jag tycker att hästen ska få galoppera av sig ibland, i fullrulle om så önskas ;)
jag brukar låta hästarna få tävla då och då, tror de gör mycke att få leka någon gång under ridturen :)
sen ska man väl tänka på vart man gör det, de är ju inte speciellt kul att få möte med en skenande häst.

Så ofta hon vill. ;) Är underlaget bra och hon känner för att dra en repa får hon göra det! Dock någorlunda kontrollerat pga gammal senskada.

Nuvarande hästarna, aldrig med mig på :) då flyger jag förmodligen av. Förra h'sten, så fort vi hade chansen och gärna barbacka :)

Inte särskilt ofta, möjligtvis om vi har stabilt ridsällskap nån gång men är vi ensamma kommer det inte på frågan.

Senast idag :p

Ibland får han gasa loss i ridhuset -antingen med mig på eller lös, men försöker ta nån rejsgalopp under uteritterna med så han får ur sig lite energi.
Gör det bara där jag har god sikt och marken är bra.

Pålle är inte så intresserad utom när vi är flera och springdjävulen tar hela skocken. Men jag brukar försöka låta honom galoppera på en längre sträcka i alla fall någon gång varje vecka, och ta ut stegen även om han inte direkt rejsar.

Minst en gång om dagen! Rider vi ut så blir det i alla fall två "helvetesgalopper" per gång, och när vi har tränat i paddocken så kör vi alltid ett rejs på ängen bakom stallet innan vi skrittar av. Han älskar att få sträcka ut, humöret blir på topp. När vi har sällskap, i synnerhet av hans hästbästis, så låter vi dem alltid rejsa mot varandra någon gång under ridturen. De har vinnarskalle båda två och vill springa fortare än kompisen! Vi har till och med pratat om att ta dem till en galoppbana någon gång och se hur fort det faktiskt kan gå om man bara låter dem löpa…

Det är väldigt, väldigt skönt att ha en häst som lyssnar. Vi kan dra iväg på högsta växel, så att hästarna riktigt suger tag i bettet, drar ner huvudet och tar i så de spricker, men så fort jag sätter mig ner och kramar tyglarna så saktar han av.

Nu har vi dock inte rejsat på allvar på ett tag. Min ordinarie hovslagare är sjukskriven och inhopparen är inte alls lika duktig som henne, varpå hästen har fått tillbaka sin snubblighet. Med ordinarie hovslagare snubblar han aldrig, med en mindre noggrann så är han väldigt snubblig. Då vågar jag inte släppa iväg i galoppen hur som helst.

Någon gång i månaden beger jag och mitt vilddjur oss till travbanan och galopperar lös :)

En liten anmärkning: Egentligen skulle jag inte kalla det på filmen i #0 för "full galopp". Sådär ungefär går medryttarpålle när han inte vill rejsa, utan bara tar ut stegen. I "full galopp" är stegen betydligt större och snabbare. Fast det brukar ju se långsammare ut på video, så jag kanske har fel.

#9 Videon visar andra omgången i en rejäl uppförbacke där man egentligen bara ser slutet. Lite långsamt mot slutet därför att hon var trött, ja, men visst var det rejs.

Jag brukar ofta göra det. Ibland på ridbanan för motivationens skull men främst vid uteritter just för att hästen alltid ska tycka det är roligt också. Detta bara om man har koll på sin häst!!

Tyvärr stött på vissa exempel på ryttare som inte vågar ta tillbaka hästen när hästen väl skenar iväg. Men som sagt klarar man av sin häst när man rejsar är det roligt att göra ibland! :-) Då känner man att man vågar släppa kontrollen ibland, sen har jag ju en väldigt lydig och snäll ponny så för mig har det aldrig varit problem :-)

tyvärr så kan jag inte låta min häst rejsa med mig på:( sträcka ut kan man ju ändå trots att man inte rejsar som nån innan sa så de försäker jag ibland men då han hoppar åt sidan om han ser något så flyger jag av gjorde de senast i galopp för nån vecka sen.. så under ryttare blir de lite farligt tyvärr=( saknar att bara kunna släppa.. men jobbar med honom nu så hoppas att han kan bli bättre till våren

men brukar släppa honom i paddocken å då får han sträcka ut ordentligt.. om han så vill å de brukar han vilja.. annars så springer dom ju en del i hagen.. ahr stor hage så de går att röra sig hur man vill där=)

MIn 16-åriga foderhäst brukar inte direkt vara intresserad av att rejsa och sträcka ut. Men. Han är lite trött av sig. Och jag rider alltid själv. Hade jag ridit med någon annan så hade han säkert velat tävla lite.

När jag tog mig an honom hade han superdålig kondis. Jag var glad om jag fick upp honom i trav, och det efter att ha skänklat i en kvart. Kändes ganska hemskt faktiskt.

Nu har jag satt han på ett bra foder, och har ridit i ett år. Så nu är både muskler och energin uppe regält. Och nu VILL han i alla fall galoppera. Galoppen igår var magisk. Bra frammåtbjudning, fart, allt. Det var härligt.

Känns skönt att ha kommit så långt!

dubbelt

Minst en gång i veckan. för både jag och min häst alskar när det går fort :)

Jag brukar alltid göra en ordentligt ökad trav (blir väll dock kanske främst på uteritt som hästen verkligen tar i). Mest för att de hästar jag har är mer "travsäkra" och verkligen kan ta ut ordentligt och jag låter dem få öka på.

De får alltid "fritt förfogande" någon gång under galoppen med, men då brukar de mest lunka på i lite lagom mortionstrakt om de självba får välja.

Men det är guld värt för lite stela hästar att låta dem försöka ta ut stegen då och då och verkligen driva fram det, det kan göra mycket med deras rörelser att inte bara sitta och nöta i form!

Min foderhäst brukar jag inte galoppera med ofta alls, travare under utbildning och just nu väntar jag på att bakhovarna ska växa efter en korrigering så han rids inte alls för tillfället. I somras galopperade vi en del dock, på hästens initiativ, men inget fullt ös då jag vill hitta den där lugna, taktfasta galoppen och inte låta honom gå över i fyrsprång som han gjorde i början (DET är fullt ös… hade aldrig ridit så fort i mitt liv!).

När jag vill låta honom sträcka ut ordentligt så brukar jag istället öka traven så mycket det går utan att det blir okontrollerat, driver egentligen inte alls utan ändrar bara min egen takt, driver jag så stressar han bara upp sig. Efter en bra bit i full trav brukar han vara som nöjdast!

När jag hade min sköthäst brukade jag rejsa ordentligt någon gång i veckan, allra helst barbacka. Red till ändan av en stor stubbåker och lät honom springa så fort han orkade. Var bara tänka "stopp" så tvärnitade han sedan. Men den hästen är verkligen helt trygg att rida, skulle jag ge mig på att galoppera barbacka i grimma och grimskaft med nuvarande hästen skulle det nog inte sluta så bra… :p