Tömlongera. Då kan du göra sidvärtsrörelser övergångar och tempoväxlingar så mycket du vill och arbeta med böjning och ställning, om du kopplar innertömmen in genom bettringen och bak till däckeln. Fäst tömmarna långt ned på däckeln till en början för att få en lång, låg form.

Det är ju detta med tömsättningen som jag är osäker på men innertömmen ska vara från bett till däckel och yttertömmen? Mina tömmar är 16 meter vilket jag tycker är skitlångt men jag har inga kortare..

Jag har problem med att få ett jämnt stöd på ytter när jag inte sitter på, blir lätt glapp.

16 meter är inte så långt - det blir inte mer än drygt 6 meter kvar mellan dig och hästen och det blir ingen specieltl stor volt att arbeta på i galopp.

När jag ska tömlongera en häst som behöver träna på att bära sig kopplar jag så här:
Yttertömmen framåt genom övre ringen på däckeln, in genom bettringen och fäst i nedre D-ringen på däckeln.
Innertömmen in genom bettringen och fäst i nedre D-ringen på däckeln.

Angående stöd på yttertömmen, så är det bara att öva. Det gör inget om hästen är rak eller till och med utåtställd till att börja med, tills ni hittat rätt kontakt. Dra bara inte så mycket att han viker halsen utåt, för drullar han ofelbart in i mitten. Använd pisk och kroppsspråk till hjälpa till att "fösa ut" hästen på rätt spår.

Om man fäster yttertömmen så så borde stödet automatiskt bli bättre eftersom det inte bör glappa lika lätt eller? Det glappar nog lättare om man tar tömmen genom däckeln och fäster i bettet (som jag brukar göra). Det känns så iaf.

Ska prova den tömsättningen så får vi se hur det går! Tack för svar!

#4: Jo, det glappar mindre. Dessutom blir inverkan mer lika på insida och utsida. Om du sätter yttertömmen bara från däckelringen till bettringen så drar ju yttertömmen snett bakåt/uppåt och innertömmen bakåt/nedåt (beroende på hur högt hästen har huvudet). Det blir ju som ett ställande tygeltag utåt - då är det inte så lätt för en hederlig häst att veta vad han ska tro .

Nu har jag använt denna tömsättning två gånger och ja, det blev stor skillnad! Synd att jag inte kan filma samtidigt!

Första gången tog vi vänster varv först, där traskade han på som vanligt bara. Växlade flitigt mellan halt, skritt och trav. Bytte varv och efter några varv började huvudet doppa ner lite!

Andra gången började vi i höger varv och efter bara 2-3 varv i trav med lite gångartsbyten så började han komma ner igen. Blev många gånger och även i vänster varv sen. Han stoppar in huvudet ganska mycket bakom hand emellanåt men det räckte att jag drev på lite extra. Han tappar farten lite när han kommer ner så det gäller att driva på lite lite till precis då så han inte hamnar för långt in.

Superbra gick det, ska fortsätta med detta!

#6: Vad bra! Det är ganska lätt att göra sidvärts också med denna tömsättning, och det brukar hjälpa till att lösgöra. Kul att det funkar!

Hästar som går högt med huvudet sätter man tömmarna lågt på gjorden (om man har en med flera alternativ) för att förstärka neråttänket för hästen, har man inte en sådan gjord så får man improvisera lite med var man drar tömmarna men alltid lågt.

Ett allternativ till att tömlongera är chambontygeln som jag verkligen framhåller till hästar som går högt och stressigt med huvudet. Den lär hästen på ett enkelt sätt att finna vägen ner och verkar bara när hästen vill sätta upp huvudet annars gör den ingenting. Kombineras med longerlina i bett eller repgrimma och longeras sedan på vanligt sätt. Kan enkelt tillverkas själv ochså.

Lycka till

Linnea : Här är en jättebra länk som behandlar just det du efterfrågar.

LÄNK

För att få en ännu lägre form kan man dra tömmarna mellan frambenen och fästa dom i gjorden under magen.

Ska nog fixa en sån där extra ring att fästa längre ner. Tycker inte de lägsta ringarna på gjorden är tillräckligt långt ner.

