åååh, så ledsamt gejsa ! men han hade säkert ett bra liv hos er.
annars hade han ju inte blivit så gammal. skönt när det går så lungt till och dom stilla får somna..

Jo, det sa veterinären också. Att han hade levt bra hemma hos oss. Nu hade vi inte honom dom första åren. Vi fick honom för förra ägarna vara allergiska. Hade inte vi tagit honom så hade han troligvis avlivats då. Men han fick ju bo i stallet dom första åren. Och alltid i utebur sommartid. Var det riktigt fint väder tog vi ner honom i en mindre utebur på gräsmattan. Men en gång kollade ju ett Lodjur på honom. Hade jag inte sett det den gången hade han nog blivit tagen av lodjuret. Nu fick jag se den så jag tog in honom och hästarna den natten. Men det har jag ju berättat om en gång förut.

För ca 4 år sedan blev han ju jagad av en liten hund i boxen också. Så han bröt benet. Veterinären sa att det läker av sig själv om han ligger still. Vilket det ju gjorde. Han blev helt frisk igen efter det. Så lite grand har han ju varit med om i sitt liv.

Både våra katter och hundar gillade honom skarpt. En katt bla låg ofta i hans bur bredvid kaninen.

Beklagar sorgen. Trotts allt en vän ni haft så länge. Så även om man vet att det är dags och att de levt längre än vad de borde så blir sorgen tung.

nämen, vad tråkigt för er.

13½år är ju väldigt lång tid för en liten "skuttare" så ni måste ha hunnit fått många fina minnen av honom.

jag skickar tröstekram till dig..

ooh, han hade varit med om mycket den lille ninen. roligt ändå att han repat sig så bra efter allt, då har han ju verkligen haft det bra, det värmer ju gott i själen att veta. :)

ah vad trist gejsa. men först änr jag läste din rubrik trodde jag det hänt ngt med hästarna. nog för att detta är lika sorligt…

Beklagar sorgen!!!

Han har levt länge och bra hos er! Nu skuttar han på ystra ben och äter morötter, maskrosblad, vitt bröd och annat smaskigt!

Tröstkramar i massor och tycker du är STARK som klarar av att ta ett sånt tungt beslut för en vän!

//I

usch, tänker på dig :/

Tack ska ni ha alla vänner. Ja, nu har vi begravt honom strax utanför sommarhagen tillsammans med vår undulat.

När vår undulat dog så frös jag in honom i väntan på Stampe. Ville gärna att dom skulle ligga tillsammans. Bredvid dom ligger ju Stampes kompis Bruno och en fladdermus. *ler*

Ja, det är alltid jobbigt oavsett vad det är för djur. Men hade det varit en häst vete sjutton om jag orkat sitta här i dag. Har just nu rödgråtna svullna ögon. Vet att jag har gjort rätt men det är jobbigt att ta det sista beslutet. Ta honom från sin låda och åka till veterinären. För det är alltid jag som ska bestämma sånt. Aldrig att gubben säger att det är dags det är han för feg för. Eller vad det nu är.

Jag är hemskt ledsen!
Även fast det "bara" är en kanin så är ju saknaden och sorgen likväl lika stor!

Tack ska du ha CBA. Håller med dig ang sorgen. Är väldigt ledsen men samtidigt lättad. Har ju gått och väntat på det här i över ett år nu. Varje morgon har jag gått ner och tittat in i buren för att kolla om han levde. Eftersom han levde så många år på övertid sas.

#11 Jag har väl ungefär samma situation med min ena kisse. Han lever enligt vet. på övertid men de tycker att så länge han är pigg och äter och busar så är det ingen fara.

Jag bävar för den dagen då beslutet måste tas *ruskar av mig tanken*

Ja, det är inte roligt att behöva bestämma över liv och död själv.

Förra året dog ju två katter och en hund och Stampes kompiskanin. I år är det bara Stampe än så länge. Jag har varit med så många djur när dom dött. Men det hör ju till när man skaffar djur tyvärr. Att se till att dom slipper lida.

