med frambenen klämde in folk i väggar bet dem sparka dem inte ens ridlärarna kunde sadla eller tränsa honnom.

jag tycker att ´man ska jobba på de där Mycket NH. Jag jobbade med honom mycket och vissade vad som va rätt och fel de tog lång tid men han är helt underbar nu.

Och mycket beröm och godis hjälper faktiskt. Även om man inte tror de.

Min sköthäst är från polen och där blev hans psyke förstört.

men de gäller att jobba på de.

4# Jag har försökt i 2 år utan nån framgång, med nh och andra saker.., godis blir hon bara farligare av, det funkar absolut inte på henne, tyvärr.

Jag vill inte avliva henne men som läget är nu är det enda utvägen för både hennes och vårat välmående. Nåt är fel uppe i huvudet på henne de märkt så tydligt på henne ute i hagen, i stallet, när man grejar med henne,

Hon kommer inte bli en fin häst som man kan greja med utan att riskera att bli allvarligt skadad vraje gång.. Det hoppet har jag tvingats ge upp egter 2 år..

Jag vill hennes bästa och har fått höra att jag tar ansvar genom att vi låter avliva henne än att riskera liv och kropp eller att säkja henne och riskera att nån annan blir skadad.

Hon är farlig rent ut sagt, jag kan inte blunda för det längre!

Hon har vart nära att krossa både de ena och det andra på mig,

Allt går inte att ordna genom träning och nh men belöning och beröm, det finns fall då faktiskt enda utvägen är avlning.

Morfar kanske väljer att behålla henne när vi lämnar vårt svar vad vet jag, men förr eller senare måste han göra sig av med henne han är 70år och hon är inte snäll med honom! Vi kommer antagligen ge samma svar då som nu. Om han nu skulle välja att behålla henne bara för att slippa avlivning.

Men har hon något sälskap i hagen? Vissa hästar får dåligt psyke av att inte ha sälskap. De vet inte hur man beter sig i hagen mot hästar och vet inte hur man gör med mäniskor så ve en av min kompis hästar hon va tokig när hon köptes. Och fick gå med 10 hästar och börja bli gätte bra + med  tränig.

Brukar aldrig säga att hästar har fel i huvet (nu har inte jag träffat hästen, men), utan att dom är felbehandlade lr helt enkelt inte fungerar med det liv dom lever (har en häst här som folk sa åt oss att skjuta, men honär underbar nu). Säger inte att ni behandlar henne fel medvetet, kanske bara är så att hon kräver en annan behandling än eran. Om ingen kan hittas som vill ha henne, som kan behandla henne rätt är en avlivning det snällaste mot både er ocu hästen. Glöm inte att tänka på att ni ska orka också.

Problemhästar är ofta väldigt smarta, för smarta hästar kräver mer av människor. 

Lycka till:)

Kan ni inte sälja henne som "problemhäst" så att säga?

Lite nyfiken på hur hon är också… Du har inte fler bilder/filmer att visa kanske? Så man kan se hur hon beter sig?

Jag är oxå nyfiken på vad hon egentligen gör? Vad är det som är farligt med henne?

Nej jag har inga filmer och bilder då de aldrig blivit tillfälle att ta det när man grejat med henne.

Hon har sällskap nu igen, ska försöka förklara så gott jag kan om HUR hon beter sig och VARFÖR vi och många andra anser henne som farlig. Har ni mer frågor så ställ dom ifall jag inte skrivit just det ni vill veta.

Jag ska bara säga en sak innan jag börjar, Jag är extremt mycket emot att ta bort djur överhuvudtaget, för mig krävs det en fruktansvärt bra anledning för att det överhuvudtaget ska övervägas!

I vardalig hantering så som in/ut från hagen, ryktning och dyl i stallet:

Hon släpps ut mellan 6-7 på morgonen, krånglar och bits, slår ibland oxå. Kan inte gå lungt bredvid dig, utan om hon går "lugnt" går hon böjd ifrån dig som en ostbågen typ. Hästar är vane djur, hon har ett bestmt klockslag då hon börjar fara runt som ett vetvilling i hagen sen för att stå vid grinden och joxa sen när man tar in henne då, så går hon lugnt iblandt óch ibland vill hon helst utplåna dig.

Inne i stallet är hon inte trevlig, jag ryktar henne enbart utomhus numera efter att ha blivit halt mosad mot en väg och blivit illa biten.

