Om Rikka inte är känslig mot skänkel, så kan du testa att sätta emot foten (vänster) där skänklen är innan du hoppar upp. Ha korta tyglar och börja träna så att du sätter dit foten och bara ställer dig upp på stigbyglen, går hon då så får du bromsa och öva så till hon står still. när det funkar kan du bara lägga dig på mage tvärs över sadeln och göra samma sak tills hon står stilla. det är en bra och nyttig övning för alla hästar och funkar för det mesta ^^ men det kan kräva dagar, veckor, månader!

Lycka till!

Om hon inte har ont och därmed har giltigt skäl att inte vilja bli riden, så är det en fråga om lydnad och respekt. Hon ska stå där du ställt henne tills du säger något annat. Du måste vara tydlig och konsekvent.

Använd rösten! När hon gå undan så flytta tillbaka henne med bryska, kantiga rörelser och var sträng på rösten när du säger till henna att stå silla. Morra på henne om hon så mycket som flyttar vikten för att börja röra sig. Och så beröm när hon gör rätt - men med ett glatt, vänskapligt tonfall, inte ett tröstande tonfall som låter som om hon just uthärdat något fasansfullt.

Eventuellt kan du använda ett spö, som du sträcker över henne och petar på högra sidan för att "hålla emot" när hon går undan.

Låter som en islandshäst på namnet? Många islandshästar är vana att man ska gå framåt så fort foten kommer i stigbygeln, det kan lika väl visa sig i att hästen går åt sidan/flyttar rumpan.

Jag har haft en hel drös med hästar som inte vill stå stilla när man hoppar upp. Det finns inte bara en lösning som fungerar för alla. Det som fungerar på en häst kanske inte fungerar på en annan osv.

Oftast så brukar hästen flytta bakdelen eller vilja snurra runt ryttaren. Då brukar jag stå i mitten och låta hästen gå några varv runt mig. När den vill sakta ner så driver jag på den (dock bara i skritt). Det är inte hästen som ska få bestämma tempo, det är du. Du bestämmer när den ska stå still, när den ska skritta, när den ska trava, när den ska tölta, när den ska galoppera och när den ska läggas i pass. Så låt hästen gå på och när du känner dig nöjd så är det du som tar ner hästen till halt och hoppar upp. Du ska alltså göra det lite jobbigt/extra besvärligt för henne och de flesta hästar arbetar ju inte mer än nödvändigt, så blir det extra jobbigt brukar de lägga ner efter ett tag.

Det fungerar ofta, men som sagt inte alltid. Du får arbeta en del på hoppa upp - hoppa av - hoppa upp - hoppa av osv. När hon väl inser att "Jaha, okej, ryttaren ger sig inte!" så kommer hon förmodligen inse att det inte är någon idé att steppa runt.

Den metoden har jag använt mig av på flera hästar som "har varit omöjliga att hoppa upp utan att de går/bockar/sticker/kastar sig".

Jag håller inte med #2 här. Låter för mig som att hon är känslig och sträng röst/ kantiga rörelser ökar trycket på henne och får henne att vilja gå undan mer. Jag hade börjat med att träna utan pall. Led henne precis som du gör och sedan istället för att sitta upp så ställer du dig brevid pallen och har en mysstund då du gärna kliar henne i svansroten. Imellan övningarna kan du longera eller tömköra en liten stund. Håll träningsmomenten korta, men du kan upprepa flera gånger i varje träningspass. När hon ser fram emot klistunden så kan du klättra upp på pallen och göra samma sak (ej sitta upp ännu). När hon står stilla även när du gör ansats att sitta upp så kan du kliva på lungt och mjukt, men istället för att bara rida iväg så står du först stilla en liten stund och kliar och pillar på henne. Om hon svarar bättre på godis så kan du träna att ge henne en godbit i början. obs, ge alltid på motsatt sida till den sidan där du sitter upp, luta dig altså över ryggen och låt henne böja bak huvudet mot skänkeln. Då blir det naturligt för henne att inte vrida undan rumpan. Att du kliver upp ska vara något positivt, opch det låter inte som att hon upplever det så nu.

Om du har möjlighet till hjälp så kan det funger att låta någon hålla hästen still när du sitter upp. Jag hade det problemet med min häst. Fick hjälp med att hålla honom still några gånger så att han lärde sig att det inte var okej att gå iväg. Efter det så har jag inte haft några problem med uppsittning.

