Har du testat att använda skänklarna för att försöka flytta henne? Har faktiskt haft samma problem med min förra bponny, då var jag så liten så då fick min storasyster hjälpa mig och då gjorde hon så att hon satte på sig en spårre på bara ena foten (den sidan hästen drog åt) och när han försökte gå ut i sidan så gav hon honom ett snappt pet i sidan, var jättesnabb så att hon inte hiner försöka! Detta hjälpte iaf på min ponny ;)!!

När du travar, blunda och känn om du har samma kontakt på båda tyglarna, sitter du rakt på hästen, känner du på båda sittbenen lika mycket, spänner du ena axeln, har du ena handen närmare kroppen då du rider rakt? De sakerna får hästen att dra åt olika håll. Man löser inte sådana problem genom att göra illa hästen på den sidan den drar åt, man löser problemet genom att se till att man själv är rak, mjuk och balanserad. Jag tycker att det låter mer som att du skjuter hästen åt det hållet och inte att hon gör ngt frivilligt. Om du inte sitter balanserat så reagerar hästen genom att fly från tryck. Sitter du mer på ena sidan så kommer hästen "fly" från trycket. Spänner du dig i ena axeln kommer hästen fly från trycket osv.

Som #2 skriver är det ganska troligt att du sitter snett och driver hästen åt det håll den går, utan att du märker det. Hästen går inte dit näsan pekar, utan dit bogen pekar. När den drar iväg utåt är det lätt att man som ryttare bara leder inåt utan att märka att hästen viker halsen inåt och släpper ut bogen - och då går den rakt fram.

Titta ned på och se att hästhalsen kommer ut mitt mellan bogarna. Håll rejält stöd på yttertygeln. I början kan du behöva ställa utåt och till och med böja halsen utåt för att hindra hästen att släppa ut ytterbogen. Led inåt, samtidigt som ytterhanden hindrar halsen från att vikas. Visa vägen med ytterskänkeln, något framför normalläge. Förstärk eventuellt med spö strax framför ytterskänkeln. Var noga med att sitta rakt över hästen, med långa, avslappnade skänklar. Det underlättar om du lägger upp stigbyglarna, då är det svårare att dra upp skänklarna och spänna sig. Känn efter att bogen går rakt fram, mitt framför bakdelen.

I det här läget är hissbett till skada, eftersom du måste ta rejält i yttertygeln och leda tydligt inåt. Använd ett tredelat tränsbett i stället, så du kan använda tyglarna utan att göra hästen illa.

Med ett pessoa bett kan de lätt bli ojämn kontakt . Och varför har du pessoa och inte pelham eller kimbelwik ? Som är rakt eller bara prova ett rakt ? Det ger mer stabilitet . Sen varje gång du kommer till grinden till och början med flytta henne i skänkelvikning från grinden och sen i trav de hjälper att ta kontrollen . Senare varje gång du rider förbi ta lite på ytter och kläm lite med inner skänkel . Och jag skulle då valt ett stadigare bett också rakt eller rakt pelham . Att ha 3 delat pessoa blir fel inverka eftersom det är ett hiss bett med hävstån och då ska dessa bett va raka och de finns så mycket trevligare bett en pessoa . Varför vill hon inte va inne på Rid banan ? Hon förknippar ridning med obehag ? Inte trivs med något ont ? Vet du att pessoa ger dubbla inverkan de säger ned i nacken och upp i munnen . Kan hon känna sig förvirrad ? Och jag skulle kolla om hon har ont bytta bett och sen be en tränare hjälpa mig med problemet :) Lycka till :)

Allt det som skrivs är bra att kolla och korrigera, speciellt om du bara sitter fel vid utgången från ridhuset/ridplanen….

Jag läser det som att hästen stundtals vill något annat än du. Det du måste göra är det som jag alltid predikar "var tidig". Om du vet att det händer vid en viss punkt så har du ju en fördel att vara före hästen och se till att den koncentrerar sig på det ni skall göra i stället för på utgången. Använd huvudet här, du vet ju vad som kommer att hända innan hästen gör det, börja då angagera hästen innan det händer.

Är helt inne på " Gronstedt " råd att byta bett, tränsbett är till för att skola hästen och ger ryttaren mera frihet att improvisera, vilket inte pessoa bettet gör (kan inte komma på vad det är bra för;-).

Sen finns det dom som säger att "man alltid skall vara mjuk mot hästen", detta är uttryckt ur ett sammanhang, det borde lyda "vi skall vara mjuk mot hästen när den är mjuk mot oss". Det betyder att vi inte är snällare än hästen är mot oss och speglar det hästen gör tillbaka till den. Jag kallar det för rättvist beteende mot hästen, den får vad den ger och vi får det vi ger. Detta är något som hästar förstår. Dock så förstår dom inte något som inte har någon mening för dom, som att rycka stenhårt i tygeln.

Lycka till

Tusen tack för alla svaren det uppskattas! Hon e mycket för att testa folk också men jag ska tänkta på det i ridningen som ni tipsat mig om och prova lite andra bett med :)

#5 tycker nog att man ska börja i andra änden. Du säger, vara mjuk mot hästen när den är mjuk mot oss, men det är vi som ska börja med mjukheten, inte hästen :) Ofta reagerar hästen med spändhet eller "hårdhet" då vi gör fel, hästen gör inte fel från början, det är vi som får den att reagera så. Min valack är ett praktexempel på det, är du inte mjuk så får du kaos tillbaka. Är du mjuk gör han vad som helst för dig.

6 mycket bra val :) du får gärna berätta hur de går döden du hon känd på andra bett och hur va hon när du verkligen konserterna dig på att hålla ihop henne från grinden. Har man tappat ytter bog då har man tappat allt ;)

" Sarah " Man får anpassa sig efter hästen och vad den reagerar bäst på. Jag menar inte att man skall vara hård hela tiden för att hästen är hård tillbaka, det lönar sig att prova någon gång då och då att se vad man får om man mjuknar först, men i det stora hela så svarar man på samma sätt som hästen svarar oss. Det finns många exempel då folk har ridit för mjukt med hästen och den tar över i stället och ryttaren går från ledare till passagerare med alla konsekvenser det medför.

Det intressanta är att även om en häst är hård/tung mot ryttaren så kommer den att prova mjukna någon gång då och då när den känner att den inte får ut något av att bete sig på det sättet och då måste man vara med och ta till vara på dom tillfällena och mjukna själv mot hästen. Är man inte det så får ingen ut något av det som händer och hästen blir värre då den inte får tillbaka något positivt av det den gjorde, det är vägen mot istadighet och likgiltighet.

I grund och botten så är det vi som ledare som måste vara så uppmärkssamma mot hästen att vi alltid svarar på vad den signalerar, dvs vi måste vara tidiga och lyhörda inför hästens signaler och ge den ett tillfredställande svar.

Lycka till

Brollan, det du kallar mjukt i det fallet, är vekt. Det är en helt annan sak.