Jag tror att hon driver med dig. Du måste vara mer bestämd mot henne och framförallt inte förvänta dig att hon kommer göra så. Bestäm dig för att t.ex lägga en volt precis där, varje gång du passerar, oavsett om det är i skritt, trav eller galopp. När du har gjort det i 1-2 veckor (ja, det kan bli tjatigt, men var envis) så kan du börja göra volt bara varannan eller var tredje gång och sen nån gång ibland. Då kommer både du och hästen vara koncentrerade på något annat än att hon springer iväg därifrån och problemet blir mindre…

#1 Okej , Tack då får jag göra det i morgon :)

Hej!

Jag har ett sto som är likadan och hon är verkligen livrädd, försöker jag tvinga henne så blir det bara värre, jag har gjort hundratals volter och halter just i det farliga hörnet men det hjälper tyvärr inte. Vissa dagar jobbar hon ganska lugnt o fint på ridbanan, men andra dagar är det bättre att rida ut en sväng…

Det bästa är att själv hålla sig lugn och positiv och lugna hästen. Ett tips jag fick men som jag inte provat ännu är att låta hästen stå på ridbanan under dagen och lägga höet i farliga hörnan, så kan hästen undersöka det farliga hörnet i lugn och ro.

Försök tar reda på VAD det är som är hemskt med farliga hörnet. Finns det något där, på eller utanför banan? Om där verkligen är något läskigt så led henne dit och låt henne nosa och fundera.

Annars, när ni ska passera farliga hörnet, ställ inåt och forma runt skänkeln, så att hon inte har tid att arpa opp sig över det farliga, utan måste koncentrera sig på dig.

Eftersom hästen går förbi hörnet ifråga vissa dagar men inte andra, så lär det inte finnas något "farligt" där…

hon har blivit skrämd när hon var ung i det ''farliga hörnet'

#6 - jo, du skrev det. Men eftersom hon inte gör likadant varje dag eller varje gång du passerar så är jag övertygad om att hon utnyttjar det som hände för länge sedan för att driva med dig. Och det är väl inte alls otroligt att du, mer eller mindre omedvetet, spänner dig lite på väg mot det hörnet för att du kanske förväntar dig att "något ska hända". Och då gör det också det…

#6: Men det måste ju ha varit något i det farliga hörnet som skrämde henne den gången? Hon blev väl inte bara plötsligt rädd för ingenting? De dagar då hon tramsar så är det kanske något utanför staketet som påminner om det läskiga? Om du kan hitta vad det är, så kan du konfrontera henne med det och få henne att sluta reagera på det.

Annars kan det mycket väl vara som #7 skriver - ni är båda spända och förstärker varandra. Då är det bra om ni båda är koncentrerade genom att du rider aktivt och formar runt innerskänkeln förbi, så ni inte hinner tänka på det läskiga.

#8  - det spelar liksom ingen roll vad som skrämde henne från början, man kan alltid få dem att sluta bry sig.

#8: Men om det till exempel var en gardin i ett öppet fönster utanför paddocken första gången, och hon nu är OK när fönstret är stängt och tramsar när det är öppet, så kan man ha lite "gardinterapi" och komma snabbare till att hon slutar bry sig. Eftersom det inte händer varje gång så är det någonting mer än bara grundskrämseln som utlöser det.

Min medryttarhäst har blivit illa skrämd på ett visst ställe längs vägen när han var ung, och han är alltid mycket vaksam förbi där, men han tramsar inte om det inte ser konstigt ut - ett täcke på tork, en öppen dörr som brukar vara stängd, en bil som står på fel ställe, konstiga ljud inifrån byggnader … Stället i sig väcker bara vaksamheten, han gör inget förrän det syns/hörs/luktar något ovanligt.

Tyvärr var det en människa som hoppade upp och skrek ''BU'' när vi red när hon var ung …. dock fattar jag inte hur man kan vara så dum och göra det …

Min häst är en riktig mespropp och har samma problem som din.
Ridbanan jag rider på ligger på en liten upphöjning och precis nedanför är det en sluttning och en väg. En gång stod det en bil där (som man knappt såg) och när vi red förbi bilen small det i en dörr och föraren startade bilen, min häst fick tuppjock och skenade i ren panik runt hela banan varv på varv.

Sedan dess har han varit livrädd att gå förbi på samma ställe, han vänder och skenar bort till andra sidan banan.. Skitjobbigt då han är stark som en oxe och rent omöjlig att få stopp på när han far iväg.

