min gamla arab var mager som ett spjälstaket när jag fick henne, rädd och försiktig mot allt var hon man kan undra vad hon hade varit med om???

hennes uppfödare kände knappt igen henne när hon kom och hälsade på henne när hästen kommit till mig.   Uppfödaren hade skänkt henne till en med villkoret att hon inte fick säljas vidare, utan skulle tillbaka till uppfödaren igen, så blev det och uppfödaren gav då hästen till mig istället

det tog ett år att få henne i fint hull och 3 år för att få samma tillgivna och fina häst som hon var från början.

det går fort att förstöra ett djur, och det tar jättelång tid att "reparera" djur

Det är så att vårt paint/halvblodssto har varit ordentligt misskött i allafall vid 3-4års ålder,, dessförinnan vet jag ingenting om henne. Har bara haft kontakt med de som haft henne sen dess och fått foto på hur hon såg ut när hon kom till en ny varmhjärtad ägare. Det är ett äckligt foto, skulle vilja sätta ut det här men jag vet inte om det är lämpligt eller om man får.

Om det beror på misskötslen av henne att hon får panik när hon är hungrig vet inte jag men det skulle jag kunna tänka mig. Man kan bara glömma en ridtur om det börjar närma sig matdags.

I övrigt är hon en mycket speciell häst som kan komma på att göra de mest konstiga saker, ex har hon vid ett par tillfällen hämtat sitt grimskaft utanför grinden ( sträckt sig över) o gått o gett mig när jag varit i hagen, konstigt nog har hon lyckats få tag i sitt eget av 3 båda gångerna! O så har hon blivit något vansinnigt tillgiven.

Min gobban halvblod/fullblod var ju misskött i 15 år. Han kom till mig då. Fick honom gratis av ägaren. Annars skulle han slaktas. Var oinriden och nästan ohanterad. Full med blodmask, vävde och var hingstig. Hade stått ensam utan hästar som sällskap dom flesta åren. Nu är han som en unghäst, busig och glad.

Jag fattar inte varför folk skaffar djur och låter det bli på det viset. När jag såg fotot på vår lilla Isa så var tårarna inte långt borta. Inte nog med att hon varit misskött tidigare, hon blev såld till några människor igen som bedyrade att barnen skulle rida hästen, men jag vet egentligen inte vad dom skulle med henne till för dom hade henne i 3-4 veckor innan dom svarade på vår önskas köpes annons.

Vi fick heller inte ta kontakt med den som ägt hästen tidigare ( hon som köpt henne vanvårdad). Men när vi var reg ägare så fick den tidigare ägaren fatt på oss och vi har mycket kontakt och det har hjälpt oss en hel del i arbetet med hästen.

Egentligen var detta inte alls den häst vi sökte till vår dotter, hon var stirrig och gick rakt över oss, steppade runt och hade mer eller mindre panik när vi var o tittade på henne. Men så i stallet när vi blev lämnades ensamma en stund så blev hon lugn o tryckte upp sitt huvud i min mans famn… Det var nästan som hon sa..-" snälla ta med mig hem".

Sagt o gjort vi tog hem henne med vetskapen att vi får JOBB och det fick vi ! Men det har det varit värt. Vi älskar hästen!

Usch, blir så upprörd bara av tanken på att vanvård av djur…Människorna som utsätter djuren för de borde utsättas för samma sak själv

Min fd häst var i rätt dåligt skick när han kom till oss…han hade då stått ut i ett helt år till och från själv, blivit riden med sadlar som inte passas, haft dåligt med mat, vissa perioder inget vatten, overkade hovar mm Det var ett par alkoholister som hade honom på foder i en by nära mig. Vi fick tag i ägaren, som inte visste hur han hade det och hon sa att vi skulle ta honom därifrån…Han hade helt enkelt tappat livsglädjen.

Idag mår han utmärkt. Är världens snällaste. Det ända man märket med honom är att han ibland kan vara lite misstänksam mot män, hatar att vara själv. Trots att vi alltid tog ut hans kompis före honom på morgonen i 4 års tid, så stod han alltid och skrek tills han kom ut till henne. Tog man ut honom först blev han likadan i hagen…Gick heller knappt att rida ut på själv eller på ridbanan om han inte så kompisen/arna.

