Hästar & ridsport iFokus

Hästar & ridsport

Etikettövrigt
Läst 567 ggr
Linda
0

Vad ridningen/hästarna betyder..

..För dig?

Jag spinner vidare på en redan befintlig tråd..

-För mig är hästarna balsam för min själ, ett vattenhål där jag kan få vara en del av mig själv.

-Jag skriver en del av mig själv för jag vill gärna då och då stoppa undan den känslan för att även visa den andra sidan av mig själv.

-Jag har andats och levt med hästar länge, länge och nästan alla i min familj, syskon (har 5 syskon, 4 styvsyskon..) har egna hästar/rider..

-När någon ny person dyker in i våra liv (pojkvän eller vän) så tjatar vi (jag och min stora familj) sönder denne om hästar eftersom det är "allt" vi kan..

-För något år sedan när jag kände mig "vuxen" efter att ha fast anställning, massa hästar hemma, två barn osv..började jag fundera över mitt hästliv..

-Är dert allt jag kan?

-Hästar?

-Och ändå blir man aldrig fullärd!

-Kände mig rätt frusterad och gick ut och sadlade en häst och var ute och red ett par timmar, min sambo och barn hade nu vant  sig med att mammas ridturer och långa stalldagar var helt naturligt, men frusterande för dem,..

-Jag kom på att man måste balansera sitt hästeri med något helt annat för att må riktigt bra, så att man inte låser sig, dvs tror att man "måste" andas häst 100% av sin tid..

-Jag har löst det rätt bra genom att inte bara umgås med hästfolkl, det var inte lätt att som vuxen hitta nya "lekkamrater" bara för mitt egos skull, att inte jag bara skulle vara med hästarna..

-Jag upptäckte att även om man älskar sina hästar så är det nyttigt att ta tillvara på vad andra människor gör med sina liv, sin tid..

-Vi hästmänniskor binder så mkt tid att så många av oss helt plöttsligt om vi på något sätt ändrar våra rutiner eller rent av slutar med hästar.. blir deprimerade och inte vet hur man hanterar tid.

- Att helt plöttsligt börja prioritera några timmar på något annat änn hästarna kan vara tufft, svårt iaf för mig.

-Jag har alltid varit mode intresserad och gillar att göra andra saker också men tre år på gården själv hade förvandlat mig till en ganska osäker och  rädd tjej till och med byg..

-Jag blyg???

-Men insåg att även mina närmaste började se mitt dåliga självförtroende, det var då jag tog tag i det..

-Ett år sedan var det nu som jag tog tag i det, började lära mig vara social igen, träffa nya som gamla vänner, började gilla att ta hand om mig själv, shoppa bara för min egen skull igen..

-Var fanns tiden?

-Jag började om prioritera, istället för att städa all lediga tid mellan jobb, stall så struntade jag i det och lade mig i badet och lade en ansiktsmask, kanske hittade tid att träffa en vän och fika med, kanske stiga upp 30 min tidigare för att hinna lägga sig i solariet?

-Hitta 30 minuter till en skön promenad att rensa tankarna på?

-Förut hann jag knapprt rensa tankarna änns när jag red, då var det bara träning, mocka, stressa, hämta ungar passa tider..fodra osv.

-Hästarna betyder allt för mig men jag känner mig vuxen att kunna berätta tt jag vågar andas utan dem ett par timmar varje dag, rule number one: Prata inte häst med ointresserade…

Vänligen/Linda

CBA
0
#1

Ååååh sååå sant….jag håller med dig :o)

Mvh CBA

Det är vad vi tror att vi redan vet som hindrar oss från att lära oss nytt.

jen
0
#2

oj, det där kände jag igen Generad

jag kan komma på mig själv ibland när jag "tjatar" om mina hästar med de som inte är ett dugg intresserade av mitt bjäbb om hästarna!!

ja, jag har också en del vänner som inte är häst-galna!  det är faktiskt tur det….Flört

Wanilj
0
#3

Jag hade ett par år som jag var utan häst helt… och jag mådde inte riktigt bra får jag erkänna.. Tror att det är dels relationen till hästen, relationen till människorna i stallet samt all fysisk aktivitet man får gratis! Nu när man har "eget" stall så märker jag att jag även saknar andra stallkompisar om ni förstår vad jag menar?

