Idioter som försöker skrämma hästen, som tur är hon helt trafiksäker, hon älskar fordon!

Ingen häst är 100% säker. Det kan alltid hända något.

#2 Under dem 7 åren jag haft henne och dem 4 åren innan dess har hon aldrig blivit rädd för något fordon. Tvärtom, hon ska fram och pilla på allt! Traktorer, lastbilar, bilar, cross, mc you name it-hon älskar det! Vet inte hur många gånger vi "fastnat" vid traktorer som hon inte vill lämna. Kan hända kan det alltid med den sannolikheten är nästintill obenftlig.

Våra är också tratiksäkra men det kan dyka upp något annat som kan skrämma din häst då du är i trafiken. Det är inte "bara" bilar, bussar o.dyl. som man kan stöta på och som kan skrämma den lugnaste hästen.

Vår (mycket trafiksäkra) hingst blev skiträdd och skenade helt okontrollerat då han kände lukten av älg. Det gick bra men vi klarade oss för att det inte var så många bilar på den vägen just då. Så visst kan allt hända. (Han hade nyss kommit till oss från Gotland och där finns ju inga älgar, så det var helt nytt för honom)

Vilken tur att min ponny älsar älgar, rådjur, kor, får! Ser hon några springer hon gärna efter viklet de inte uppskattar. Tror dessutom TS menade just bara med fordon.

#5 Är din häst en gunghäst?

Mitt värsta i trafiken var inte ngt motorfordon utan en man på ett par rullskidor. Skrämde skiten ur våra hästar och var inte direkt hänsynsfull trots det kaos som uppstod.

En idiot till lastbilschaufför som körde i full fart förbi mig när jag och hästen var ute och körde. Han var rätt stressad redan innan så jag tog ögonkontakt med chauffören och höjde handen för att be honom sakta ned. Det gjorde han inte, utan när han kom upp bakom mig så gasade han på för fullt istället.

Resulterade i min första och enda skentur med min häst, riktigt läskigt att sitta i vagnen och inse att man inte får stopp på hästen.

Den chauffören är tyvärr känd i området för att köra som en rövare med sin lastbil omkring hästar, har smeknamnet "rövar'n".

#6 Var har jag skrivit det? Under 11 år har hon aldrig blivit rädd för fordon eller rullskidor som hon tittade mycket roat på.

Värsta var nog när jag och mamma var ute och red på en ganska smal väg med ett kärr bredvid och det kommer en bil. Jag satte min ponny i rumpan på mammas häst som vanligt eftersom han kunde hoppa till ibland. Dock så hjälper inte detta denna gången och hsn vänder sig om med framdelen ut i vägen precis när bilen kör förbi och vi är inte mer än en mreter från att bli påkörda när han flyttar sin framdel framför bilen.Tur att det var en vettig person bakom ratten som körde sakta! När jag mötte den själv en annan gång så stannade den och stängde av motorn. James är inte ett dugg rädd för bilar, traktorer, motorcyklar osv och det är väldigt skönt.

#10 Vilken trevlig bilförare som kommer ihåg det och tar hänsyn! Jag brukar dock be dem köra för min ponny bara mååste gå fram till alla fordon, motorsågar, cementblandare m.m hon ser.

Har en väldigt trygg ponny som jag aldrig sett rädd innan.

Men när vi var ute och red, medryttaren red ponnyn och ja red unghästen.

Så hörde vi först ett väldigt brakande ljud och kvistar som knäcktes.

Då ble hästarna skiträdda och börja snurra runt och ha sig. Som tur var stack dom aldrig, men man hann ju tänka tusen tankar om brutna ben och skenturer.

Fordonet vi mötte var en sån där släntklippare.

Hade ja ridit i vanlig sadel så hade ja aldrig lyckats sitta kvar. Tack gode gud för westernsadel.

Jag håller med Tusen, även om hästarna är trygga, lugna och trafiksäkra måste man alltid vara medveten om att saker kan hända. Mina hästar är inte heller rädda för bilder, lastbilar, traktorer, älgar, rådjur m.m. Men det betyder inte att de aldrig blir rädda.

Jag kan själv hoppa till om något plötsligt och oväntat dyker upp frömar mig. Likaså kan hästarna rycka till.