#12 vi värkar ha samma problem , min ligger också uppe på en upphöjning … och hon skenar hon med , lite läskigt när man rider barbacka .. :/

I hästens ögon så är du antingen en dålig flockmedlem (i eran lilla flock av två medlemmar) som bråkar så mycket över vad hästen har bestämmt att ni skall göra, ELLER så är du i hästens ögon en så osäker ledare att hästen tycker att det är dags att ta över ledarskapet när den tycker att det blir farligt och dennes självbevarelsedrift säger åt den att göra det. En häst som litar på sin ryttare gör allt för ryttaren, så din historia säger mig att hästen har problem med dig, inte vice versa.

För att börja rätta till detta så finns det flera metoder som jag brukar använda, detta är en av dom enklare beridna metoderna som tar lite tid men den skapar en början för erat framtida förhållande. Det krävs dock att du som ryttare har lite förstånd att känna av hästens känslor och handla rättvist därefter. Med rättvist menar jag att inte kräva mer av hästen än den klarar av i den situtionen som den befinner sig i just då. Du måste ochså kunna klara av dina egna känslor, alltså ingen ilska och ingen rädsla oavsett situtionen. Om du blir arg, rädd eller frustrerad så måste du avbryta det du gör och ta en rast och tänk igenom vad som hände och korrigera det du gjorde så det inte händer igen och börja om.

Det du behöver för detta är:

En favoritlåt att nynna på så du håller dig lugn.

En påse gott hö eller lite gott kraftfoder i en hink.

En ridplan stor nog att kunna jobba ordentligt på halva planen.

Tillräckligt med ridkunskap att kunna rida hästen ordentligt men ändå rättvist utan att bråka med den.

Inga åskådare som stressar med goda(dåliga råd som du "måste göra enl dom").

Mycket tålamod, balans och timing.

Inga sporrar eller vassa skänkelbett, helst tredelat bett med stora ringar eller parerstänger.

Nu till arbetet:

Höpåsen placerar du på det farliga stället väl synligt för hästen. Den del av ridbanan som hästen accepterar som säker blir ditt arbetsområde. Du tar och skrittar hästen med lösa tyglar från det säkra området mot det farliga området (och höpåsen). Direkt du känner att du får det minsta motstånd från hästen att gå mot det farliga området (dvs den börjar stelna till eller stirra hårt mot området eller tvekar att ta steg ditåt eller öronen börjar fladdra mellan dig och området) så vänder du hästen direkt tillbaka mot det säkra området och börjar arbeta. Denna punkt är så långt hästen kan känna sig bekväm och lugn med dig som ledare och det är gränsen för hur stor arbetszonen sedan kan vara.

Nu skall du se till att hästen får arbeta rejält på den säkra delen av ridbanan och då menar jag rejält, det skall vara rejält med jobb och inga pauser på denna del av ridplanen. Jobbet skall vara sånt som hästen kan och är välbekant med, ingenting nytt får introduceras när du gör detta utan hästen skall enkelt klara av det och så småningom kännas lugn även om du kräver mycket och ordentligt.

Jag föredrar att jobba hästen upp till 70% av vad jag med säkerhet vet att hästen kan göra. Det betyder att ju mer hästen kan desto mer kräver jag och vice versa. Favoriter är galoppfattningar från stillastående med halt efter 4-5 galoppsprång sedan halt med backning samt sidvärtesrörelser i alla riktningar även på volt i alla gångarter om hästen kan det.

Glöm inte att nynna på favvolåten hela tiden det håller dig lugn och obrydd. Efter 10min jobb så tar du och upprepar det du gjorde först, dvs med lösa tyglar skritta mot det farliga stället, vänd tillbaka direkt du känner att hästen tvekar att gå fram och fortsätt att arbeta i 5 minutersintervaller. Upprepa detta tills du kommer fram till höpåsen och det farliga stället eller att ni har hållit på i 1timme då ni avslutar ni passet och fortsätter dagen efter med samma sak.

Det kan ta 3-4 dagar att få hästen att förstå vad som är bäst för den, mycket beroende på hur lugn och konsekvent ryttaren är att ge eftergift direkt hästen gör rätt.

Dom viktiga punkterna är att

1. Hästen får bara vila när ni går mot det farliga stället.

2. Du måste i alla lägen var lugn, korrekt och rättvis mot hästen.

3. Hästen måste få välja vad den vill göra och ta beslutet helt själv, du kan bara se till att hästens beslut får konsekvenser dvs jobb eller vila.

4. Det är bara du som kan misslyckas med detta och alldrig hästen, så skyll alldrig på den, om du misslyckas så fundera igenom vad som inte var bra, korrigera detta och börja om.