Vår Isa hatar också att vara själv, men det har blivit bättre. Från början kunde vi inte ta ut henne från hagen själv,,, man kunde inte hålla henne. Men nu tar min dotter ut henne själv o leder iväg henne från de andra hästarna. Men som sagt, allt har sin tid, allt har bara gått framåt än så länge och vi har haft henne i ett år. Men något bakslag kanske kommer. Men det är bara att kämpa på. Våra hästar är hos oss för att stanna.

Ja shettisen jag precis köpt. Kom till mig halt och varigt sår i munnen. Och mager, såååå mager. Ja, det är hon fortfarande. Men inte lika mager i alla fall. Vad har hon fått för men då? Ja, det får framtiden utvisa. Jag släpper henne i alla fall inte vidare till något annat ställe än regnbågsbron i alla fall.
Så håll tummarna för på lördag vet jag mer vad veterinären säger om henne. Om det finns något jag kan göra så kommer jag göra det.

Min avelshingst var fruktansvärt mager när ja köpte han -01, han klarade inte vet besiktningen pga han var för mager, o de e lite skrämmande eg eftersom de är en "djurpark" (säger inga namn) som ägs av en kommun (o vicka e djurskyddsinspektörer anställda av, jo kommunen!) som hade han, o där gick han i deras lilla hägn till allmän beskådan för allmänheten o ja vet många inom västruss sett han hur han såg ut då. E för mig obegripligt hur ett sådant ställe kan köpa en högt meriterad hingst för över 20t kr o sen missköta han så enormt så han bara blir skinn och ben. när deras övriga ponnyer är i god kondition. Dom har sedan urminnes tider haft avelshingst på djurparken o borde ju veta att de i regel kan krävas nått mer när man har en hingst pga dom faller ur vid betäckningstider osv.

Men min kille förutom att de tog en evig tid att få han i normalhull igen o hålla han i de så han inte tunnar ur igen, Däremot är han väldigt mån om minsta matstrå, trots att han haft fri tillgång på hösilge hö eller betesgräs sen han kom t oss är han ändå fortfarande även om de blivit bättre mkt vaksam om sin mat, ingen får vara nära o äta hans ev strån, då jagar han väck dom direkt.

När sommaren nalkas o de har börjat bli bete i hagarna då är han oxå enormt svårfångad om han inte har grimman på sig, verkar som han är rädd att blir han fast, ja då kan maten va borta när han kommer åter till hagen….

-Så hemskt..

-Förstår inte hur man kan få en shettis mager för mig e det ett mirakel..

-Det måste innebära att de inte får någonting att äta ju..:(

-Skönt att de nu mår bättre era hästar.

Vänligen/Linda

vill bara tillägga t ovanstående, min hingst e ett russ, ingen shettis, men dom e i regel lika lättfödda som en shettis

Jag kan också tillägga att vårt sto är mycket lättfödd.. Hon blir tjock av ingenting, på sommarbetet som inte var så kraftigt i sommar blev hon jättetjock fast hon reds nästan varje dag. De andra hästarna höll normalhull. Därför tänker jag att hon kan inte ha fått någon mat alls som var så mager som jag såg på fotot av henne. Hon ser ut som en greyhound på fotot jag har.

min finns tyvär inte kvar

hon hade spatt på båda bak som förvärrades pga att hon stod för länge pga kraftig  lymfangit.