En häst kan också snubbla och på grund av det hamna mitt i vägen eller liknande. Det behöver heller inte vara hästen eller ryttaren som gör "fel". en bilförare eller liknande kan köra av vägen, somna vid ratten eller köra onykter.

Har man häst måste man vara beredd på att även om hästen är snäll och trygg är den inte oskadlig.

Mitt värsta är när jag red en ungponny längs en smal skogsväg. Brukar aldrig köra några bilar där men just idag var en jägare påväg ut i skogen, han körde långsamt, och min häst ble inte speciellt rädd, utan han bara sköt ut framdelen och vred på huvudet i samma sekund som bilen kom upp bredvid oss.

Det gick galet fort, och jag vet fortfarande inte om han blev träffad av bilen, men han slängde sig ner i diket och kravlade runt i vattnet. Någonstans däremellan hörde jag en duns. Han fick inga synbara märken av bilen, men tror fortfarande att den kraftiga dunsen var motorhuven mot nedre delen av hans bogblad… Men somsagt, det gick fort och jag vet inte.

Rid mitt i vägen så får de andra fordonen lugnt sakta ner och köra långsamt efter. Vi är också ett fordon på vägen.

För många år sedan berättade en stallkompis en riktigt läskig grej när hon kom hem efter en tur. Hon red på vägen (en 70väg där folk normalt sett visar stor hänsyn efter som det ligger en ridskola på samma väg) det kommer en timmer bil från andra hållet i en kurva och han kör väldigt fort. Det är snö och ganska halt så hon styr ner sin häst i diket och lastbilen börjar bromsa men släpet börjar glida och kommer mot dom! Hästen får panik och kastar sig upp på vägen samtidigt som lastbilen med släpet på tvären susar förbi dom bara milimeter ifrån dom. Hon och hästen var helt chockade men lastbilschauffören gasade på och åkte vidare som inget hade hänt!

Kompisen berättade att hon funderade på om hon skulle hoppa av hästen i diket när den slängde sig upp på vägen. Hade hon gjort det hade den varit död nu. Samtidigt som det var väldigt nära att båda strök med.

När jag åkte hem från stallet den dagen såg jag spåren i snön efter lastbilen och jag fattar inte hur dom klarade sig för det var bromsspår över hela vägen och ända ut i kanten på vägen. Så dom hade ruskigt mycket tur!!!

#15 Det fungerar ända till den dagen man möter en drogpåverkad/full/alldeles för trött/smsande/kollandes på radion/eller allmän idiot förare. Det finns många idioter i trafiken och jag skulle aldrig våga satsa mitt eller min hästs liv på att alla ser oss mitt ute i vägen.

Mitt värsta minne är vintern då min häst var fem år gammal och vi inte hade fått ridhus till gården än, det blev mycket skritturer men det var liksom inte nog för honom och han blev mer och mer på tårna för varje dag som gick utan att han fick sträcka ut. Jag och en från stallet skulle ge oss ut i mörkret med pannlampa längst vägen som vanligt en kväll och min häst var värre än någonsin, fick styra ner i diket för varenda bil som kom för att det på något sätt utlöste hans små stegrings/bockutbrott. Det gick ganska fint tills vi är nästan hemma ugen då det kommer en bil med släp bakom och det inte finns något dike att rida ner i var på min häst hoppar rätt ut i vägen, halkar och sätter sig på rumpan framför den som tur var tvärbromsande bilen. Föraren klev ur och kollade så allt hade gått bra, vi red hem och jag red inte mer förrän det blev vår, efter den gången.
Kan tillägga att jag då åkte till ridhus och släppte honom för "avbockning" innan jag satt upp hemmavid ;)

Var ute med min ponny för flera år sedan på en grusväg när det kom en stor timmerbil med släp. Han körde precis i rumpan på min häst. Red ut i dikeskanten och viftade att han skulle köra förbi, men han vägrade. Försökte det flera gånger, men nej då. Min pålle var lagom nervös då, tittade bakom och taktade. Tänkte att nu sticker han när som helst. Försökte öka farten för att komma ifrån bilen, men då ökade han farten lika mycket så att han fortfarande låg i rumpan på oss. Så fick jag rida 1-1,5 kilometer med en lastbil i rmpan tills jag äntligen kom till stallet. Som tur var kom vi fram utan några olyckor, men hästen var ju lagom nervös då.

