Oj vad många länkar, ska läsa igenom dem snarast.

Min första reaktion är iaf att något typ av mineraltillskott kan behövas men det var bara vad jag kände, vad gäller havre och myssli och pellets osv tror jag att det "missbrukas" i många sammanhang :S

#1

Beror ju kanske lite på hur bra hö man har, har inte sett någonstans vad höet som används i försöket har för analys, men jag känner rent spontant, vem ger mineraltillskott till vildhästarna?

De lever ju å andra sidan inte längre och jobbar inte lika hårt….
eller?…

Sedan är det ju dumt att inte ge de näringsämnen hästen behöver trots att man vet att de behöver det för en så bra kroppsfunktion som möjligt enbart baserat på argumentet "vildhästarna gör inte så". Finns inte det hästen behöver i höt så måste den ju få det någon annan stanns också. De är ju trots allt inte vildhästar utan tamdjur och då ansvarar vi över dem. Bara för att det inte sker i naturen betyder det inte att det inte är bra. naturligt och optimalt är inga synonymer om du förstår vad jag försöker säga… hehe kände att det blev lite bananskal av texten menmen :D

Anledningen till att jag matar mina hästar som tävlar hårt och regelbundet är: att en häst som tex går MSV fälttävlan behöver få i sig minst ca 160MJ och ett riktigt bra hö med mycket klöver eller timotej innehåller bara ca 8-9MJ kg och riktigt bra hösilage bara 6-8 MJ kg vilket skulle batyda att dom skulle behöva få i sig mer änn 20 kg riktigt bra hö om dagen och det är nu man kommer till problemet.

Hästarna tränas minst 2 timmar varge dag i tex ridning och sedan konditions tränar dom i skritt maskinen i ytterligare kanske 3 tim. då tänker jag på en ganska lugn dag. När man tävlar åker man ofta tidigt på morgonen eller kväller innan hästen har blivit tränad rejält innan så att den har konditionen som behövs. När man kommer fram på tävlings platsen packar man ut allting ur transporten även hästen och kanske rider ett pass för att få hästen att bli lite hemma i den nya miljön och för att få den lite avslappnad sen när man väl ska tävla är det uppvärmning som gäller sen ska man tävla första grenen som oftast är dressyr sen är det banhoppning då ska det också vara framriden på hinder innan man kommer inn på banan sen är det på vissa tävlingar ett distans prov och sedan är det terräng banan som ör riktigt tuff och krävande för hästarna, sen ska man skritta och hästen och röra den i alla gångarter sen för att den ska bygga muskler och inte bryta ner dom samt hålla konditionen och inte få en massa tränings värk eller sträcka sig osv.

Då återgår vi till ämnet. det finns ingen chans att hästarna får i sig mer änn 20 kg hö om dagen och sen är det inte alltid så lätta att få tag på jätte bra hö vilket betyder att av ett mittemmelan bra hö måste dom äta ca 30 kg om inte mer. Så då försöker jag göra foderstaten mer aceptabel genom att mata tex betfor olika fullfoder och oljor. Oljor innehåller 32MJ och grovfoder blandningar minst 14MJ så med hjälp av dessa andra foder sorter kan jag göra foderstaten mer hanterlig för både mig och mina hästar.

Däremot så finns det en massa ponnyer och hästar som äter kraftfoder fast det inte behövs och då får man ofta mycket pigga ponnyer och hästar som sen kan bli svåra att hantera pga all överskotts energi som dom inte blir av med.

Det sker ofta missuppfattningar när man ska beräkna hur mycket arbete hästen utför. Det är många som tror att när man rider hästen ca 1 timme kanske 4-6 dagar i veckan och någon gång i månaden kanske rider ett pass på banan att det är medelsvårt arbete men det vi ofta glömmer bort är att vildhästar rör sig nästan hela tiden för att förflytta sig till nya betes platser osv och då räknar man inte änns att den förmodligen rusar ifrån saker som den/dom tror att är farligt i full gallopp och detta gör den på bara underhålls behov varge dag.

Jag tycker att det är självklart att alla hästar ska få vad dom behöver men man behöver ju inte överdriva :)

Synd att min ponny inte håller hullet på hö..

#3

Men som sagt, mycket tillverkar de ju själva?
Och jag har väl ändå liiiite mer grund till mitt uttalande än "vildhästarna gör så". Typ en hel avhandling från SLU som säger annat..?

#4

Men vad hände med det där 75% som de fixar själva då? Då spelar det ju ingen roll att höet inte innehåller allt det ska på pappret. Det fixar ju hästen själva.