Bla saknar jag MiaMaria hemskt mkt! Vi hade häst i samma stall uppe i Jämtland och tycker själv att vi "fann varandra" på en gång! Jag har när jag bodde i gbg haft många vänner som var helt ointresserade utav hästar och där var det bara mode, partyparty, killar, reosr etc… Visst är det jättekul men att få möjligheten att åka iväg bara för att kika på tävlingar, fika och äta godis!!*he he he*

Att sätta upp lite gemensamma mål, träna samt tävla tillsammans ja det är kul!!

Att inte snacka häst med ointresserade är viktigt men svårt! Jag menar våra hästar är "flickorna" Hela familjen kallar dem för flickorna och inte hästarna…

Jg vet när Wanilj skadade sig och jag var mkt orolig så var det en person i min närhet som bara: Jag bryr mig inte om hästar och vill inte höra!! En i min familj var detta! Då vart jag förbannad och besviken då jag kanske inte är intresserad utav allt h*n gör men om vovven hade gjort sig illa inte f..n hade jag varit så taskig… 

Jag kommer ifrån en familj som är helt ointresserad utav hästar, så jag är van vid ointresse!Flört

Dessvärre får min smabo lite för stor dos häst… man får tänka sig för litegrann!!

Jag kan bara konstatera att jag in te mår bra utan att ha hästar i min närhet.. dock är det som du skriver Linda, viktigt att hitta en balans!

Främst för familjen då min sambo och barn också ska kunna ha möjlighet att utveckla sina intressen..

När barnen är lite större ska jag börja spela golf ihop med min sambo.. åka på lite golfresor etc!!!  Oskyldig

LinneaG
0
#4

Linda, när ja läste det där så när ja tänker tillbaka så har du faktiskt ändrats! När ja första gången kom till er så var det mest hästarna som gällde, stress hit o stress dit. Men när ja kommer till er nu så är det mer lugn, du tar en sak itaget, innan tog du allt på samma gång. =)

Just nu så kretsar hela mitt liv kring hästarna, det känns som om det är lite för mycket just nu, men förhoppningsvis så har jag hittat en medryttare. Jag tycker att det är skönt att vara i stallet, igår va jag där från 11-16 men ja gjorde inget speciellt, utan det är bara skönt att vara där o slappna av.
Nu har jag äntligen kommit igång med ridningen också så nu är det extra roligt att åka till stallet =).

Wanilj
0
#5

och även min sambo!

jen
0
#6

min gubbe vill INTE att jag slutar med hästar… han minns de åren jag var utan häst och tycker jag är MYCKET trevligar MED häst Oskyldig

 undra varför "hehe"

fast ibland tycker han att jag babblar för mycket om hästarna hehe

Wanilj
0
#7

neeee???Flört

Sessan
0
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#8

Hästar betyder jätte mycket för mig. Mitt hästintresse ökar för varje dag (undrar om det har något att göra med denna sidaFundersam)

Jag tror och hoppas att hästarna kommer att bli en hel livsstil för mig. Jag har alltid undrat vad människor gör under soliga fina dagar, jag rider och kör förstås, inget annat skulle kunna tillfredställa mig på samma sätt som hästarna kan. Ja, hästarna ger mig en tillfredställelse men som Linda säger så måse hästintresse kombineras med någonting, annors kan det bli för mycket av det goda.

Hmm, jag känner igen mig i att jag babblar på om hästar med folk som det inte intresserar. Måste skärpa mig där. Men mina icke-hästintresserade kompisar brukar nog slippa, det är mest familjen som får stå ut, mamma börjar kunna ganska mycket om hästar nuFlört Hon gillade ju själv hästar som barn. Kolla bilden

gejsa
0
#9

Är själv likadan. Men är ju bunden med tider pga inackorderingar. Förra vintern hade jag 6 inackorderingar och 4 egna hästar. I år har jag bara 3 inackorderingar. Det är en djävulsk skillnad.

Men visst är det stressigt med alla tider. Gubben min hatar det att vi aldrig kan åka bort någon gång.