Vår Stampe började tackla av mer och mer. Han var ju blind av starr och snuvig i näsan jämt. Antagligen cancer i näsan eller något. Jag var rädd att det skulle bli så att han inte kunde andas längre. Så jag bestämde mig i går kväll att det måste ske i dag.

Beklagar sorgen!

Men att kaninen blev så gammal är ett tecken på bra omvårdnad och en lycklig kanin.

Säger som de andra - Jag beklagar sorgen!!

Sedan håller jag med Sussi!! :) Du måste ha skött kaninen jättebra!! :)

Jo, jag tror nog det jag med. *ler* Veterinären sa samma sak.

Det roliga är ju att han fick helt fel mat dom sista åren. Han fick varmt ljust mjukt bröd varje morgon. Ostbågar, jordnötsbågar, riskakor med kryddor osv. Morötter och sallad ville han inte ha den sista tiden. *ler* Fast han fick ju det utifall att…..iaf. Även kaninpellets och musli som är som kakor. Frukt mm bananer älskade han.

Och mjukt bröd ska man inte ge till kaniner. hehe

Beklagar sorgen men du har absolut gjort det bästa för din vän.

Tack mazze! Jo, jag vet att jag har gjort det bästa. Inte lätt att tänka på det just då. Men nu vet jag det. I kväll blev första kvällen utans hans skuttande på mattan när vi såg på tv:n. Vi brukade alltid flytta på hans bur och låta honom hoppa på mattan när vi tittade. Nu är det slut på det. Känns väldigt tomt nu. Man är ju en vanemänniska och något fattas.

beklagar sorgen alltid jätte jätte jobbigt att mista ett djur!

han blev "väldigt" gammal för att vara kanin, våran lilleskutt blev "bara" 6 år…

#19# Tack! Jo, jag vet att han blev nästan dubbelt så gammal än vad han skulle bli eg. *ler* Han var ju nästan aldrig sjuk heller så. Vi behövde bl a inte åka och klippa tänderna heller som en del får göra titt som tätt. Hans kompis blev ju bara 8 år så….

En hona gjorde han dräktig innan kompisen kom. Men hon fick inte ut ungen. Så vi var tvungna att ta avliva henne och ungen. Då fick vi den andra kaninen som kompis till Stampe.

bevis på god omvårdnad som ngn skrev.

Ja, eller en väldigt frisk kanin bara. Han kan ju haft tur också. *ler*

hua… tråkigt att förlora en liten nin…kram på er…

Gejsa, han fick i allafall uppleva en sista skön sommar, nu har han gått till vila liksom hela naturen snart ska göra, så jag tycker du skall känna dig stolt över att ni skött honom så bra i alla år,annars hade han aldrig blivit så gammal. Kram

jag håller med de övriga! starkt att orka ta ett sådant beslut. Blir himla rörd när jag hör sånt här… det är som du säger att avsked tillhör när man skaffar djur och det är nåt som jag är skiträdd för. Jag ser på Pim att han blir äldre och äldre….. fy fanken för de dagarna när mina djur lämnar mig…….(nu e jag självisk) Men som de andra skrivit att han levt så länge så har han haft ett lyckligt liv och mått bra och du gav honom ett värdigt avslut. han kunde inte fått det bättre. Många tröstekramar till dig!!! Det är hårt att förlora sin vän….. jag tänker på dig

Tack ska ni ha alla vänner för era ord. En sista bra sommar sa gubben min också. Nu började han ju få vinterpälsen som var jobbig att borsta bort för mig. Han hårade som sjutton fast han var så liten. Visst, han levde nog ett bra liv. Får försöka tänka på det när jag är ledsen.

Ja, jag bävar också för när det är dags med tex min Gobban som är 21 år nu. Tycker att jag börjar känna lite krämpor nu iaf i höst. Tex så blir han räddare oftare mot skogen som om han inte ser eller också är det löven. Hela naturen har ju förändrats på bara en månad. Vi får se i vinter sedan.