Nej, en vildhäst rör sig ca 5 mil om dagen.

#5

Det kan bero på en mängd olika saker som inte behöver ha med höet att göra, tex hur höet serveras, organfunktioner, pälssättning mm.
Vet folk som göder upp sina hästar på bara hö, för de gör bara av med mer energi när de får kraft. Jag tror inte att det hjälper att tillföra explosiv energi när hästen behöver långsam energi för att lägga på sig.

Jag tror att man ska fodra en underviktig häst lika som en superfet häst/fånghäst, fast med mer och oftare.

Fri tillgång på hö/gräs av iaf hyfsat bra kvalitet och min häst ser ut som ett spjälstaket.

Han är ingen vildhäst, han är framavlad och även om man inte kan ha hunnit påverka matsystemet så har man absolut påverkat aptiten på honom.. :3 Pigg och vaken med noll matintresse..  Förutom grovfodret har han ju även utevistelse många timmar, stor box och hästkompis som är väldigt hungrig ;) Men han kan inte få samma levnadsvillkor som vildhästar. Lugn och välbalanserad men inte matintresserad helt enkelt, äter långsamt och tar det lugnt så han hinner inte äta tillräckligt. (självklart är tänder m.m. kollade)

Men ett 1-2 skopor kornkross löser det lätt. Även på grönbete… Har försökt med lucern istället men det funkade inte. Annars är det ju mer naturligt och aptithöjande.

Man ska inte glömma att hästar inte  lever som de är skapta till. Väldigt många klarar sig på bara hö av god kvalitet, men det finns alltid de som inte gör det. De som helt enkelt är svårfödda och som hade svultit ihjäl i det vilda. Om hästen redan får rejält bra tillgång på hö så är det absolut inget fel att ge kraftfoder utöver det. Men naturligtvis är detockså krafftfodret som ryker så fort hästen måste gå ner i vikt, aldrig höet.

Nu är travhästar i träning en av de hästar som tränar hårdast av alla hästsporter så jag tror nog att om ni som ger era hästar kraftfoder enbart skulle ge era hästar bra hö så skulle de också orka äta mera grovfoder.
Oftast blir hästar bara heta av kraftfoder och därmed gör de av med mer energi än de egentligen skulle behöva göra och blir därför magra. Den extra energi som man tillför i form av kraftfoder är oftast ändå inget som de har någn nytta av i sitt arbete.

Kan berätta att vi har haft flera hästar som varit svåra att hålla i bra hull, bl.a. hingstar under betäckningssäsong. Förr gav vi dem alltid extra kraftfoder för att de var så magra. Sen fick vi tipset av en uppfödare med mycket stora erfarenheter kring detta, om att vi skulle sluta ge kraftfoder och bara ge grovfoder. Efter detta tips har alla blivit riktigt runda och fina trots att hingstarna betäckt och även varit i hög tävlingskondition.

Mineraler har vi dock alltid gett dem men med fri tillgång istället för att blanda i kraftfodret.

#8 Hade fri tillgång på hö till att börja med då jag tyckte att det borde räcka. Men när hästen magrar av utan anledning (ej mask eller så) så måste man ju ändra på något.

Travhästar som tränar hårt får säkert mer aptit. Min häst tränar inte särskilt hårt utan ganska lätt/normalt för en hobbyhäst, kanske därför aptiten är som den är. Men eftersom han mår bra med kraftfoder så ser jag inte det som en anledning att börja träna flera timmar om dagen bara för att.

Man ska ge det som hästen mår bäst av, behöver den krafftfoder så gör den.

Vera fick bara hösilage förut men hon får nu även lite vetekli och müsli som innehåller mycket protein för det är väldigt lite protein och forsfor i vårat hö. Och efter ett tag på bara hösilaget så  blev hon lite "seg", föll ur och förlorade muskler.

Nu äter hon 3dl vetekli, 3dl müsli och har fri tillgång på grovfoder och vatten och saltsten. :D

Sen ska jag tillägga att det är absolut värt att testa helt fri tillgång på hö (helst bra hö så klart ;) ) utan krafftfoder. Många hästar mår säkert väldigt bra på det och som Tusen erfarit kanske även smala hästar behöver den dieten för att gå upp i vikt. Grovfoder är det bästa och mest naturliga.

Men sen finns det de fall när det inte räcker, och då får man ju lösa det på annat sätt.

#8

Så tror jag också..

#10

Varför ge müsli och vetekli om det är protein du är ute efter? Då är det väl bättre att ge lucern?

