Beror ju helt på kroppen på dem. Min förra häst var ca 20 då jag valde att ta bort henne. Innan det hade hon varit frick och superpigg hela tiden och jag trodde hon skulle leva för evigt. Sen gick det jättefort, på bara ngn vecka började hon bli gammal. Hon hade förslitningsskador från innan jag köpte henne och de kom ikapp henne. Jag hade innan lovat henne att hon skulle slippa vara sjuk och slippa utredningar. När jag började se tecken och när hon visade att hon inte ville bli riden så satte jag henne på smärtstillande och bokade avlining. Fruktansvärt att förlora henne, men jag är glad att jag inte drog ut på det.

Min systers förra ponny pensionerades hos vårt kusinbarn när han var runt 25 tror jag, han hade problem med sina framknän (på röntken såg det ut som att han inte borde kunna gå) men så länge det enda arbete han hade var att ledas runt med en treåring på ryggen var han smärtfri.

Min ponny har min lillasyster tagit över och tävlar som stor häst eftersom hon är över 18, han är 25 och de siktar på MSV dressyr. De kommer också att vara reserver i vårt lag i hoppallsvenskan. Han har superkondis och är busigast i stallet.

Min förra ponny är 30 nu och har slutat tävla, flickorna som har honom nu har börjat växa ur honom, men han skulle inte gå med på att sluta ridas och köras. Vi körde in honom när han var 20 och hn debuterade i fälttävlan när han var 27. Folk brukade fråga om de blandade svartkrut i havren, han var så pigg och fräch.

Regelbunden motion är bra för alla hästar oavsett ålder, förutsatt att de inte har ont eller riskerar att få det. Men ju äldre hästen blir desto mer kan det få ske på hästens villkor. Om hästen inte gillar ridbanan behöver man inte rida där. Målet är inte längre att träna inför någonting och utvecklas, utan att hålla hästen frisk och glad.

Om hästen, som vår 25-åring och 30-åringen när han var 22, tycker att livet inte är komplett om man inte får tävla och tror att man är 7år gammal, ut och tävla så länge hästen är frisk och tycker att det är kul!

Tills man inte kan kompensera åldersförändringar med foderstat längre, tills tänderna är slut eller tills de inte vill vara med (givetvis under förutsättning att inga skador eller sjukdomar gör att de har ont av att ridas). När det händer är individuellt.

Min gubbe är 17 år nu och man skulle väl snarare tro att han var 4 som han busar när man galopperar i snön, haha! ;) Nej, men folk som ser honom för första gången brukar tro att han är runt 12 år. :) Han är pigg och glad och fin i hullet (visserligen lite småbukig men han är absolut inte tjock, det är snarare så han ser ut). Jag har haft honom några månader nu och tanken är att vi ska tävla i hoppning på 1.20-nivå nu i vår. Det blir ju automatiskt nertrappning för honom som tidigare gått 1.40, men jag har inga som helst planer på att direkt trappa ner honom utan vi kör på så länge han tycker att det är roligt och han får vara frisk. Tanken är att han ska vara min läromästare så om det flyter på kan det hända att vi istället går upp några snäpp i klasserna. :)

Det jag tror är viktigt är att hålla igång hästarna ordentligt hela tiden. Det är när de blir stående som det blir svårigheter. Då blir det lätt att deras kroppar "säckar ihop" och då blir det tufft att komma igång igen.

Jag tror också att det är bra att "ändra så lite som möjligt", d.v.s att man inte ska hålla på att t.ex. byta foder, ryttare, träningssätt o.s.v i onödan. När de har utvecklat ett system som fungerar är det bäst att bara låta det vara och inte "rota för mycket". Förändringar kan vara jobbigt för gamla hästar och tära på dem.

Och sen är det viktigt med foderstaten, att de får i sig det de behöver och att de absolut inte får falla ur. Det brukar vara svårt att få upp hullet på en gammal häst.

Sen en dag så märker man väl helt enkelt bara på hästarna när de inte vill eller orkar mer. Jag tror att du kommer att märka det. Det är ju väldigt individuellt från häst till häst. Dessutom kan det ju hända att hästen skadar sig så att man inte har något val.

Man får ju tänka på att hästen blir lite stelare och behöver längre tid för att värma upp och så, 25-åringen behöver ca en halvtimme innan man kan börja jobba av lösgörande och gymnastiserande övningar, men får de bara den tid de behöver brukar det gå bra.

