Min c-ponny, en otroliog hoppare kan man säga… Vi red i landslaget när ja va yngre, i rätt ålder alltså. Men iaf.. Ja lärde honom att när jag visslade skulle han komma, tillslut stog jag i stalldörren å visslade och ropade på honom så kom han^^ Hoppade över hagen gjorde han… Det va ju jätteroligt, tills han kom på at man kan ju hoppa över ändå.. Ja slutade vissla å vi höjde staketet ytterligare. Men han hoppa över de me så tillslut gick han lös hemma på gården, han stog ju såklart i närmsta grästuva^^  Sedan lånade vi ut honom, och där har han aldrig hoppat ut… När vi va på träningsläger eller hos nån kompis gjorde han heller aldrig så…

Jag ryser bara jag tänker på det, det hade kunnat sluta i katastrof, det är det värsta jag någonsin varit med om;

Det var en vårdag i stallet på ridskolan där jag hade Japp för 5 årsedan när jag var 12 år, det var tävlingar och jag hade bett en kompis att rida Japp.. Helt plötsligt hör jag bara skrik utifrån ridhuset och alla stormar ut, då ser jag Japp springa på tävlingsplanen med en påle runt benen som sitter fast i grimskaftet i full panik, jag står i chock och han sprang över allt i sin väg, tillslut så går grimskaftet i sönder och han lugnar sig.. Jag bara står och gråter och jag ringer efter mamma som kommer ner där, och vi går in med Japp i stallet, bakbenet var fullständigt sönderslaget.. Som tur var fanns det en veterinär på plats som kom till stallet och tittade igenom Japp, och det var "bara" skavsår och nått lite djupare sår, 1 mm från senan :O Hade dte klippt senen så hade det vatt kört..

Han blev tvättad, lindad, sen stod han i box en vecka samt fick medecin..

Sedan pratade jag med tjejen och frågade vad som hade hänt, hon hade bundit han i staketet utanför hagen i stolpen, och sen hade han råkat få en stöt och fått panik och dragit sönder staketet och stolpen satt kvar i grimskaftet..

Idag kan han inte stå uppbunden, helt plötsligt så kan han få panik och bara kasta sig, han klarar inte heller av slangar, grimskaft som asar i marken och speciellt inte longerlinor..

så det var verkligen tur i oturen..

Oj hade verkligen kunnat sluta illa. Brytit ett framben tex. Hur kan man binda en häst så? Hon var väl rätt så ung kan jag tänka mig.

eftersom ja inte har nåt å göra så kan jag ju berätta om min värsta olycka som jag skadat mej…

Va i februari, tränade min bästa häst. Vi tränade på att han skulle komma ihop sig. En kombination på ca10m som var kanske 120 hög.. Så det va ju inte särskilt högt.. När vi ska hoppa den första gången rider jag in ganska långsamt, för att han ska få ta i ordentligt… Det kan man ju säga att han gör, ja flyger i marken, börjar hyperventilera och får krampatacker.. Sedan på sjukhuset konstateras det att jag har brott på en kota och alla muskler i hela vänstersidan av ryggen är söndertrasade.. Huvudet klarade sig hade ju självklart ingen hjälm:( Till det här hör nu att jag va ju självklart ensam i stallet, stalltjejerna< hade fått ledigt den veckan och mina föräldrar va i caribien.. När ja fått kramplösande fick en ambulansförare ställa in hästen i boxen, under min uppsikt^^ dagen därpå va de bara att åka hem och mocka.. Dumt nog red jag oxå. " Jag hade ju ionte ont" ni kan ju gissa hur mkt mediciner jag åt..

 Värsta händelsen där en häst skadat sig va nog när ett föl fick stelkramp.. De va länge sen så ja minns inte exakt. Men fy fan va hemskt det va.

#4 Ja, hon var väl som mig, typ 11-12 år.. Då kan man ju inte så mkt om hästar, men hon hade ridit Japp innan.. Men sen dess har jag aldrig låtit nån ta hand om Japp själv utom mamma förståss :)

#5# Nej, då kan man inte så ofta tänka framåt att det kan hända saker kanske.

Hi hi var det efter det som du skällde på folk när dom tittade på din häst? Eller blandar jag ihop er igen nu?

