En som varit i nedräkning
En liten berättelse om en av våra inköpta Caspiska hästar.
Förra året köpte vi 4 st.ston Ett par från Frankrike och ett par från England.
Ett av de här stona som vi köpte är ett sto född i Frankrike. Hon var 4 år när hon kom och var helt enkelt ohanterad.
Det gick inte att ta på henne utan att hon skaka. Borsta henne var inte att tänka på, hon skaka som ett asplöv. kröp ihop panik. Ta på hennes ben, lyfta upp hovarna var bara att glömma, hon kasta sig rakt upp i luften, i värsta fall kasta hon sig över oss eller for runt och hamna på rygg. Man kan säga att vi stog med en häst som vi inte visste om vi skulle behålla eller avliva.
Idag är den här hästen lite på väg att ta till sig att tillåtas bli klappad som att lyfta benen och kunna bli verkad..
MEN Idag har hon gjort någonting stort. Hon har tillåtit sig longeras.
Efter några missar och lite missförstånd så kom hon sig. Det tog henne ca 10 min, så satt bitarna på plats. Den uppvisning hon sen kom att visa upp var bara så bra, ja, helt enkelt enastående såååå bra, att nu först ser jag den här framtiden med henne som jag inte för 9 mån sedan kunde se.
Det var bara två månader sedan vi stog och övervägde hennes framtid. Tanken på att sälja el skänka bort henne fanns inte, vi var inne på avlivning.
En bild på henne från idag, svettig efter sitt pass, och en nöjd glad matte i tummen med ena handen, och med kameran i andra handen. Bara det att ha kunnat släppa en hand från tummen och göra annat med andra handen har tidigare inte varit tänkbart. men idag gick det, och det helt utan dramatik.
Nu inga tvivel kvar. Nu ser vi hennes framtid med stor ljusning. Hälsar här nu en mkt gladare matte, som stog för hennes nedräkning, bara för två månader sedan.

det är så härligt när man känner framgångarna! =)
Men vad skönt att det släpper för er!!!
Jag har själv gjort ett liknande arbete med ett travsto som jag i prinsip tog från slaktbilen. Det var många tårar i början och inte sällan ett steg fram-två steg bak- två steg fram- ett steg bak- osv Men nu har hon blivit en så underbart trevlig dam som vilken nybörjare som hellst kan rida! Hade hon inte haft så bråttom skulle hon varit perfekt till handikapridning!
Låt bara hästen bestäma takten så ska du se att ni fixar detta. Och du kommer få en hur trogen häst som hellst. Bara du visar henne att du tror på henne…
Lycka till!!!!

Gud vad skönt för er! Underbart å läsa detta. Hoppas på en bra framtid för er och att ni fortsätter göra framsteg!
Lycka till

Vad skönt och bra att det går bättre!
Söting där också :)
Lycka till ! :)
Grattis till framgången! Det är så skönt när det löser sig till det bättre, när allt jobb man gjort visar sig vara värt mödan. Jag förstår att vägen dit är jobbig, och förmodligen kommer det lika många bakslag som framsteg, men om du bara fortsätter så tror jag absolut ni kommer få en fin och trogen häst!

Har en liten tår som bränner i ögonvrån.
Din text minner mig nämligen om hästar jag jobbat med i mina dagar.
Och du! Så som du beskriver ditt sto, har jag erfarenhet av och när jag väl satt på den hästen första gången fick jag bita mig rejält i läppen för att inte släppa ut ett rejält lyckoskrik.
Marsvin 4-ever
.
Tack alla ni för era inlägg ! Jag vågar inte ta ut full glädje än.
Men Kan meddela att hon har gjort om samma flotta bravur under senare delen av eftermiddagen. En dos på ca 8 min utan minsta missförstånd eller annat panikutbrott emellan. Hon gick klockrent ut på spåret och tog kommandona som hon aldrig gjort någonting annat.
Hon kan gå både höger som i vänstervarv, i skritt, trav och stanna på samtliga kommandon.
Här en bild där hon är på väg tillbaka till stallet, efter andra longeringsrundan. Även denna bild taget med högerhanden, medans vänsterhanden höll i tummen. Utan att panik bröt ut.
Nu återstår morgondagen, då jag ska ta henne med på sin första tur, utanför hennes vana dagliga omgivning.
Går det så bra att vi kommer 500 m från hennes normala omgivning, för med henne är det isåfall en mkt stor händelse i sitt dagliga liv, så ska jag ta en bild på det. Om hon även då som idag låter mig ta den bilden.
Nu ska jag bara sätta mig ner framför Pixboxen och ladda även den med några av minnesvärda ögonblick från idag.