Och som ovan säger, det svåra är att bygga upp igen om de skulle falla ur, så mycket underhållsarbete.

Han är i fint hull, det jag har märkt är just det som du skriver i #5. Förut kunde jag sitta upp och han var direkt lika fin som dagen innan, vi kunde fortsätta där vi slutade.

Nu tar det låång tid innan han kommer igång vissa dagar.

Det är viktigare ju äldre dem blir att varva ner ordentligt efter ridningen, samma med uppvärmningen, värma upp o varva ner är a-o. sen kan det ju vara idé att ha täcke på honom? (han har säkert det redan, men ett lite varmare kunde väl inte skada)

Man får som dem andra sagt känna av hästen och anpassa, värma upp längre än innan.

Har själv en 17 åring märr som jag red på en väg genom en golfbana, hon drog iväg rätt rejält och bockade, golfarna såg lite chockade ut och trodde nog det var en någon galen unghäst. ;)

En jag känner hade en islandshäst på 30 år som hon red förra året också. Hon var piggare än den hästen på 15 år och blev inte så jätteglad om hon inte blev riden. Vet dock inte om hon har kvar hästen längre, men i sådana fall blir hon 31 i år.

Vi hade en shettis en gång som dog 33 år gammal. Hon reds någon eller några gånger i veckan i slutet av sitt liv. Hon hade tidigare ttävlat i ponnytrav och vunnit många stora lopp. Hon var pigg in i det sista och busade rätt bra veckan innan hon dog. Hon bockade av sin ryttare och sprang sedan hem lagom långt före så att ryttaren inte skulle få tag i henne.

På natten (en vecka senare) somnade hon in i en fin liten skogsdunge med sin bästa kompis,shettisen Carita, vaktandes brevid. Runt där hon låg växte det frodigt med gräs och hon såg ut att ha dött i sömnen. Väldigt fridfullt.

Har bara "gamla" hästar typ…men jag tycker man känner det på sig. Hästar kan varken dölja eller ljuga, så när de inte längre kan eller vill så visar det sig ganska tydligt. Min stora fick dock gå i pension på grund av att en gammal senskada ständigt gick upp vid ridning och hon har även något diskbråck, så när man fick veta det så var det verkligen dags att lägga ner. Synd dock eftersom hon egentligen älskar att bli riden.

Jag tror nog du kommer känna när din häst inte pallar att ridas mer. Man känner ändå sin häst och märker när något inte är som det ska eller när deras energier ändras.

Så, sålänge det känns bra och han har roligt och är smärtfri så är det inga problem :)

#6 Det finns mycket nyttigt arbete man kan göra när man värmer upp en gamling. Arbeta fram ett upplägg som passar just din häst och träna på precitionen i dina hjälper, bestäm vilken väg du vill rida och rid exakt där, träna på att känna när hästen spårar, rid en uppvärmning med så lite hand som bara möjligt osv.

En lång uppvärmning använder man bäst till finslipning av sina egna hjälper och kommunikationen med hästen. Min förra ponny (han som är 30 nu) behövde över en halvtimmes uppvärmning före varje pass och fem minuter till efter varje gång man gett honom långa tyglar, även om det bara var för två minuters skrittpaus. Mot slutet av min period med honom kunde jag rida ett L:A-program med honom utan sadel eller träns, dvs på naken häst.

Hästen jag har nu behöver inte många minuter innan han är redo att börja jobba, men jag behöver en lång uppvärmning för att hitta alla mina spakar och försöker jag korta ner den blir det bara pannkaka av alltihop.

Så var glad att din häst behöver mycket uppvärmning och utnyttja den för att bli en bättre ryttare.

Isisen jag lärde mig rida på red vi tills han var 23. Vi slutade rida några månader före han dog eftersom han började bli så dålig i benen. Efter pensionen fick han mest gå i hagen och ha det bra och komma med ut på någon promenad då och då. Tyvär hittade vi honom i hagen med brutet ben en dag så då fanns inget annat än att avliva.

Red också en isis på Island, piggaste hästen i stallet påstods det, över 30 fyllda. Hon var grå runt mulen men annars märktes inte på något sätt att hon skulle vara så gammal.

Precis som alla andra säger beror det nog mycket på från häst till häst och man märker när det inte är okej längre.