Ute så har hon en chans att slå med frambenen om du står lite snett framför henne, bitas är samma ute som inne, anledningen till detta är att jag har en chans att hoppa undan om hon börjar krångla. Hittar kryphål och är listig som satan för att få till nåt, Jag hoppar inte undan i första hand..

I hanterning vid markarbete samt tömkörning:

Hon va helt grön när vi köpte henne, vi vänjde henne långsamt och gick i hennes takt med selen, träns och bet var hon van med sen uppfödarna,

Första gångerna gick bra hon gick avslappnat, visst testa hon och greja men blev nertagen hela tiden så hon fick ge sig varje gång. Det blev värre och värre ju äldre hon blev.. Vi börja fatta att de va nåt fel och lät genomsöka henne både kropp och tänder! ingen fel nånstans veterinären kunde inte förklara hennes uppförande utan sa att de sitter i huvudet på henne, det har gått nästan 2 år sen han sa det och hon blir bara värre! Vi har rådfrågat folk, testat allt möjligt men hon verkar inte vilja funka normalt..

Tömkörs gör hon inte längre då hon höll på att ta dö på både pappa och morfar, vi tömkörde morfar höll tömarna och pappa bredvid med en säkerhetslina vi va nästan hemma skulle bara upp för backen då hon bara handlöst utan minsta förvarning slänger sig rakt ut i åkern ca. 5-10m, reste sig och gick inte att få kontakt med sen för att bara lugna sig och stå helt still som att ingen hänt? Då hade vi tömkört henne med upp och ner gångar i 4 månader!

Hon har haft sina glänsar stunder då man verkligen trott att hon börjar fatta och bli en trevlig häst för att sedan falla tillbaka med dubbelkraft! Vi har pratat med uppfödarna och dom hade trott att hon bara var väldigt i unghästhormoner,

Markarbeta henne själv går inte, måste ha bet och riktiga grejer på henne. Ingen grimma här inte (jag har försökt flera ggr men fått byta för att ha en chans)

Testat att göra de 7 lekarna med henne men herre min skapare! Jag och min familj/släkt och många av morfar hästgubbar säger att hon har nåt fel i huvudet ingen av dom har sett make på häst. Hon är farlöig som bara kan slänga sig iväg i vilda resningar för att 2 minuter senare stå cool lugn som inget hänt!

Hon är farlig, De kan mycket väl vara så att morfar försöker sälja henne som problemhäst till rätt person. Personligen hoppas jag nästan det! Kan nån få relativt bra ordning på henne kan hon ju få leva, men någon lugn och go häst kommer hon aldrig att bli, tyvärr.

Frågan angående henne var ju nu hur vi ska säga till morfar på ett "snyggt" sätt att vi inte vill ha henne och att han får bestämma hennes öde.

#10 Ska först och främst säga att avlivning ofta är ett snällt alternativ, speciellt om ni nu inte hittar rätt människa till henne.

Säg till morfar att ni helt enkelt inte klarar av henne, för han som hästmänniska borde förstå att man inte tar sin ann sånt man inte klarar av.

Jag kan inte ge några direkta tipps om det är så att hästen är allvarligt agressiv. Bara buskigt bråkig eller oregerliga unghästar är betydlig lättare.

Jag skulle rekomendera att ta hjälp av någon som håller på med problemhästar och ta några lektioner tillsammans för att se hur och varför hästen gör som den gör samt hur du ska hantera och korrigera det.

Har ni inte möjlighet att ta hjälp av någon så skulle jag nog rekommendera att sälja hästen till någon som är villig att lägga ner tid på hästen. För precis som du säger är det inte kul att riksera livet för något man egentligen inte ens vill ha.

Kan lägga till att hästen som jag snackade om förut var "problem-häst" (så klart var det ju ett fel från oss), men i ett sista försök åkte mamma till Ronny Åman (vet inte hur han stavas), en man som h¨ller på med NH osv. Han gick in till hästen och fick henne att följa efter honom som en hund, frivilligt, sen sa han åt mamma att sitta upp. Problemet var löst när man fick hjälpå av konniga människor utifrån.

Är du säker på att hon inte har ont i perioder?

Hur det nu är så kommer ju hästen att kosta tid och pengar och risk - har man inte det att investera så ska man inte ta på sig jobbet, det blir bara fel och farligt och gagnar varken häst eller människor.

