Pengar kostar det ju en.hel del! Ansvar 24/7, man blir så otroligt bunden. All tid det tar. Hur jobbigt det är om dem blir sjuka/skadade. Rädslan för alla idioter det finns som skadar eller stjäler hästar m.m.

#1 men oj, verkar vara en hel det. Kanske uppenbar fråga men, är det värt det och varför? =P

Det värsta med hästar, om man bortser från dödsfall eller skada, är helt klart när allting går bra och sedan en dag är allt uppochned igen! Jag ska ta ett exempel: Min ponny kan gå perfekt med en viss utrustning den ena dagen och bokstavligen dagen efter så märker man att den besvärar! Så det är en del pill med det där…

Mina synpunkter om vad som är jobbigt med att ha häst (om vi bortser från sjukdomar och skador utan tänker på det dagliga) är att man blir bunden till hästen kostnadsmässigt och vårdnadsmässigt. Varje månad måste man göra en budget och betala allting som kretsar kring hästen och det är ju ingen liten summa vi pratar om och jag som är student har ibland svårt att få pengarna att gå runt varje månad. Efter att allting är betalt så som stallplatsen, maten, hovslagaren osv så rekomenderar jag att man lägger undan ytterligre lite pengar till nödfall. Om hästen blir sjuk så måste man kunna betala veterinären eller om hästen tappar en sko ska man kunna betala hovslagaren. Det är det jobbiga ekonomiskt sätt. Sedan det vårdnadsmässiga, man ska alltid kunna avvara tid åt hästen varje dag. Jag spenderar ca 4 h / dag i stallet och då inräknas inte resvägen dit utan man måste ha tiden. Man ska kunna mocka ordentligt, göra iordning maten ordentligt, skölja och fixa vattenhinken, borsta och pyssla med sin häst, rida den ordentligt och sedan borsta och pyssla lite igen. Ha lite tid för hästen och umgås med den. Även de dagar hästen har vilodag ska man avvara tid i stallet och umgås med hästen. Jag brukar gå promenader på hennes vilodagar. Sedan om man står på ett kollektivstall som jag gör har man åttaganden, 4 per vecka och 1 varannan helg. Jag måste flytta runt sakerna jag ska göra på mina dagar för att det ska passa in på åttaganderna. Ibland är det utsläpp tidigt på morgonen och ibland kvällsfodring sent på kvällen. Man måste kunna vara flexibel.

Sedan ska man alltid vara beredd på att saker kan rent ut sagt skita sig. Som för mig, jag har förlorat min stallplats eftersom stallägaren helt plötsligt ska ta tillbaka sin sålda häst och behöver min boxplats. Jag måste alltså leta nytt stall med nya priser, nya rutiner och hela köret. Allt detta samtidigt som jag ska leta upp ett bete och min stackars tös kommer få flytta runt mycket och jag vet inte hur det ska påverka henne.

Och genom allt är det viktigt att ha hästfolk i sin relationskrets. Det kan vara familjen, vänner eller att man lär känna personerna i stallet man står på. Det är viktigt att kunna fråga frågor, få hjälp och stöd från folk som kan detta med hästar.

Nu kanske jag har låtit väldigt negativ och det är inte alls meningen. Men det finns nackdelar med detta men om man kan ta sig an det kostnadsmässiga och vårdnadsmässiga samt har folk man kan luta sig mot så är det underbart att ha häst! Är man en hästtjej så är det de allra bästa, man får en vän för livet och man får spendera varje dag tillsammans med henne. Trots alla motgångar jag fått det senaste så är det värt det eftersom jag har min tös och jag älskar henne.

Nu har jag bara tagit upp det vårdansmässiga och kostnadsmässiga, det finns såklart många fler saker. Både positiva och negativa. Men detta är mina synpunkter.

Det "värsta" med att ha häst är att den ska ha sitt varenda dag. Antingen man är frisk eller sjuk, glad eller ledsen, nyförälskad eller nyskild. Antingen det går bra med träningen och hästen är det bästa som finns eller allt har varit hopplöst och man känner att man aldrig vill se den mer. Antingen hästen ska starta i Grand Prix eller man väntar på slaktbilen. Hästen ska ha sin skötsel i alla fall. Det finns inga ursäkter.

Därför är det viktigt att man har ett rejält "skyddsnät" av folk som kan hjälpa till, antingen man köper tjänsterna eller har vänner/familj som är engagerade.

Att ha häst är inte så mycket en hobby som en livsstil 😉.

#2 Om det är värt det? Varenda sekund! Känslan när ens ponny glatt hälsar en med en gnäggning, håller påd sina konstiga idéer och alltid finns där. Det är oslagbart! Och vad hade man gjort med all tid och pengar om man inte haft häst? Kommeer aldrig förstå vad vanligt folk gör som inte har häst.;-)

Håller med dem som skrivit ovan - tiden och då framförallt att man blir så uppbunden är värst. Jag bor visserligen på samma gård som djuren (vilket känns som rena lyxen) men det gör sitt också, är väldigt mycket att göra konstant och jag minns ärligt talat inte när jag senast hade en dag då jag bara kunde gå ut och gosa med hästarna. Utan det är in- och utsläpp, motionera dem, fixa vatten (hatar på vintern när vattenslangen fryser!), mocka och fodra, se över hagstaket/paddockstaketet och en massa annat. Men det är så värt det - varje dag! Till och med när det är -25 och vattenslangen är djupfrusen och hästarna inte vill gå in på kvällen och det är isgata över hela gårdsplanen. 🙂 Räcker med att hälsa på hästarna för att allt det jobbiga ska vara bortglömt.

#6 haha så känner jag också! Vad fasen hade jag gjort utan mina 15 fyrbenta som står där ute i stallet?? Suttit vid datorn..?

Det sämsta med att ha häst är de negativa vågorna som kommer ibland (oftast kommer allt på samma gång också). Småskador, sjukdomar, tappskor(!!!!!), trasiga staket m.m

När dessa negativa vågor kommer - DÅ blir det plötsligt jobbigt att lägga ner all sin tid och alla sina pengar på de fyrbenta. Men, som tur är brukar det gå över ganska fort och så är man tillbaka på att herre gud, det här är det bästa som finns och de är värda varenda krona och sekund man lägger på sina bästa vänner.

Men gud ni får det verkligen det att låta riktigt jobbigt men det är bra att få en inblick på sanningen, allt är inte bara frid och fröjd. Jag kan bara relatera med vad min sjuka hund har kostat, ekonomiskt och tidsmässigt och allt är så värt det. Men det är bra att veta unnan vad man ger sig in på.

Det jobbigaste som "ungdom", utan fast jobb men med eget boende och bil och djur är den ekonomiska biten. Att alltid behöva tänka sig för, att aldrig kunna impulshandla eller äta ute när man känner för det utan att se över ekonomin först.

Ibland kan det vara jobbigt om man jämför sig med andra som inte har häst, de som har råd med massor av kläder, senaste mobilen och som åker utomlands två gånger om året. Då kan i alla fall jag börja ifrågasätta mig själv om det är värt det.

Än så länge har svaret alltid varit JA