jag hann iallafall med 8 härliga år med min fina häst

bilden är min raring (fölet)till höger

Jag kan ju berätta så mycket som att min tös gick på grönbete fram till slutet av november. Detta ihop med en hel flock shettisar, så ni kan ju gissa hur mycket bete som fanns där. Jag har själv inte sett betet, men hur som helst så ger det ju inte näring även om det finns stån kvar.
När hon kom till oss, vägrade hon äta. Hon fattade helt enkelt inte vad det var för något. Jag var tvungen att utfodra henne i hagen med de andra för att hon skulle se att de andra åt. Ändå tog det lång tid innan hon vågade köra ner mulen i hinken och smaka. Och första två veckorna så spottade hon bara ut maten. Konstig konsistens tror jag hon tyckte.
Även hö var svårt för henne att vänja sig vid. Undrar vad hon levt av. Ja, med tanke på hur hon såg ut, inte mycket.
*usch* längtar efter att få se henne fin i hullet, men det tar sådan tid. Men jag har fått höra att det är bäst att det får ta tid, annars kan de bli sjuka. Så vi tar det lungt och försiktigt här hemma. Men jag längtar efter sommaren, så jag kan fixa i ordning henne riktigt. Hon behöver nog rakas av så att man får ordning på alla de miljoner små sår hon har på kroppen. Dessa hade blivit då hon gått för länge med pälsmask. *usch och fy* för folk som inte är snäll med djuren.

Ja, det blev en halv novell det här. Hoppas ni orkade läsa. Om inte förstår jag det.

Ni har säkert förklarat detta här innan men jag får inte ihop det. Tror ni att om jag tar typ mitt skäcksto som är mycket vit och betäcker med en fuxhingst med vita tecken  att avkomman kan bli skäck? Måste verkligen läsa på dehär med färger. Fattar noll. Men nyfiken och tur är väl det annars får man ju inte reda på något.

jäklar! det kom på fel forum! Strunta i det jag skrev # 14

Jag hade en foderhäst (en shettis). Som nästa fodervärd vanvårdade så att han dog av fukteksem. Jättehemskt, för det var en väldigt trevlig häst. Dessutom värker det i hjärtat när man ser dem på tävlingsbanorna med dyra ponnys som tydligen är värda att sköta, när inte shettisen var det.. Kan skicka bilder när jag kommer hem från när vi hade hämtat tillbaks honom (dvs strax innan han dog)..

-Dog av fukt exem?

Det blev så utbrett över hela kroppen då de inte gjorde något åt det så hans immunförsvar orkade inte med det. När ägaren fick tillbaka honom kördes han direkt till Hallands Djursjukhus och där stod han i flera veckor, men tillslut var de tvungna att ta bort honom.

Skickar med en bild..

stackar stackars djur. kudn de inte ta bort honom direkt?

usch, stackars liten. Hur kan man låta en häst bli så illa åtgången. skottpengar borde det vara på dem. *morr*

De trodde självklart att han gick att rädda och man hoppas väl alltid att det går. Men när veterinärerna sa att det inte gick att göra något åt det så tog de bort honom med en gång som tur var.

min gamle medryttarpålle, han var ju inte vanvårdad, men han var mobbad av dom andra hästarna, så han fick inte äta, och dom var allmänt elaka mot honom jämt.
Så när Lena köpte honom så vågade han knappt äta, för han trodde nån skulle ta maten från honom….

#21 Åh.. herregud!!

-Aldrig att jag trodde att det kunde bli så..

-Trodde du skrivit fel om exemet..då förstår jag..tragiskt..

buhuuu, stackars lilla shettis!! ÅÅÅH, det gjorde ont in i själen att se den bilden..

-Verkligen..

ja gud, jag förstår inte varför folk gör sånt, och jag förstår inte hur i hela världen nån kan sova gott på kvällarna och veta att man är så elak…

Usch….Sånt är så hemskt…

Är det tillåtet att gråta här eller? Fy så hemskt!

Stackars lilla ponken!!! Hur kan någon göra så mot ett djur???

Det är verkligen hemskt att en ponny som har sett ut såhär kan gå ner sig så mycket. Och att man inte meddelar ägaren när hästen blir sjuk, utan vi upptäckte det när vi åkte dit på oanmält besök efter att inte ha fått tag på dem.

VA fin han va innan…men jag fattar inte hur man kan göra nåt liknande!!!!? Man måste ha supit bort en hjärncell för mycket…

Fy, att det aldrig tar slut. Men det finns många stall där vi inte vet något om innehållet. En eloge till er som orkar ta hand om dessa stackars djur. Jag vet vilket jobb som ligger bakom.

Stackars, stackars alla djur som far illa. fy fan säger jag bara. Finns inte ord vad jag tänker eg.