Jag släpper inte in barn själva i min hage, men om jag tar med ett barn in bland hästarna är det mitt ansvar att barnet är säkert. Om föräldrar inte håller koll på sina ungar och dom går in i en hage och skadar sig, då ligger ansvaret hos föräldrarna.

Varför kan du inte prata med föräldrarna? Ser det som det ändå du kan göra då du inte kan sitta och hålla koll på hagarna hela dagen.

Jag hade satt upp massa med eltrådar (typ rovdjursstängsel)så att det inte går att krypa in i hagen och trådar utan handtag runt grindöppningen när du inte är hemma (som man får koppla ur genom att bryta elen)
Låter som ett otrevligt gäng ungar

Jag har tre trådar och behöver liksom inget fort runt hästarna. Skulle bli hemskt besvärligt för oss i familjen att ta in och ut hästarna i hagen isåfall. Tror inte att barnen skulle göra illa hästarna utan jag oroar mig främst för att de skulle råka ut för något själva. Den som bor närmast är väldigt framfusig/orädd, men om djuren också blir framfusiga så slår hon, skriker eller kastar saker efter dem. Eftersom hästarna är lösa utan grimma i en stor hage tror jag knappast att småtjejerna kan göra dem illa.

Föräldrarna tycker inte att det är ett problem utan att det är självklart att deras barn ska få leka med mina djur om de vill, mina barn får ju det…

Hm.. jag tycker "slår hon, skriker eller kastar saker efter dem" låter illa nog.

#3 Gud vad jobbiga föräldrar. Säg åt dem att det är dina djur som du bestämmer över huruvida barn besöker dem eller inte. Det finns absolut ingen "självklarhet" att barn ska få fritt fram över någons häst.

Visst är det illa och det är därför hon inte får vara med djuren för det spelar ingen roll om det är en stor häst eller en liten katt och hon har setts kasta sten efter katterna och skrattat när hon träffat dem. Hon är inte välkommen hos oss.

Slå gör hon inte med longerpisk och hon kastar inte stora föremål. Hon slår med armar & händer och slänger småsten eller kottar. Hästhagen är mer än en hektar stor och de kan som sagt inte hålla fast hästarna. Och det har ännu inte hänt att de gått in utan viftandet och skrikandet har varit utanför staketet. De håller t.ex. fram gräs och om hästen kommer för att ta gräset kastar de gräset på dem, skriker och far runt.

Gud vad förbannad jag hade blivit! En sån behandling kan rasera förtoendet en känslig häst har för främmande människor helt!!

Med sådana barn och sådana föräldrar är det tyvärr nog så att du kommer att få f*n om det händer något, oavsett om du rent juridiskt är ansvarig eller inte. Säg tydligt till dem vad som gäller och sätt upp skyltar att ingång i hagen sker på egen risk, så har du i alla fall skyddat dig så gott det går.

Det bästa som kan hända är kanske att någon blir --- inte skadad, men rejält skrämd, i alla fall, så är det kanske inte är roligt längre.

Ja tyvärr växer en del barn upp i problematiska familjer och blir därefter. Det känns inte som om intresset för våra hästar är mer än tillfälligt och jag vill inte dra på för stora växlar när inget har hänt. Det är så gott som alltid någon hemma och hästarna går inte så ofta i hagar där det går att komma åt dem annat än att de måste gå in på gårdsplanen och det vågar de inte pga hunden.

Tror faktiskt inte att vi skulle råka illa ut om något hände barnen i hagen. Tror att föräldrarna skulle tycka att barnen fick skylla sig själva och de är inte omedvetna om riskerna utan tycker mer att barn får göra som de vill och lära sig av konsekvenserna.

om du inte kan prata med föräldrarna tycker jag faktiskt att du får visa barnen hur man gör kring hästar och förklara för dem att det kan vara farligt och att de absolut inte får gå in i hagen, stallet, boxen utan sällskap av en vuxen.

även om du inte tycker att det är din avdelning och att du kanske inte har tid med det så tycker jag att du borde försöka ta dig tid. för hästarna skull. =)

de har kanske ett spirande hästintresse och föräldrar som inte vill/kan/orkar hjälpa dem?

Själv skulle jag kontakta polisen och diskutera problemet.  I rent förebyggande syfte.

OT: Har en kompis som fick "avlivningsorder" på sin hund som stod bunden på löplina vid huset när de var borta. Hunden hade blivit slagen av grannbarnen och bet till slut ett av barnen. Att hunden var skadad räddade inte hundens liv.

#11 Vilken hemsk historia.. :( Mår så dåligt av att höra när sånt häder..

Jag är lite inne på #10s linje. Om du har tid och ork. Hade det varit jag hade jag satt mig ner och pratat med ungen, förklarat att om hon vill vara hos hästarna så visar du gärna och lär henne hur man uppför sig bland djuren.

Men jag är lite sån som person, gillar att dela med mig av min kunskap. Har man tur så kanske man får en bra hästtjej och lite hjälp i stallet.

#13 -  tjejen är inte intresserad av djur utan använder bara hästarna för att locka kompisar med hem.