Efter att du lyckats med detta så begrundar du metoden som jag presenterat här och prova sedan den på alla situtationer du kan hitta. "gör det rätta lätt och det felaktiga jobbigt"

Till sist så bör du läsa vad "Caf_Roy" skriver i sitt inlägg #24 i diskutionen: http://ridsport.ifokus.se/discussions/4ed6968788f4724cd50092c5-hjalpge-mig-tips?discussions-3 Det har att göra med uppmärksamhet för vad hästen säger dig och hur du sedan hjälper hästen att focusera på det som du vill.

Glöm bara inte att alla hästar är olika, så du måste justera nivån på intensiteten i det du gör efter hästens temprament och skolning. Att bara sitta och åka häst är inte att rida då är en moped bättre, att rida en villig häst kräver lika mycket uppmärksamhet av ryttaren för hästens behov som ryttaren kräver av hästen, hela tiden.

Lycka Till.

#11 Om det var en människa som gjorde så och innan denne hoppade fram inte syntes något så kan det mycket väl vara rädsla att det ska hända igen. Sådana där saker sätter sig i minnet och är stämningen lika en dag som den var dagen då hästen skrämdes så är det ju inte konstigt att hästen förbereder sig.
Om hästen dessutom är lite svagare psykiskt så tar den även det säkra före det osäkra - det vill säga flyr innan det brytit ut.

Hästar (djur överhuvudtaget) har inte naturligt det beteende att de tramsar, jävlas, skäms eller liknande. Allt händer av en anledning och jag skulle i första hand gå på att hästen är rädd, försöka hitta samband med de dagar då hästen flyr och sedan försöka reda ut det därifrån.

Många säger att hästen tramsar och hunden skäms - detta är inte naturligt för de, i vilt har de ingen anledning att tramsa så där eller skämmas över något. Att skämmas är något de lär sig med tiden av oss, men att tramsa? Det är jag kluven till.

Känner man sin häst så märker man om den "tramsar" eller om det faktiskt är allvarligt. Det är bara Du som kan avgöra det, ingen här inne kan komma och säga att den faktiskt flyr eller om den faktiskt "tramsar". Det kan vara något minimalt annorlunda som du inte märker av som gör att hästen flyr, det kan vara du som uppger samma signaler som den dagen den skrämdes - det är enormt mycket som spelar in.
Bara för att en själv inte ser så kan man inte dra slutsatsen att den tramsa, en häst kan gå förbi samma postlåda 99 gånger utan problem men den 100e gången kan något minimalt vara annorlunda som gör att den reagerar - något Du inte uppfattar.
Glöm inte att hästen har både skarpare syn, lukt och hörsel än oss. De är dessutom mer mottagliga för energier än vad vi är.
Med andra ord, det vi inte uppfattar, det uppfattar de = vi kan inte avgöra alla gånger att det faktiskt är ofarligt eftersom vi faktiskt inte vet allt vad som är runt omkring oss.

Ojoj .. nu fick jag mig en tankeställare …

men hon har faktiskt gått rätt bra nu dom senaste dagarna avspänt lungt hon blir lite spänd i hörnet men jag försöker hålla mig lungn och lixsom försöka rida som vanligt ..

men skulle det vara bra om tex , stannade hästen i det ''farliga'' hörnet så den kan få lukta på det som den tycker är läskigt eller ? :)

Nope, luktar gör man bara med fysiska föremål som man ska använda i framtiden och knappt det, men inte som i detta fall med "spöken".

För egen del så föredrar jag att arbeta in hästen mot det som skräms men det kräver betydligt mer av ryttaren i form av takt, rättvist beteende med hästen och snabba beslut än den metod jag skrev om tidigare samt att den är mindre förteoendeskapande mellan häst och ryttare då det går så fort och har mera risker om man gör fel.

Det som är viktigt för att det förtroende man skapat skall vara i framtiden, är att ryttaren inte negligerar vad hästen signalerar redan på ett subtilt plan. Varför har duktiga hästmäniskor sällan problem med hästar? Jo dom ser problemet redan när det är litet och tar hand om det innan det blir ett stort. Lär er att läsa hästens signaler innan den måste skrika ut vad den känner, för den säger alltid till före den gör något om den kan det och har tid att göra det. Det som är så bra med det hela är att informationen hela tiden finns där och det bara är för oss att lära sig vad man ska hålla koll på, hästarna ger oss det helt gratis.

På tal om "lixsom försöka rida som vanligt" så hoppas jag du läste och förstod den del jag rekomenederade i granntråden ordentligt.

Lycka till.