hur stor är hon?
# 9 Hon är runt ca 105 cm

Vilken underbar historia! Förstår att det krävts mycket jobb, förstår också din glädje när det funkar!
Hoppas det fortsätter att gå bra. Men visst bakslag kan alltid komma, men då hoppas jag att ni tar er uppåt snabbt igen 
Ha en bra dag!
Medarbetare på tävlingshundar.ifokus
http://www.freewebs.com/sting-pippi
Grattis till framgångarna!! :)
Hur gör ni med grimman? låter ni henne få ha den på sig dygnet runt eller går det bra att ta av henne den o så? :) lite nyfiken bara hehe :)
#12
Hon går med grimman i hagen, Men när hon kommer in i sin box tar vi av henne den.
När hon ska ut så kommer hon aldrig ut ur sin box utan sin grimma. Till det kan det krävas två personer, men hon har kommit sig, speciellt de sista veckorna.
Va underbart att det går framåt för er :) lycka till
Åh så kul att det går bra!!!
Förståndigt av dig att du jobbar henne korta pass men lite oftare då. På så vis blir hon hanterad (i hennes ögon) mer, även att det i antal minuter inte blir mera.
Ska bli spännande att följa ert arbete ihop! 
Ja, då är turen avklarad !
Det tog sin lilla tid att komma sig från gården. Grimman brast ( ny ) , som ett mirakel så lyckades jag kasta mig om hennes hals och fick på grimskaftet runt huvudet och fick henne tillbaka till stallet. Hitta fram en ny ( inte bäst passande, men fick duga ) så kom vi iväg, som inget hade hänt. Efter några hundra m bort från gården tog vi oss ut på en liten äng.
På ängen visade hon upp kvaliteer som jag inte i min vildaste fantasi kunnat anat fanns i dessa ben.
Bilden får tala sitt egna språk !
Förutom episoden i sin start,( hon ville inte lämna gården,) det vart en liten kamp och grimman brast, så är jag iallafall mkt nöjd ! !
Här på bild när jag korta/ tempar ner/ tonar ner henne lite i travet. Jag vill uppnå lite mer lyft, samling. Hon svarade på det och så här såg det ut.
Hon är ännu inte musklad än mindre skolad, då hon endast sen igår har tillåtit sig att longeras. Så detta är hur hon idag ser ut.

ojdå, hur reagerade hon när du kastade dig över henne?
bra att det gick bättre sen! =)
# 18
Det tror jag inte någon här egentligen vill veta, Ska tack och lov till tandläkaren på tisdag. egentligen för att laga en annan liten tand, men han får nog ta de här två först. ha ha.
Men det viktigaste var att jag fick stopp på henne. Det blev stopp när jag fick vänsterhanden runt hennes nos. och jag lyckades med högerhanden få runt grimskaftet runt nos och hals, och så drog jag åt, då blev det ett stopp. Då först kasta jag mig av från ryggen och la mig ner på backen och då tvingades hon ge sig. Hon klarade helt enkelt inte av mig i mitt liggande läge där.
Alltså Jag bokstavligen kasta mig upp, som du kasta dig upp på en bock, som man hoppa över den där skolbocken, man fick göra på skoltiden. det blev en liten resa upp, men jag lyckades hänga mig kvar i det liggande läget på hennes rygg, med vänsterhanden runt nosen där framme och med högerhanden som höll kraft- tag mot hennes bringa där framme. Det hade sätt ut på bild, kan jag tänka mig.
Jag har tidigare varit gymnast och dansat balett i yngre dar. lite av takterna satt faktist kvar, Tack och lov ! ! Vad värre är. är att jag inte kan egentligen göra avstamp, då jag har ett mer eller mindre söndertrasat knä, men se det gick, i nödens hetta. Men detta vill inte min ortoped veta.
Men jag är trotts allt inte missbelåten för denna lilla episod: Jag är faktist mer än stolt över hennes av dagens prestationer. Inte minst hennes uppvisande trav på volten, det fick mig att glömma allt eländes elände man har med henne bakom sig.
Tänder kan man laga ! Så förhoppningsvis på tisdag kan jag allt stoppa i mig mina knäckebrödsivor igen. Älskar nämligen Te och Wasa sport knäckebröd med Billingeost på.
Ja, Det var baksidan av episoden.
# 19
Ska kanske understryka att hon även fick sitt livsförsta dusch idag. Det är vad den bilden här strax ovan här visar. Hon dansade runt, det var allt. Jag själv fick gå in och byta om.
Skön häst kan det mesta.
Åh! Det verkar helt klart som att allt kommer att lossna för er! Man blir så glad när man läser sånna här historier! Ser verkligen fram emot att få följa er framöver!