#14 ok. men jag tycker fortfarande att du bör visa barnen ändå och förklara för dem. är man 9 så förstår man rätt o fel.

Jag var i samma situation för ett par år sedan. Har hästarna på en gård strax utanför ett mindre samhälle, är många som promenerar och cyklar förbi och hästarna går i hagar utmed vägen. Flyttade in på hösten och en vårdag året efter stod det ett gäng småtjejer i min hage.

Jag gick dit och talade om för dom att dom absoult inte fick vara i hagen, bara mata hästarna med gräs från hagkanten. Försökte förklara att det är lätt att bli trampad eller sparkad. Dom dök upp ibland och matade med gräs, vad jag såg var dom aldrig i hagen. Hade jag vetat vilka föräldrarna var hade jag pratat med dom. En av tjejerna förklarade att hennes föräldrar tyckte det var ok för hästarna var ju så små (russ). Huruvida det var sant eller ej vet jag ju inte ;)

Ansvarsfrågan har jag faktiskt inte koll på, men man känner ju ansvar för allt som ens häst ställer till med och drabbar det barn är det ju absolut inte roligt.

Har man tur så… För två år sedan var de hemma och frågade om de fick gå in till våra grisar. Min man svarade nej pga skaderisker med 20 nyfikna "smågrisar" i 60-kilosklassen. Tjejen vände sig då om till kompisarna och sa: Vi skiter i vad han säger, vi går in ändå. Trots att hon fortfarande stod kvar på vår trapp och vi stod kvar i dörröppningen.

Visst är det synd om barn som inte lär sig samhällets normer, men det är inte lätt som utomstående att kliva in och uppfostra. Särskilt som varken barn eller föräldrar går med på något sådant. Jag känner också att jag har lite svårt att behärska mig och förbi snäll och förståndig vuxen när det skall provoceras, spydigheter och uppkäftighet. Då vill jag inte lägga mer av min tid och mitt tålamod - hellre betalar jag för fler eltrådar och ett häftigare aggregat. Just den tjejen får det lite att krypa i mig och jag vill inte vara dum!

Så för min del nöjer jag mig att veta om det faller på mitt ansvar eller ej ifall något skulle hända. Jag ser till att göra det så svårt och så oattraktivt som möjligt att ta sig in i hagarna, men jag vill som sagt inte att det ska bli mitt fel om det ändå händer nåt. I stallet vet jag att det är på mitt ansvar att ingen skadar sig i byggnaden. Där hade vi andra barn som var väldigt intresserade av loftet, som är 4 meter upp och utan räcke. Därför har jag flyttat loftstegen så att den ligger bakom bostadshuset, 50 meter från stallet och stegen är för lång och svår att bära för att barnen ska kunna släpa ner den själva. Verktyg och vassa saker finns i en stängd "lönnlåda" på hög höjd.

Då tycker jag du ska kontakta en jurist för att klargöra vad som gäller.

Jag tror det räcker att du sätter upp en skylt där det står typ "vistelse i hagen sker på egen risk". Finns dom med kor som göra så här med, dom sätter upp en varningsskylt om lösgående nötkreatur eller lösgående tjur. Nioåringar är fullt kapabla att läsa en skylt så har du en skylt har du gjort vad du kunnat för att undvika att folk går in. Iom skylten så avsäger du dig ansvaret för du har ju varnat. Men jag tycker absolut du kan ta kontakt med en jurist och höra hur det verkligen är men jag har för mig att en sån här skylt räcker.

#3 - OM det inte går att prata med föräldrarna så kanske du ska skicka dem ett litet brev. Där skriver du, vänligt men bestämt, att

• Det är föräldrarna som är ansvariga för vad som händer med barnen om de är i din hästhage. Hästar är levande djur och kan råka sparka till ett barn som står på fel ställe, även om de egentligen är de snällaste i världen. (tala gärna om att mer än ett barn har fått åka ambulanshelikopter till sjukhus efter att ha blivit sparkade i huvudet när de råkat hamna i hästhagar - jag vet personligen två hästägare vars söner råkat ut för just detta och jag kan upprätta kontakt med dessa om så önskas)
• Att du kommer ställa föräldrarna ansvarig för skada på hästarna som barnen orsakar via sin lek i eller utanför hagen. (tala om vad det kostar bara att veterinären kliver innanför stalldörren på jourtid…..)
• Det är lika olagligt för dem att "leka med dina hästar" utan lov som att "låna dina barns cyklar" utan lov.

DÅ har du klargjort din ståndpunkt.

#20 - vi möter föräldrarna i Tingsrätten inom kort för skadegörelse, olaga intrång och stöld….

Synd att det ska behöva gå sähär långt, bara för att man inte lär sina barn vad som är rätt och fel.

#22 - Tingsrätten har inget med varken barn eller hästar att göra!

Oh fy vilken jobbig situation. Jag skulle blivit tokig på föräldrarna, barnen också.

#21 Oj, låter inte bra alls :/ Hoppas verkligen inte att dina hästar eller familj har skadat sig pga dem.