#4# Jag måste säga att det låter lite osannoligt det du berättar faktist.

#6 Det var inte jag ;) Det var väl Mandysan? ;)

Men du kan tro att jag var arg på tjejen som skulle rida Japp den dagen, fy bubblan ;)

Ha,ha du ser, jag blandar ihop er stup i kvarten. Tyckte det lät så gulligt att skriva så. Ursäkta mig. *ler*

Hi hi ja, det förstår jag att du blev arg.

Ha,ha du ser, jag blandar ihop er stup i kvarten. Tyckte det lät så gulligt att skriva så. Ursäkta mig. *ler*

Hi hi ja, det förstår jag att du blev arg.

#7 nejdå, hade ju tur att de missade nerver och allt sådant, sämre kordination bara.. Fick nån slags ställning och en jäkla massa tabletter^^

hrm ! Har också åkat ut för en dum olycka en gång. allt var bar mitt fel o jag var så ***dum! Skyller på mindå låga åldern eller sinnesrubbning… jag var ute o red min skötarhäst, en new forestponny, själv i skogen. Jag rider förbi en hage i skogen där det står en hel flock m hästar så jag låter Ferdinand rida fram t dem o tänker att han kan ju få nosa på dem. Det tar ngn sekund o så plötsligt ligger jag på marken inne i hagen o bara skriker o kippar efter andan. vad hade hänt? Jo han fick ström i sig, sprang igenom eltråden jag flög av (förmodligen tuppade jag av för minns inget mer än när jag vaknar o ligger på marken o han springer iväg)o fullt sken in i en hage där det var fullt av okända hästar… när jag äntligen fått luft i lungorna så sprang jag efter honom panikslagen över vad jag skulle hitta för häst..totalt söndertrasade eller? Men han had einte en skråma sprang lite lugnt m stiglädret/byglarna hängande o flaxande runt honom… fick tag på honom o hittade grinden o gick ut m honom…Fy vad slkakig jag var då!

Och hur dum kan man vara….kunde ju slutat hur illa som helst! Inte äns min häst heller…stallägaren hade lånat den ponnyn av en vän till honom till mig för att jag skulle ha ngt o rida på hos honom när jag skötte hans hästar…Nöt var jag!

Men att rida dagen efter med en kota som är sönder och söndertrasade muskler och till råga på allt en ställning. Nej, jag tvivlar på att du kunde rida dagen efter oavsett om du åt en burk tabletter. Morfin eller något hade nog suttit bättre isf men du skulle väl inte ens få åka hem från lasarettet om något sånt hänt.

när jag hade mitt VB. sto för kanske 5 år sen, så skulle vi ut o rida.. hade värmt upp en bit o gick ut på en stig, o bredvid stigen gick ett dike, o på andra sidan va d trän som stog så d va inte jätte brett men ändå gott o väl för o kunna gallopera, så jag säter fart me hästen o så jag tror hon blev rädd för något o glider ner med ena benet i diket o på nått sätt så hoppar hon över diket eller hmm kommer knappt ihåg va som hände för d gick så fort, iaf så lyckas hästen volta med mig, jag flyger av o när jag ligger på backen tittar jag lite åt sidan o ser hennes bakhov precias vid mitt huvud, hon reste sig upp o jag kollade igenom henne o konstaterade att allt va bra med både henne o mig, tur att inte hennes bakhov träffade mig i huvudet, o tur att d inte hände nått me henne, inte ens ett skrapsår…

#13 nån va ju tvungen att ta hand om hästarna… Men ja lovar dej att skrapsår gör ondare… Ställningen hade jag inte när jag red, utan när jag mockade, kryckor hoppade jag omkring med i stallet, ringde en kompis som kom frammåt lunch, som hjälpte mej att rida några hästar, bara så dom joggades lite. Ja kan ju inte påstå att mina pass var dom bästa, men jag red iaf. Plikten kallade.

