Varför säger du stackars hund? hon har säker haft jättekul i skogen, kanske hittat något kaninhål som var intressant att undersöka, och då slår man bara dövörat till, "matte kan gott gå där ock kalla, men jag kommer när jag kollat färdigt" hon visste säker var du var, tänk på vilken enorm hörsel hundar har,

Håller med Bebbe………..inte e du dåligt matte inte för detta…..nix nix……

hehe du har säkert rätt bebbe, men hade du sett så trött hon var så hade du nog oxå sagt stackars hund. :)

jag blev nog mest rädd över att hon sprungit på ett vildsvin, hon är inte snabb nog att hinna undan från ett sådant.

Du är inte en dålig matte!

Vet du vad jag har gjort då?

Jag glömde min hund ute i flera timmar. Jag hade haft håltimma och då brukade jag släppa ut hunden. den här gången glömde jag han totalt och for tillbaka till skolan. Sen när jag kom på det for jag såklart hem direkt (det hade gått kanske fyra timmar) Och var sitter han om inte på trappan o darrar. Det var nämligen vinter!! stackarn.

Lite man kände sig skit!

*flinar* vad bra att jag inte är lika hemsk! ;)

men jag har varit med om samma sak. hugin hade kommit ut av någon anledning (eller så hade vi glömt honom ute), vi tänkte inte på det, men det var ovanligt lugnt…. han var nog ute i minst en timme, när vi kom på att han var borta så stod han på trappen och bara ville in..

sen har vi råkat låsa in han på toa oxå. *garv* vad man gör mot sina hundar ibland.. vi gick och kallade och hittade inte honom. öppnade dörren och ropade. tillslut öppnade jag toadörren, och där stod han…

Som mina hundar då! Ludde är ju snabb som blixten i skogen. Lisa är lite tjockare och inte alls så smidig. Det är alltid Ludde som lurar Lisa att sticka ifrån oss in i skogen när vi är ute och går. Så hör man hur Lisa gnällskäller efter Ludde. Dom springer längre och längre bort. Sedan blir det tyst. Ibland bara 5-10 min ibland upp till 20 min. Man går där och våndas och tänker varför, varför släppte jag dom båda. Jag vet ju att dom alltid sticker när båda släpps. Det går bra att släppa dom en i taget. Då är dom duktiga. Så börjar jag också tänka på dom jäkla vildsvinen. Jag vet ju att dom kan döda en hund lätt. Sedan kommer dom tillbaka. Oftast är det Lisa som kommer först. Hon har antagligen vänt tidigare pga sin osmidighet. Sedan kan Ludde komma efter några minuter. Båda är helt slut. Slänger sig ner och är jättetörstiga. Numera släpper jag dom bara en och en. Det går inte att lära dom något. Dom är ju redan 3.½ år så bättre blir dom nog aldrig. Så jag har precis lika dant. Men inte känner jag mig som en dålig matte för det. Dom får ju motion iaf. *ler*

Inte är du en dåligt matte, du låter dem iaf få gå på promenad. De finns de som bara låter hunden gå utanför huset och göra sina behov och sedan in igen…hon hade säkert en spännade upptäcktsfärd ;)

När vi är uppe i våran stuga brukar vi ibland ha sammanlagt 6 hundar där…nog för att detta är mitt i ingenstans, så de kan vara lösa. Men då är de ju så att vissa kan vara lösa med varandra, medans vissa sticker iväg om dem är lösa tillsammans. Sedan ska ju alla få vara lösa lika mkt och turas om att följa med på skotertur :) Blir ett visst pusslande ;)                                        Men bra mår dem efter några dagar där uppe, och på kvällarna ligger de helt utslagna och sover :)

Du är ingen dålig matte, där håller jag med de tidigare skribenterna till 100%.

Jag glömmer ofta Lillan i bilen när jag kommit hem från t.ex byn, men hon säger inte ifrån, för hon älskar att ligga i bilen,men det brukar inte ta mer än 10 - 15 min innan jag kommer på det. när det är uppehåll från regn o snö har jag bakluckan öppen, hon lägger sig alltid där,

När jag var yngre hade vi en risen hane. Han följde mig överallt. En riktigt väluppfostrad hund var det. Sade jag åt honom att stanna så stannade han. Behövde aldrig binda honom utanför affären. En dag när jag gick för att handla tog jag honom med mig som vanligt, vi traskade de tre kilometrarna till affären. Jag sade åt Nappe att stanna, gick in och handlade och gick sedan de tre kilometrarna hem. Väl hemma var mamma dålig i asman igen så jag fixade in ved, tände i kaminen och lagade mat. Vi satt och käkade i lugn och ro och efter maten skulle nappe få resterna. Precis som vanligt. Problemet denna gång var att han inte kom när jag ropade. Spelade ingen roll hur mycket jag gastade, hunden lös med sin frånvaro. Efter ett tag slår det mig varför han inte lyssnade på mig. Jag ropade inte tillräckligt högt.
Svårt för honom att höra mig när han är kvar i byn vid affären.
Nu kan man börja prata om dålig matte! Skyndade mig på med ytterkläder och ut i ovädret (som hade startat lagomt när jag kom hem första gången från affären, för ca 3 timmar sedan). Skyndade mig allt vad jag kunde, och jo där utanför affären satt han. Dyngsur och skakade. Inne på affären sa de att de hade försökt lockat in honom med korv och godis för att han skulle slippa bli blöt. Men hans matte hade sagt åt honom att stanna så då stannade han.
Gissa någon som blev extremt bortskämd när han kom hem sedan.

Haha, var du lite disträ den dagen eftersom du lyckades glömma hunden vid butiken!

Men gud så snällt av hunden att sitta där o vänta på dig i flera timmar! Den var riktigt trogen vid dig. Härliga djur dessa hundar!!

haha Jag var som vanligt, med andra ord. *usch* hur man är. Och då var jag i alla fall bara ett barn. Det blir ju dessutom värre med åren.

Men visst är de härliga när de så troget sitter där matte satt dem. hihi

#10 haha det hade hugin aldrig gjort… men väluppfostrad hund, även om det var lite synd om honom,

nappe, det heter en gammal hund i byn som brukar ta sig ut ur hundgården, han öppnar dörrar/fönster. de KAN inte hålla honom inne. han är ute och springer varje dag. alltid på vänster sida av vägen. de har hittat honom flera mil bort. men han kommer alltid hem…

haha, ja det är härligt när de har sina egenheter.

Men min Nappe han kom varje dag och mötte mig vid skolbussen. Alla som såg honom sa att han var så duktig i trafiken. Han gick alltid på rätt sida och stannade och kollade noga innan han gick över vägen. Sedan satt han snällt och väntade på mig när jag klev av bussen. Gissa om ingen vågade vara elak mot mig. hihi

# 14 mysigt… så gjorde min katt oxå. han följde min mamma ner till bussen när hon skulle möta mig…