#11: Lagom höjd är ungefär där schabraket skulle sluta på hästens sida, om du hade något. Lägre skulle jag inte rekommendera till en ovan/otränad häst, för du vill ju inte dra ned och låsa den i hopkrullad form. Tömmarna löper ganska trögt genom alla ringar så det är viktigt att man inte drar ihop hästen mer än att den vill och orkar "ta tillbaka" tömmen och inte blir låst av den.

#12 Som sagt hamnar han lätt bakom lod, jag vill gärna att han hamnar lägre och sträcker fram mer men han kanske inte trivs med att gå så? Då hade han kanske gjort det istället för den hyffsat höga form han väljer nu.

#13: Problemet med att koppla tömmarna väldigt lågt är inte att de drar ned hästens hals, utan att de drar in hästens nos där nere i den låga formen - det vill man ju inte. Speciellt inte på en häst som inte själv tar töm/tygel, utan som man måste erbjuda en rejäl eftergift för att den ska sänka sig. Det är svårt att ge den eftergiften vid tömlongering.

Du får prova dig fram till vad som passar din häst. Var bara uppmärksam på att han jobbar ärligt och inte blir fastlåst av utrustningen i en viss form. Efter vad du skriver i #6 har du ju bra koll på vad som behövs för att han inte ska bli kvar bakom hand.

Jobba med lösgjordheten och spårningen, så kommer den lägre formen med tiden.

Prexis som " Gronstedt " skriver så får du anpassa hur mycket du tar ihop med tömmen för du vill ju att hästen skall få eftergift när den gör rätt, om du tar för mycket i viljan att få ner huvudet så finns det ingen automatisk eftergift när huvudet kommer ner, vilket är meningen med att fästa lågt med tömmen. Om du tar för mycket så drar du ner hästen i stället för att den kommer ner frivilligt och genom att tvinga mer huvudet utan eftergift så har du inte vunnit något för hästen har inte lärt sig var den får eftergift så när den blir fri igen så flyger huvudet upp som en kork. Så anpassa tömtagen så det passar hästens hållning och ger eftergift vid lågt hållet huvud.

Lycka till

Jag har ju som sagt problem med att hålla stadigt stöd på ytter så han går ofta ner utan att jag ger stöd. Dock ger ju tömmen lite stöd av sig själv när man fäster den så som jag har gjort nu. Så något tvång är det knappast tal om, vill att han ska kunna bära sig själv. Det enda jag tar är när han ska sakta ner och när jag måste styra honom bortåt, han går gärna in mot mitten. Han går alltså rätt fritt med bara lite stöd på både inner och ytter.

Ska faktiskt prova nästa gång att ha tömmen från gjorden till bettet på ytter så får jag se om det blir nån skillnad. Det bästa är ju att man kan ändra direkt utan problem ifall det inte funkar.

Då när han kommer in för långt då går han också för sakta så då måste jag vara snabb att driva på och då kommer huvudet upp (ibland för högt). Vi tränar vidare på detta så blir det förhoppningsvis lite jämnare men redan idag var det mycket bättre. Nu ska han få vila från detta några dagar.

Har jag möjlighet ska jag få nån att filma så kan ni se hur det ser ut.

Kom ihåg att om du kopplar med "graman koppling" så får du mera kraft i bettet eftersom det fungerar som en talja.Och som någon skrev så kan friktionen bli besvärligt hög.

Om du har läder tömmar så låt tyngden i dom göra jobbet åt dig, det är fördelen med lädertömmarna. Dom är lagom spända när dom hänger ner i en rejäl båge mellan dig och hästen, dvs rätt slaka.

Det är ingen fara med att huvudet "poppar" upp någon gång, om han inte gör det så får han alldrig känna var det tar imot, när det tar imot så lär han sig hur högt/lågt det går att ha huvudet behagligt. För det är målet med att göra detta.

Om hästen kommer innåt så måste du vara lite tidigare med yttertömmen samtidigt som du driver på LITE mer med innertömmen och direkt hästen driver utåt så ger du efter på yttertöm. Det kan ochså var en fördel att flytta sig lite mera bakåt relativt hästens bak för att driva bättre, lite tricksande med tömmarna blir det för att hålla dom lagomt långa när man gör detta.

Lycka till

När jag tömkör utan tränare har jag alltid innertömmen lös. Det är svårare men jag riskerar heller inte att dra in näsan på honom pga min okunskap heller.