Jag funderar - hjärntumör?

#16 jag avlivade en som visade sig ha tumör i levern ungefär samma ojämna humör på henne också (samma ras)

#16 funderar också som dig.

Det är ju visserligen snart 2 år sen veterinär sa att de inte va nmåt fel på henne kroppslig utan att hon va "psykiskt störd" mer eller mindre.

Kan inte göra jättemycket mer än att prata med morfar… Ingen vill egentligen avliva henne men om vi inte hittar nån annan lösning eller nåt så är det vårt enda val..

Det är röntgen och grejer som krävs för att hitta tumörer va? Jag ska prata med morfar men vi och morfars "hästgubbar" och andra bekanta upplever henne som farlig och det är hon.

Ska fråga om vi ska ta ut veterinär igen som får kolla igenom henne men sen hon blev undersökt har hon varit frisk som en nötkärna..(?) Så att hon skulle ha ont någonstans tvivlar jag lite på men ska prata med honom.

fast när man läser första delen om hanteringen så tycker jag faktiskt det låter som en ouppfostrad häst. det är kanske inte så, men det var det första jag tänkte på.

vissa hästar tar ju över direkt om de känner att man är minsta osäker och en nordsvensk är stark och har ganska mycket massa.

Tumörer märks oftast inte vid vanliga undersökningar, utan kan möjligtvis upptäckas vid blodprover osv (om man letar efter det). Och en häst kan nog mycket väl ha ont "attackvis", och det kanske inte är förrän vid en obduktion som man verkligen får veta orsaken.

Jag hade en hund en gång som uppvisade liknande symtom som din morfars häst. När den vid ett tillfälle helt oprovocerat gick till anfall mot ett barn (efter flera "oförklarliga" situationer) så tog vi bort honom. Jag bad att han skulle bli obducerad då jag tyckte att hans beteende var mycket märkligt, och det visade sig att det fanns en tumör i huvudet.

Det kanske inte alls är det som denna häst lider av, men det är ändå en tanke. Flera av de "galna hästar" jag har hört talas om har också haft en fysiskt förklaring till sitt beteende. Det är onaturligt för hästar att vara "elaka".

20# Hon är stängt uppfostrad från där hon kommer, dom hade avel på nordvsneksr i 1a klass och var på utställningar hög och låg…hon var den jobbigaste hästen har det kommit fram nu på senare tid, kunde få fnatt utan minsta lilla anledning. Och vi har ju grejat och "tuktat" henne riktigt hårt för att kunna hantera henne ( Inte slagit eller nåt sånt men varit stränga mot henne)

21# Åh.. Nej det är inte naturligt… När hon stod här hos oss attackera hon en av våra stall katter och stampa ner honom i marken så katten var jämn med marken! Som tur va var det mjukt i baken så katten klara sig utan större skador,

Hon stod helt lugnt och åt hö sen bara hon flög på katten som stod i närheten av pappa, pappa fick flyga på Molly så att pappa var där och att de var mjukt i baken rädda livet på katten, före de och efter de har hon aldrig brytt sig om katter i stall eller hage vad vi märkt, Den katten brukade ligga och sova på hennes rumpa så det var ingen "främling" precis.

Efter att hon nästan mosat honom då så återgick hon till att äta helt lugnt, det är inte normalt?!

En häst som är elak har besvär av något har jag alltid lärt mig och eftersom veterinär inte hitta nåt på henne när han genomsökte henne och munnen är de inget fel så va ju hans slutsats att hon är inte helt frisk i huvudet..

#19 vår märr var undersök noga och det var vid obduktion dom så hur dålig hon var och det gick i perioder Gudasnäll varvat med ett djävulshäst

Har inte läst igenom all kommentarer nu, men iaf ditt svar om hur hon beter sig. Jag börjar också tänka i banorna att det kan vara en tumör eller något. Min förra sköthäst fick en tumör i äggstockarna, så något blev fel och hennes kropp började producera testosteron och hon betedde sig som en hingst helt plötsligt.

Jag vet inte riktigt vad jag tycker att du ska göra, men jag blir så galet nyfiken på att få se henne med egna ögon, haha… :P Får man fråga vad du gör för att "tillrättavisa" henne när hon t.ex. bits eller knuffas? Har ni provat horsemanship "Join Up" och inte bara de sju lekarna?