Fortfarande så spelar det ingen roll om höet "ligger lite lågt i det här och det här", hästarna producerar själva det dom behöver i grovtarmen, det är ju det allt det här går ut på.

Det är väl klart att det inte fungerar pang bom på en gång, man måste ju ge det tid att ställa om sig om hästen är van att hela tiden äta kraft.

Hästar som inte äter finns det som jag sa tidigare en miljon olika anledningar till varför dom inte gör det, och som #8 sa så tror jag inte att lösningen är att proppa i dem massa kraft.
Dålig aptit kan bero på fel i pälssättningen, stress, problem med matsmältningen, skadade organ, att maten hästen får smakar illa.

Djävulsklo, kransborre, honung, torkad mynta och bockhornsklöverfrö är alla medel som ökar aptiten. Vitkål, blomkål, rosenbönor, stjälkselleri och persilja anses också vara aptitretande.

Jag vet även många som rapporterar att ge hästen hö ur småmaskiga hönät gör att de går upp i vikt.

Testade att ge vitkål till min men hon totalratade det ;D

Men mineraler såsom fosfor, selen osv det syntetiserar ju innte hästen själv, K-vitamin synteseras ju av E.coli bland annat så det och andra vitaminer förstår jag ju men inte mineralerna…

Mina två varmblodiga travare går på bara hö :) jätte fina i kroppen! Så jag är glad över att dom klarar det då jag vill ha så naturlig miljö för dom som möjligt!.

#12 Vetekli innehåller faktiskt en hel del protein (110 g smrp/kg, att jämföra med 105 - 150 g i olika lucernsorter som jag har haft) men ffa mycket fosfor (drygt 10 g/kg), som #10 skrev att grovfodret hade lite av.

#15

Men om Lucern kan uppgå till 150smrp/kg känns det ju bättre att ta det framför 110? Men fortfarande, de tillverkare ju själva det dom behöver..

Alla hösorter kan ju inte innehålla små mängder av fosfor, då borde ju hästarna i experimentet fått fosforbrist för länge sedan?

En stor skillnad  som jag tror mellan tamhästar och vilt levande hästar är att vilda hästar kan röra sig över stora områden och på så sätt få i sig mat från många olika partier med olika mineral/vitamin sammansättning till skillnad från tamhästen som ofta får sitt grovfoder från ett parti.

#17

Där har du en poäng!

Jag försöker ge så mycket varierat till min häst som möjligt, de har fri tillgång på träd i hagen som tall och gran och björk.

Men det är ju ändå något som de borde märkt av i försöket om dte varit ett hinder tycker jag?

#18 Måste fråga dig angående de träd du räknar upp. Äter dina hästar av dessa träd? Det gör nämligen inte våra. Under alla år (totalt 14 år) har vara aldrig rört varken barrträd eller björkar. De är de enda träden som står orörda. Däremot är de andra träden populära både att barka av och ta löven av. (t.ex. asp, ask, sälj)

#19

Ja det gör de, men bara om det är slut på hö.

Björk äter hästar i allmänhet inte så ofta, det är ett jättestarkt naturläkemedel, äter hästen regelbundet björk bör man bli lite orolig..

Rönn tycker våra hästar bäst om.

Såhär gjorde min häst med en stubbe han hittade i hagen i somras.. Över en natt!

#16 Det beror ju på hur mycket protein och fosfor som fattas!

Om man tittar på fosfor så innehåller lucern bara 2,5 g/kg och vetekli 10,4. Proteinet var 110 mot 150.

Vetekli köper jag i säck om 25 kg för strax över 100-lappen (mellan 104 - 120 kr). Lucern ligger på mindre säck och kostar mer, nu var det ett tag sedan vi behövde lucern så jag har inga aktuella siffror, men det har du kanske själv?

Räkna nu; om det fattas, säg, 3 g fosfor behöver du ge lite drygt 1 kg lucern för att täcka fosforbehovet men bara knappt 300 g vetekli (ungefärliga siffror, vill inte hämta miniräknare ;D ). Kostnaden blir avsevärt mindre, dock får du bara knappt 40 g smrp så är det stoora skillnader i proteinbehov kanske lucern är bättre iaf.

För mig är det bara fosfor jag behöver komplettera med (förutom selen), så mina pojkar får 2 dl vetekli - och ligger skyhögt i protein :s

#21

Aha, men kan man inte ge tillskott på fosfor och selen då?