Men har i vinter börjat prioritera mig själv lite grand faktist. Har gått och tagit vattengymnastik och bastat en gång i veckan. Tagit lite massage för mig själv. Och förra veckan började jag på hundklubben och går klass 1 med min ena hund Ludde. Det är skönt att komma ifrån och inte bara prata häst.

Det slog mig när min ena inackordering svarade mig när jag hade frågat vad hon hade gjort i Stockholm för några månader sedan. Jag sa var det någon hästsschow? Nej, jag har andra intressen än bara hästar svarade hon mig lite ironiskt. Då kom jag på mig själv att jag mest tänker häst jämt.

Man har tappat alla kompisar för man kan inte gå på fest eftersom man ska släppa in hästarna osv. osv…..

Hade jag vetat det jag vet i dag hade jag nog inte börjat att rida igen på gamla dagar eller köpt min Gejsa. För det är mer jobb än glädje känner jag.tyvärr.

bubbelbubbel
0
#10

..jag känner nu, när jag sitter i valet eller kvalet att köpa häst, eller inte köpa häst, att jag inte heller mår riktigt bra utan en, Om jag hade gjort det, hade jag kanske inte gått runt och tänkt på gamle Perle dag ut och dag in.
och jag sa till en kompis för någon dag sen, att jag har börjat tvivla, eftersom jag kan stå utan jobb i höst, och att jag inte vet om jag har Tid. Men frågan är vad jag gör med min tid ? inte ett dugg, jag bara finns här, då kan jag ju lika bra lägga tiden på en häst. jag behöver sysselsättning, och under dessa hästlösa år, har det kommit till mig, det är en häst jag behöver ;)

Linda
0
#11

Skönt att man inte 'är ensam om att tycka att det är viktigt med balans.

lisette
0
#12

jag tänker på hästar hela jävla tiden. på personaldatorn på jobb brukar jag sitta här och skriva till er. många sitter o tittar och säger "hästar nu igen", de måtte tro jag är tokig.

bubbel, jag vet hur du känner dig.

jag saknar att ha häst. även om jag inte red tosan den sista tiden pga vädret så var det skönt att komma upp o ta hand om henne och få den stunden för sig själv och varva ner…

CBA
0
#13

Utan häst mår jag både fysiskt och psykiskt illa.

När min gamle dog och jag inte längre hade någon häst att hålla på med blev jag en sur och grinig soffpotatis med konstant värk i ryggen.

Att ha börjat med hästar igen blev som balsam för kropp och själ och det håller min man med om….jag har blivit lättare at tas med (är jag vrång och grinig nu är det troligen den där jäkla PMS´en).

Jag håller även med er andra om att det är viktigt att finna balansen och att tillåta den andra parten få ha sin hobby och få ta tid till den, samtidigt är det lika viktigt att se till att man tar tiden tillsammans att göra något roligt.

Hästar och stall för mig är ren meditation….ett ställa att andas ut på, kunna slapna av och bara vara mig själv. För mig har stallet varit terapi då jag i perioder mått psykiskt dåligt pga div omständigheter tidigare i mitt liv…en säkerhets ventil som gör att jag kan lätta på trycket innan jag exploderar.

Jag skulle aldrig klara mig utan stall och hästar !

Mvh CBA

Det är vad vi tror att vi redan vet som hindrar oss från att lära oss nytt.

jen
0
#14

jag är sjukskriven pga värk i kroppen och deppig samt några olika sjukdomar som jag haft( ca 4år till och från), utan hästen skulle jag nog sjunka ner i soffan och röra på mig mindre…

så för mig är det en jä**a tur jag har hästarna så jag håller mig ganska mjuk i kroppen iallafal.

ridningen höll jag uppe med pga att min gamla häst var sjuk och avlivades, köpte en ny som jag åkte av så det visslade om det. jag blev rädd och inte vågade rida så mycket.

nu när jag köpte min arab som är trygg att rida så har jag ÄNTLIGEN kommit igång igen. Och min kropp börjar kännas mjukare och starkare igen Skrattande

Wanilj
0
#15

Jag kan säga det att igår efter att jag fick se annonsen på prinsen så gick jag ut till flickorna… Lillan är så enormt mottaglig vilket jag är tacksam över då jag fick stå och andas på henne en stund. Hon är ljuvlig när man är lite ledsen, precis som om hon förstod..