kan berätta historien om min polla.. :)

hennes mamma köptes på en marknad i danmark -98 som tävlingsponny. dock blev hon tjockare och tjockare, och till slut ploppade en bellis ut. ingen visste vem pappan var, eller stam/ras på mamman. tjejen som köpte bellis mamma(boom boom) lät boom boom och bellis gå på bete på ett turridningsstall med islandshästar över sommaren medan hon funderade på vad som skulle hända med bellis. hon tog hem boom boom, men bellis fick gå kvar. nästa sommar åkte mamma dit för att rida islandshäst, och fick syn på bellis i hagen. hon undrade vad det var för en, efter som hon skillde sig från islandshästarna. då fick hon veta hur det låg till, och att hon kunde få bellis om hon ville. mamma åkte hem, och kom tillbaka på vintern(2000/2001). bellis var fortfarande kvar, så mamma köpte henne för 1000 spänn xD hur skulle ponnyn komma till sverige då? tja, dom kände en hästhandlare som brukade åka till sverige ibland och det bestämdes att bellis skulle med nästa gång. dock blev det missförstånd och grejer, och hästhandlaren fick aldrig med sig bellis. så i september 2002 hämtade mamma henne själv under falska papper.. (A)

i höst har jag haft henne i fem år. ^^

Har två saker att berätta ja kan börja med att berätta om en underbarhäst..väldigt kort berättelse men ändå..
Det var en häst som var väldigt klok å lydig en helt vanlig dag i stallet släpper dom ut alla hästar i deras hagar. Efter några timmar i dom kalla å snöaiga hagarna halkar en häst på en isfläck i hagen. Hästen har väldigt ont och försöker ta sig upp några gången  men klarar inte det. när den kloka snälla å väldigt omtänksamme hästen kommer fram till den skadade tar den mulen under buken och lyckas på ngt sätt få hästen till att stå upp igen ..detta gick väldigt snabbt å ägren till den kloka hästen stod å kollade i stallet.Hon går ut i hagen och tar in den skadade hästen som haltar(vet ej vad som hände med den)..
Den här berättelsen fick ja reda på genom en somm bodde på gården där d hade hänt

Jo å den andra saken ja vill berätta var att det hände en lite ottäck sak i stallet för lite mer än en vecka sen..
Vi var tre som skulle rida ut ja å maria å en kompis som annars bara kör vill hänga på å rida. När vi väl skulle skritta upp till våran "padock" som egentligen är en stor yta där dom snart ska bygga på. Men iaf så red vi där i en halvtimme.sen skulle vi gå å plaska i alla vatten pölar som var där. Vi hittaden en jättestor pöl där vi skrittar i  försöker göra så d skvätter på varandra. Ja å felicia börjar trava lite i vatten pölen som är gegantisk. ja böjarde galoppera i pölen å de var jätteskojj å felicia gör likadant sen säger ja att alla ska flytta sig för ja så rida i vatten pölen på tvären så ja kommer upp som på en bank å d går finfint när ja var klar med de så vill Maria prova att galoppera genom den stora vatten pölen. Och ja å felicia står vi sidan å kollar .vi ser att hon ökar upp närmare mot racegalopp hon närmar sig slutet av pölen då hon slår en reäll kullerbytta med hästen och ja ser hur hon kommer under hästen..som sagt det här såg väldigt otäckt ut..

jag har en beretelse om den underbaraset hästen nånsin han hete Helium och han var underbar..deta häde för unge får 4 år sen 1 år efter att min mamma dog

min syster had hyrt honom och på kvällen när han kom så frågade min syster mig om jag ville rida ut till hagen jag hade presis börjat rida så jag sa visst….när jag väl var på hans rygg så var han som om hah hade bot hemma oss mig i hella sitt liv och att jag hade suttit på honom varje dag…han var så lungn och stabil…han var min dröm häst

när min syra red honom så var jag oftast med hon var/är min förebild…..hon kunde rida och varje gång jag hade varit med så fick jag rida på honom in

i stallet där han bode så gick han med 2 ston dom blev inte ridna så dom var väldigt feta…men så hände det som inte fick hända han blev halt och vätrenären sa att det inte gick och ficksa så ingen kunde rida honom så han gick bara där i hagen men feter 1 år ungefär så ville inte min syra ha honom mer för att hon skulle hyra en annan häst så han skulle till en tjej uppe u stocholm som hade en tävligs häst och hon ville haen häst som skulle gå med hennes häst när hon tävlade…så han försvan ur mitt liv och jag saknar honom så här kommer 2 bilder på honom kanse inte så bra bilder men

det blev bara en bild