#22 Jo det kan man ju, men JAG tycker det är trevligare att ge någon dl vetekli än en msk (har inte sett hur rent fosfor ser ut, men, typ) med något mjöl och 7 ml flytande selen…

Vet inte ens hur jag skulle vara säker på att de fick i sig det :s Nu blandar jag med lite vatten och lägger dit lite morotsstavar så slickar de i sig :D

Jag håller med till största del, hö räcker utmärkt - framför allt är det det bästa för att hålla huller så länge man inte pytsar åt dem kraftfoder och "daltar" :) Förutsatt att man har ett bra hö då givetvis.

Efter som det mesta höt i sverige inte tar från gamla betesvallar utan isådda åkrar med ganska så enformig föda så är det ganska normalt att något eller några tillskott behövs.

Man kan göra analys av de viktigaste mineralerna samt selen som är så viktigt för att veta vad man behöver ge hästen. Kostar ungefär 500 kr inkl den "vanliga" energi/proteinanalysen.

Då får man reda på om det kanske är bra att köpa en färdig mineralblandning (pellets t.ex) eller om det räcker med tillskot av bara någon enstaka sak.

Vitamintillskott behöver de hästar som inte går på bete ett par månader på sommrarna. Går de inte på bete kan de inte lagra några vitaminer, och hö tappar de mesta av sina vitaminer efter något halvår. Så det kan vara bra att ge lite vitaminer efter nyår ungefär, särskillt om de inte går på bete hella sommaren.

Våra hästar får enbart hö och mineralpellets - de tycker pelletsen är tillräckligt goda för att äta utan något kraftfoder!

Jag är fortfarande skeptisk till om man ens behöver tillsätta mineralerna. Känns ju som att studien skulle vara riktigt missvisande om bara alla med prima hö kunde leva på endast det. Tror hästarna klarar sig bättre än vad man tror.

Jag har en granngårdens mineralbytta i hagen, där kan de ju välja själva om de vill ha och den är inte så god att de går och okynnesslickar hela tiden direkt. Men jag vet inte om jag ens skulle behöva den.

Vitaminer kan de ju till stor del producera själva. Däremot så vet jag att det är rekommenderat att man ger 1-2dl linfrö under vintern för att de ska få i sig de fetter de inte kan få via bete på vintern.

#25 Till skillnad från salt känner inte hästar " hunger" efter mineraler så att tro att de skulle välja att gå där att slicka då de saknar någon mineral fungerar inte eftersom deras kropp inte säger till hungercentra att det saknas t ex Mg. Men det vet du kanske redan :D

Nu har jag börjat titta lite på det och det står tydligt och klart att det behövs hö av god kvalité och för att det ska täcka tävlingshästens behov ska det skördas tidigt!

"Ett grovfoder som har ett så högt energiinnehåll att det räcker för att försörja en travhäst som tränar hårt måste skördas tidigt. Ett sådant foder har ofta också ett högt proteininnehåll. Om hästen får mer protein än den behöver för muskelbyggnad med mera så bryts överskottsproteinet ner och används som energi."

Därför lär de inte märkt av något i förösket om de använde hö av riktigt bra kvalité!

Endast 6 resp 12 hästar användes i studien vilket gör att man bara kan ana vad resultatet innebär för en säker studie brukar man tala om runt 100 individer.

De båda olika studierna som det står om i rapporten utfördes under en vår var vilket är en mycket kort uppföljningstid! Den korta tiden gör mig mest tveksamt eftersom mineralbrist kan vara svår att detektera efter så kort tid då kroppen kan kompensera genom att frisätta olika mineraler från olika lagringsdepåer (skelett) och eventuell brist syns då inte i blodprovet.

"För att motsvara hästarnas höga energibehov var vallfodret förhållandevis energirikt (9,8 MJ/kg ts)."

Alltså utav ett hö med inte likabra energiinnehåll finns ju faktisk risken att hästen inte orkar äta så mycket det behöver om den är hårt arbetande. De har inte fodrat med vilket hö som helst så det går

Att hästarna inte fått fosforbrist "för länge sedan" kan ju bero både på den korta tiden och att höet har varit kontrollerat. Studien visar inte på något vis att det skulle fungera att endast ge hö av andra skörd eller sämre kvalité därav. Visst tillverkar hästarna mycket själva men mycket tillverkar de också inte själva!. Så denna avhandling stödjer inte alla påståenden som sagts, inte om man inte har tillgång till riktigt brahö..

Det är också viktigt att se ordet kan i meningen "bra hö kan ersätta kraftfoder". Det är stor skillnad på det och meningen "hö ersätter kraftfoder" vilket studien inte visar! Man får inte tro för mycket på allt man läser utan vara noga med att förstå meninguppbyggnaden, för ett kan gör stor skillnad i en text!