bubbelbubbel
0
#16

..men det är nått med livet runt hästarna, allt blir så mycket lättare. på nått sätt. man släpper ju allt när man är med dom.
och wanilj, detdär känner jag igen. Perle var liknande, ville man bara kramas och gosa, då tyckte han att det var tråkigt, stog man däremot och lipade som en gris, som jag gjorde dagarna innan han togs bort, så stog han så snällt och andades på en..precis som att han visste, och det tror jag att han gjorde..

lisette
0
#17

# 16 klart att hästar (alla djur) känner om man är ledsen.

jag jämför med hugin, när munin togs bort var jag jätteledsen. han satt hos mig lugnt och stilla och bara satt och lugnade ner mig.

bubbelbubbel
0
#18

Ja, det gör dom verkligen. och det värmer.
men undra hur dom känner, vad dom tänker…

CBA
0
#19

Nä men usch sluta nu….sitter ju här och nästan gråter nu ju Gråter

Mvh CBA

Det är vad vi tror att vi redan vet som hindrar oss från att lära oss nytt.

lisette
0
#20

*krama lite*

 djur är underbara.

bubbelbubbel
0
#21

det är dom verkligen..

CBA
0
#22

Min gamle var precis sådan han oxå….han var inte mycket för att stå och gosa men när man var ledsen eller allmänt låg så la han huvudet på min axel kunde stå så lääääänge…precis som om han kramades !

Det är vad vi tror att vi redan vet som hindrar oss från att lära oss nytt.

bubbelbubbel
0
#23

jaa, det är väl deras sätt att kramas, är ju rätt glad för att dom inte kastar upp två ben på axlarna. ;P hihi.
nä, men jag förstår vad du menar. det är himla mysigt. och då är det precis som dom förstår allt. och vet vad som kommer hända.

Sessan
0
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#24

#23 så här menar du? Flört

Fast jag tror denna försöker sig på en snålskjuts.

bubbelbubbel
0
#25

haha, ja, ungefär så. ;P

Tummelisa
0
#26

Hela mitt liv är och har varit vigt åt hästar. Något mindre nu än förr. Det har varit på både gott och ont. Men jag kommer nog alltid att ha ett par hästar.

gejsa
0
#27

Jag tycker att allt börjar bli så svårt. I söndags sa bonden som brukar ta mitt gödsel att det blir sista gången han hämtar det. Han ska sluta som bonde och flytta. Vet inte om jag kommer att hitta någon som tar gödslet. Jag menar ha en hästgård med hästar men ingen som hämtar gödsel. Hur blir det?! Sedan det här med att man inte får ha si och så många inackorderingar utan tillstånd. Ha stämpel i passet om man inte ska behöva skriva en massa blanketter. Nej, dom drar ihop snaran mer och mer för oss små som har några hästar. För bonden slutar ju nu pga att han måste redovisa för sitt hö som han säljer bl a. Nu tyckte han att det fick vara nog.

Jag vill nog också ha hästar länge till men vet inte hur det kommer att gå. Det känns jobbigt just nu. Ett år och sedan är gödselplattan överfull igen. Dom ska hämta allt när snön har smält. För man får ju inte slänga ut det när det fortfarande finns snö på åkrarna.

bubbelbubbel
0
#28

oj då gejsa, det låter ju verkligen inte roligt =/
tråkigt att dom få bönder som finns kvar inte ska ha möjlighet att kunna fortsätta. tråkigt för er. verkligen.
jag hoppas det löser sig..

Tummelisa
0
#29

#27 Du får väl köpa gården av bonden som hämtade gödslen?Skrattande Det kommer nog att bli många lantbruk som lägger ner nu med alla nya regler som kommit. Många säger nog att de ska lägga av för de är bittra.  Man får lägga ut delar av gödselhögen på en åker där det är tänkt att sprida den senare, i en hög, även om där är snö. Du kommer nog på en lösning, det brukar man göra.

gejsa
0
#30

Han arrenderade av någon. Har gjort så i många, många år. Allt han hade var arrenderat. Nu ville familjens son ta över och bli bonde. Man vet ju aldrig han kanske kan ta över mitt gödsel. Vi får väl se. Men jobbigt är det när man inte vet hur det kommer att bli nästa år den behöver tömmas igen.