jag är nog inte rätt person att förklara men om jag förstått rätt så rider man bakom tävlingsledaren och det finns även två ekipage i kanterna, en på var sida, som avgör bredden på banan. På upploppet tror jag man får rida förbi ledaren.

Sen varierar det väl lite i längd och hinder, en del har att man måste leta fram rävsvansen och en del har den väl synlig med upplopp och försten som tar den vinner.

avtryck :)

Detta tyckte jag var en bra beskrivning :)

http://sv.wikipedia.org/wiki/Hubertusjakt

Tass…

Tass

#3 Har läst det reda innan jag skaoade tråden. Men ärligt så fattar jag ändå inte exakt vad det är. Man får ett litet hum av vad det är, men det som står där hade jag nog redan fattat innan ändå. Hur långt/länge rider man? I vilket tempo? Vilken typ av marker? (I skog, på grusväg, enbart på äng?) Wikis info ger mig inget som gör att jag vet om det är något för mig att tävla i, och isf vad som förväntas av mig och min häst.

#1 Som du beskriver det så låter det ju som att man rider en tur i skogen (eller på åker?) med ledare (som man inte får rida förbi, a la ridskoleuteritt) och kantryttare som håller ihop gruppen och när man kommer till upploppet så rider man förbi och den som vinner upploppet vinner. Själva ritten innan är alltså egentligen helt meningslös i tävlingsmomentet? Det är bara en transportsträcka till upploppet där själva tävlingen blir?

#6 Det beror på förutsättningarna som finns, men jag tror att det vanliga är runt två-tre timmar. Det måste heller inte finnas hinder längs vägen om det inte är möjligt. När min syrra red så var det en långtur runt ön som vi bodde på i all möjlig varierande terräng, från skog till grusvägar eftersom det var det som fanns till hands.

Jag har inte ridit så många hubertusjakter. Men min erfarenhet är att man rider i drygt en timme. Hinder finns på vägen (kan vara både fasta och "rivningsbara") Höjden brukar väl ligga runt 60-1m. Kan även förekomma vattenhinder osv.
Man rider precis som dom andra skriver bakom en master hela vägen och sträckan utgörs mest av trav/galopp. Denna "ridtutren" har alltså, som du gissade, egentligen inget att göra med vem som vinner. Försutom att man måste ta sig igenom turen då :P

Sen kommer man antingen till ett upplopp, där det är full fart och försten till rävsvansen som finns upphängd vinner.
Andra alternativet är att man kommer ut på ett stort fält eller något. Där finns rävsvansen istället gömd och det går "lugnt" till medans alla letar. Den som hittar den vinner.

Brukar på många tävlingar finnas en "lugn" ritt, eller prova på klass, där hindrena är miindre eller går att rida förbi och där tempot är betydlgt lugnare och utan upplopp.

Dagens jakter är ju bara "halva" om vi säger så. Hela grejen med jakten var från början att man jagade räv. Ett gäng hästar och även ett gäng hundar som tog sig fram i skog och mark för att få tag i en räv. En jakt idag går till på samma sätt fast utan räv.

Det finns en master, den som leder fältet. Denna person får man inte rida förbi. På sidorna finns pikörer som håller ihop fältet så det inte blir för brett. Vilken mark man rider på beror på var man rider helt enkelt. Man rider där man kan. Oftast finns det hinder, antigen naturliga eller uppsatta för att det ska bli mer likt en riktig jakt där man var tvungen att hoppa över både stenrösen och staket för att följa efter räven.

Jakten är egentligen ingen tävling, man vinner inget förutom äran. Grejen med jakten är att det annorlunda mot hur man rider annars och ett bra tillfälle att umgås med likasinnade. Ofta får man chans att fika eller bara skritta lite nån gång under jakten.

Hur lång jakten är beror på, vissa är en timme, andra tre. De långa jakterna brukar ha fikapaus i mitten.

I England rider man jakt varenda vecka, både enfödda och turister. Det är en vanlig ridform där, att rida mycket i skog och mark. Har ni senaste numret at Ridsport Special så står det lite där om jakter och engelskt hästtänk, mycket intressant!

#8 Aha, det gav ju endel förklaring. Vad händer om man måste stanna eller kommer på efterkälken? Fortsätter alla andra ändå eller rider man liksom i gemensam trupp så mastern väntar in alla? Är banan uppmärkt eller gäller det helt enkelt att hänga på mastern? Finns det alltid sådana där sidoryttare?

#10 Måste man stanna så får man hojta till. Man kommer inte på efterkälken… hästarna brukar bli vääldigt pigga. Banan är inte uppmärkt utan man följer mastern. Pikörer ska alltid finnas.

vi har inte pikörer på våran hubertus, detta för att vi mestadels rider i skogen så det finns ingen chans att det blir för brett. det är ju som sagt förutsättningar man har, vi har dock alltid master, dennas uppgift är även att skrika vilka gångarater det är som sedan förs vidare i ledet. att vara master är krävande för du har blickarna mer bakåt än framåt :P

masterna brukar vid upploppet ropa "halli hallå, låt jakten gå" sen är det full fart (en del har att den som är snabbast vinner med och en del har bara den som tar svansen vilket man ofta får ta med hem sen)

Halali brukar mastern ropa ;)

På jakterna som jag varit med på så har det varit en master som då bestämmt gångartern som man inte får rida förbi.
Då de jakterna har följt sandvägar i skogen har inga pikörer behövts.

Hindrena har varierat mellan 0,50-0,80 cm, alla rivningsbara och vid alla hinder har man kunnat rida brevid ifall man önskat.

Det har varit uppdelat i grupper efter önskat tempo, ("skritt, lite trav" för de minsta, "mest trav, lite galopp" och "mest galopp").  För de två snabbare kategorierna har jakten varat ungefär 1,5 timme med rejäl fram- och avskrittning.

Som avslut har man letat fram "svansen" i ett skogsparti, uppdelat i junior och seniordel.

Väldigt trevlig och rolig aktivitet att göra med sin häst på höstkanten men kanske inte så mycket tävlingsmoment?