Vad som fungerar är ju dock olika från häst till häst. Ponnyn kom in i en period där han vägrade stå still. Då var det bara en fråga om respekt. Han provade mig. Tog tid och tålamod att gång på gång led tillbaka honom och se till att han stog stilla innan jag satt upp, men efter några gånger så gav han sig. Var dock lättare på honom när man kunde sitta upp från marken.

Oavsett metod så är det viktigaste att aldrig ge dig! Hästen får aldrig vinna, för då lär den sig det.

Håller för övrigt med #4 om att det är viktigt att stå still en stund efter uppsittning. Dessutom så ska det alltid vara du som bestämmer när ni ska gå iväg. Aldrig hästen.

#1: Rikka är ganska känslig för skänkeln (eller kan vara det i alla fall, när hon själv vill), så det kan nog bli lite klurigt.

#3: Du har helt rätt, hon är en islandshäst! :) Så som jag har gjort hittills så sätter jag inte i fötterna i stigbyglarna förrän jag redan sitter helt i sadeln. Eftersom hon är just en islandshäst så är hon inte så stor, så jag lägger bara över högerbenet när jag sitter upp och sen sitter jag praktiskt taget på henne.

Tack alla för bra tips! Nu har jag massor att testa, och jag ska ta och ägna nåra stunder här och där under ridpassen åt att "träna uppsittning", så vi får in det. :)

#3 - Jag håller själv på med islandshästar, så jag vet hur det kan vara… ;)

Men jobba där med att få in henne på en liten minivolt runt just dig. Jag brukar hålla tyglarna som om jag rider, jobba henne runt dig. Vill hon stanna så driver du på, vill hon öka på till tölt/trav så tar du ner henne till skritt. Håll henne (och dig) lugn hela tiden, stressa inte upp, jobba bara på så att hon lyssnar på dig. Byt varv om hon fortfarande är stressad. När hon lyssnar på dig när du säger åt henne att stanna så går du ett varv till. Stanna. Lyssnar hon direkt och står still är det bra. Glöm inte att berömma henne massor när hon gör rätt.

I bästa fall kan du snurra runt pallen och när hon stannar och lyssnar på dig så ska du kunna kliva upp på den och sätta sig på henne. Ge henne MASSA beröm när du har satt dig på henne och väldigt mycket eftergift. Låt henne stå där ett kortare tag på långa tyglar innan du jobbar lite. Ett tips är att skritta henne en bit, hoppa av, hoppa upp. Flyttar hon på sig igen så snurrar du henne några varv och provar igen tills hon står stilla och du kan sitta upp. Skritta en bit, hoppa av, hoppa upp. Snurrar eller flyttar hon på sig så gör du om allt igen. Men efter några gånger bör hon ge sig.

Har lärt min häst att flyta sidvärts och rumpan emot mig när jag petar med ett spö på andra sidan hästen. När han hamnar för långt ifrån pallen eller ibland när han vänder bort rumpan petar jag bara med spöt på andra sidan honom och då flyttar han sig närmare mig.

Jättesmidigt. :)

#4: Man får ju anpassa kantigheten efter hästen - för en känslig häst räcker det kanske att räta lite extra på korsryggen. Men man ska inte göra sig liten och undfallande.

Jag har samma problem med en av mina medryttarhästar, ägaren är snabb som blixten upp på hästarna medans jag kommer och ska kolla så allt sitter ordentligt och tar min tid att komma upp i sadeln, då hinner hästarna bli uttråkade. jag har ändå hittat min lösning!

Sätt pallen nära en gräs plätt, framför en sten eller något så de bara kan äta gräs på ett ställe, sen ställer man pallen där hästen står och hoppar upp lite fint, utan att trilla ner i sadeln och skrämma hästarna.

Sen så ska ju hästarna inte äta massor utan de får en liiiten tugga innan jag hinner rida iväg :)

Men de övre kommentarerna ger ju lösningen på problemet!:)

Jag hade samma problem med min häst för ett par år sedan, han var i princip fysiskt oförmögen att stå stlla över huvud taget (gick inte ens att lyfta en hov mer än några sekunder i taget) vilket gjorde det jättesvårt att sitta upp. Det var så här jag löste poblemet på bara någon vecka.

