Varit aktiv här på iFokus i många år, meeen blivit mycket mindre på sistone. MEN senaste veckan har varit helt sjuk. Förra lördagen gjorde jag min sista start med min foderhäst, ägaren tog tillbaka honom söndag då jag ska iväg på lite äventyr. vi brukar alltid vara bland de sista, men klammrat oss närmare mitten. målet var 60 % för det var klass där alla över 60 fick rosett och ville gärna ha en rosett som minne. och vi har snosat länge, (haft 63, 63 samt 64%, men det i höstas, annars mellan 51-59%) haft flera 6.5 och 7 or men alltid varit något som hänt.

men plötsligt hände det. Allt gick som en räls, och vi fick - håll i hatten - 68%!!!! och vann därmed med 3 % till tvåan. 12 startande och 4 fick över 60 %. Grät i floder efteråt. vi vann, i vår näst sista start tillsammans. svårt ställa om sig till ny klass sen men gick helt okej där och 59% men jag satt bara och log och åkte genom programmet.

nya tag sen och åka iväg till Strömsholm i söndags, för att göra antagningsprov till Hippologprogrammet på måndagen. (universitetsutbildning inom häst)
och fick svar igår, och klarade alla delar! (hoppning, dressyr, häst vid hand) med 6:or på alla bedömningsgrupper! (5 lägsta godkänt och då på gränsnivå, annars får man U-underkänd)

Nu väntas jobb i norge för därefter i ett dressyrstall i sverige och sen hippologprogrammet till hösten!

Känns helt sjukt att allt man liksom tränat och kämpat för, plötsligt går vägen???
trodde jag inte alls var möjligt. men kände en liten hopp efter lördagen att om jag och min foderhäst kan ta 68% och vinna, är kanske inte antagningsprov helt omöjligt.

för ett år sen hade jag startat 1 tävling, jag var avundsjuk på alla i min "Åldersgrupp" som kommit ut och tävlat flera år, men som jag tappade pga psykisk ohälsa och så. men. sen i höstas har det blivit 33 dressyrstarter med 3 olika hästar. och vet verkligen inte vad som hänt.

Nu ska man ladda om inför hopptävling imorn, och dressyrmeeting tre dagars nästa helg.