En hänsynslös buss chauför som hängde på tutan, flina och gasa fort förbi hästen. Hästen skena rakt ut på bilvägen vilket gjorde att resterande traffik som kom efter bussen fick tvärnita och jag fick litterärt hänga i tyglarna med alla muskler jag hade för att få stop på den. 

Normalt en traffiksäker häst men en stark busstuta som kom precis bredvid och tjöt i hästens öron var inte uppskattat.

har varit med om två "nästan olyckor" som beror på en och samma "mc-knutte" som inte verkar gilla hästar.

första gången var när jag och en kompis var ute med våra ponnyer på en skritt runda. vi red längs med en asfalterad landsväg. den är väldigt bred så vi red brevid varandra men flyttade oss självklart när det kom bilar. sen kom det två motorcycklar vilket min ponny är väldigt rädd för. den andre ponnyn var väldigt ung och har tidigare blivit skrämd av en fyrhjuling. så jag signalerade att gubbarna skulle ta det lugnt genom att vinka så som poliser när man ska sakta ner. den ena gubben skrek då ut att vi skulle bort från vägen med våra "jävla hästar" och gasade extra när han dundrade förbi oss. som tur var lyckades vi hålla hästarna från sken men det var inte lätt.

andra gången vi mötte honom var påväg hem från en hoppträning ett par veckor senare. då var även två av de mindre tjejerna i stallet med. de var 10-11 år då och en av dem red på in gamla ponny och den andra på sin egna. även den här gången vinkade jag att han skulle sakta ner men som gången innan så gasade han. jag ropade då att han skulle sakta ner. svaret jag fick? "Ur vägen hästjävlar! ni äger inte vägen!" alla fyra hästar kastade sig ur vägen och småtjejerna hade svårt att hållaa sina ponnys som sprang ut på en äng. som tur var lugnade sig min gamla ponny snabbt och den andra stannade hos honom.

ingen av oss blev skadade men Robin (min större ponny) förblev rädd för motorcycklar, moppar och liknande livet ut…

Ja det var värkligen ohyfsat.

 När jag red på min syrras kompis shire så kom det en en skåp bil och körde väldigt sakta men just 10m framför oss så gasade han på så shiren hoppade ut på ängen och visste inte vad hon skulle göra det var en firma bil men såg inte riktigt vilken firmade det var. :/

EN da kom jag cyklande och det var samma bil + samma gubbe (snacka om att ha tur) så log jag och stannade han och sedan berättade jag surt för honom vad som hade händ och att han borde ta hänsyn, han bedde ledsamt om förlåt och sa att han inte skulle göra det igen :)

Jag var väl inte smartast, jag stod inte på sidan av vägen utan hade stannat mitt i för att låta några barn klappa hästen. Det var en väg som inte alls är särskillt trafikerad, men det var på en utfart mot en trafikerad väg. Men det måste ju vara människor som inte vet ett blekaste dugg om hästar. Då smög en bil upp bakom mig - jag märkte ingenting - och tutade två gånger. Hästen blev inte rädd. Tur det, den kunde ju ha mejat ner barnen. ursursursurs…….

Hur är det då man tar körkort? Får man lära sig något om hur man gör om man möter djur?

#23 Jag fick lära mig hur man gör, man kör ju på mindre vägar också där det ofta finns hästar. Jag har ju själv häst så vet hur man ska göra. ;)

#23

Jag har både BE och CE körkort och har inget minne av att jag fått lära mig hur man gör vid möten av djur på vägen. Men jag tycker det har med sunt förnuft att göra.

Nu har jag ju ridit mycket på vägar själv så man fattar ju att man måste sakta ner och ta det väldigt lugnt förbi. Men folk som inte har egen erfarenhet skulle garanterat behöva lära sig sånt när dom tar körkort!

Jomen ja precis. Det finns ju många som inte har erfarenhet.

#23 Det finns en sida i körkortsboken som avhandlar hästar och hästfordon men jag har inget minne av att man tog upp det på någon teorilektion eller liknande.

Pluggar nu till ce. Läraren avsatte en hel teorilektion i just hästar på väg och hur man ska bete sig.

#28: Superbra, hoppas det alltid är så nu då man tar körkort!