Min erfarenhet av islandshästar är att de är godisfixerade, varför det sista steget är det viktigaste. När de lär sig att en liten ansträngning alltid resulterar i godis brukar de vara högst tjänstvilliga.

Du gör helt rätt som flyttar hästen till pallen och inte tvärt om. Led henne som du brukar leda henne när ni ska någonstanns så hon hamnar brevid pallen och stanna. Hon ska nu stå stilla tills du tydligt säger att hon får gå. Om hon flyttar på sig, flytta tillbaks henne. Beröm när hon står rätt igen. Gör ingen grej av det och stressa inte. Tar hon ett steg framåt, backa henne ett steg och säg att hon är duktig. (Flyttar hon rumpan, gå runt och peta tillbaks den)

Om hon börjar gå medans du sitter upp, glid ner igen och flytta tillbaka. Gör ett nytt försök att sitta upp. Har du redan kommit hela vägen upp i sadeln (så hon tycker att "nu är du uppe, nu går vi"), stanna och flytta tillbaka uppsuttet.

Viktigt att hela tiden flytta tillbaka till där du parkerade henne, inte leda runt och börja om eller flytta "parkeringsplatsen". Var lugn, tålmodig och ruskigt konsekvent. Missar du ett enda steg eller att hon får gå sekunden innan du sagt okej kan det bli värre än att börja om från början. Eftergifter kan du ge senare när hon vet vad som gäller egentligen, men nu ska ni upprätta en baslinje och om du börjar tulla på vad som gäller nu blir hon bara förvirrad.

När hon sedan står stilla och väntar på klartecken från dig, ge henne en ordentlig godisbit (snåla inte), mycket ebröm och kommandot att gå. (Försöker hon gå mellan godis och kommandot, bara backa tillbaka, vänta någon sekund, ge kommandot och beröm.)

Det kan ta uppemot en timme i början, men sen lär hon sig att det bara är så att hon inte kommer någonstanns när hon parkerats innan du är klar coh ger henne klartecken att gå.

Hoppas du orkade läsa allt coh lycka till!

#6  min häst var känlig med, så jag bad nån stå och hålla henne medans jag satte foten mot skänklen

Vad roligt att se att det är så många svar och så snabbt! Jag blir superglad för alla tips, jag är verkligen jättesugen nu på att åka upp till stallet och testa allt! ;)

En islänning är normalt inte hög och om du är av normallängd så gör pallen varken till eller från för hästens hälsa (rygg) under förutsättning att du gör ditt bästa att hoppa upp på hästen så enkelt och mjukt som möjligt. Även vi ryttare behöver lära oss hur man sitter upp på en häst på bästa sätt.

Hästar som tjafsar vid uppsittning har 3 anledningar:

1. ont i ryggen och försöker säga det

2. har lärt sig att det är tillåtet att göra som dom vill

3. har alldrig blivit lärd att stå still

Ta reda på vad som passar in på din häst först och utgå i från detta när du sedan agerar.

Lycka till

#14: Pallen använder jag för att jag inte vill att sadeln ska vrida på sig, vilket det brukar göra lite grann när jag sitter upp utan pall. Visst går det att sitta upp ändå och det går väl okej att när man väl sitter i sadeln att trampa ner höger stigbygel ordentligt så sadeln "åker tillbaka", men jag tycker det känns som om hennes päls hamnar lite fel och jag vågar inte garantera att sadeln ligger perfekt då. 

Men tack iaf, för Rikkas del tror jag att det handlar om punkt två eller tre. Hon visar inga tecken på att ha ont i ryggen annars vad jag kan se och brukar alltid trivas när jag väl rider.

Om du har staket runt paddocken kan du ställa henne jäms med staketet och så pallen på andra sidan. då är staketet ivägen om hon vill svänga bort rumpan. . Sitt upp från båda sidorna. så småningom kan du flytta pallen mer inåt i paddocken.  ett annat sätt är att när du står på pallen t.ex. på vänster sida tar du lite mer i höger tygel så att hon böjer på halsen åt höger typ "kyssa stigbygeln" då blir det svårt att flytta rumpan åt höger. Gör uppsittningen från båda sidor