#23 Oj, då missförstod jag ovanstående.  Tycker nog ändå det är dåligt med uppfostran om vad som är rätt och fel när jag läser inlägg #17!

Jag hade mest varit orolig för min ponny. Det är föräldrarnas ansvar att ha koll på och uppfostra sina barn.

#26 fast när föräldrarna inte bryr sig så måste man ju ta steget längre och unervisa barnen för att skydda sina djur.

#27 Visst, men skulle det ändå hända något är det inte mitt fel. Iså fall hade jag anmält familjen till soc. Inte mina barn alltså inte mitt ansvar. Jag har nog med problem själv.

är du så säker på det? allemansrätten ger dig rätt att vistas i hagar.

jag hade då inte velat ha på mitt samvete att mina hästar skadat någon (allra helst ett barn) allvarligt. har själv sett hur illa det kan gå. en tjej i byn blev sparkad av sin häst i ansiktet när hon var inne i hagen hos honom.

#29: Men den ger inte rätt att störa djuren som vistas i hagen.

#29 Visst hade jag tyckt synd om barnet men ändå sker det på egen risk. Hade varit mer rädd att min ponnys senskada går upp om hon sparkar eller händer nåt med såret från buköppningen.

#29 Men det ger ingen rätt att kasta småsten på hästarna och störa dem på annat vis. Oavsett allemansrätten så bör inte barn besöka hagar med okända djur även om barnen sköter sig. Skulle min häst sparka ett ouppfostrat, provocerande barn i hagen skulle det vara synd, men inte mitt problem och ingen har rätt att provocera mina djur såpass att de måste försvara sig.

Jag hade blivit galet förbannad! Helt ärligt sitter jag faktiskt nu och är lite småbitter, och då är ändå inte jag drabbad! Jag hade aldrig tillåtit ett barn, -eller vuxen för den delen-, att vistas i hagen med mina hästar utan tillåtelse! Jag hade helt klart gått hem till föräldrarna och pratat med dem och 9-åringen, för detta är helt enkelt inte acceptabelt. Förklara noggrant varför du tycker som du tycker och visar ditt ogillande över situationen. För även om hästarna inte skadas fysiskt av barnets beteende, så tvivlar jag på att dem skapar någon större tillit och tycke för människan överlag om de behandlas illa.

Fast detta är iof mina åsikter!

#30-32 nej det är väl självklart att det (allemansrätten) inte ger en rätt att behandla djuren fel? lika lite som det ger en rätt att våldta ett djur.

alla är väl sig själv närmst och jag sätter människor (allra helst barn som faktiskt inte förstår bättre) framför djuren. hellre att min häst blir skadad (även om det hade känts väldigt ruttet och en onödig kostnad) än att ett barn blir skadat för livet pga ignoranta föräldrar.

i grund och botten handlar ju detta problemet om att barnen har föräldrar som skiter i vilket och det är ju DÄR man måste börja. med föräldrarna. man kan aldrig beskylla ett barn om något skulle hända om olyckan är framme i en sån här situation. pratar man inte med föräldarna är det som att sticka huvudet i jorden och skita i vad som kan komma att ske.

#31 ett barn har inget säkerhetstänk, "egen risk" vet barnet inte vad det är. allra helst inte en hästovan 9åring.

#34 Jag visste Vad egen risk var när jag var yngre än så. Som sagt, jag skulle anmäla dem till soc. För det är mitt ansvar att skydda mina djur, inte andras avkommor. Min familj, däribland djuren, går förpe nån annan. Jag skulle nå betydligt sämre om mina "barn" kom till skada. Räddar dem först i ett brinnande hus än grannens barn.

#35 - barn är inte bara på föräldrarnas ansvar. Vi har alla ett ansvar! Om jag skiter i om grannens barn skadar sig - vem, förutom jag, bryr sig i så fall om ifall mina barn skadar sig? Barn tänker inte som vuxna, inte tonåringar heller. Därför kan barn t.ex. inte beräkna risker på ett sätt som en vuxen kan.

Självklart är jag väldigt mån om mina djur och att de inte kommer till skada. Jag tycker att jag redan nu gjort vad jag rimligen bör göra för att undvika besök inne i hagen, men man kan ju aldrig vara 100% säker.
Och som sagt - ingenting har hänt utan det är en oro för vad som kanske skulle kunna komma att hända. Då vill jag vara säker på att jag inte är juridiskt ansvarig iallafall. Om barnen skadar sig, trots att jag gjort vad jag kan för att förhindra det, så är det en tragedi i sig, men då har jag iallafall försökt.
Hästarna är inte "psykiskt sköra" utan två trygga individer som inte är speciellt intresserade av folk utanför staketet. Om barnen skulle väsnas och bråka så går hästarna helt enkelt därifrån. Det är inte många av hagarna som vetter mot vägen heller.

Undervisa barn i hästeri tycker jag är en bra idé om barnen är mottagliga för undervisning. Om de har en grundläggande respekt för vuxna, om de har ett intresse för det man undervisar i och om det finns en vilja att lära sig.
"Skälla på" eller läxa upp tycker jag att man gör om man hamnar mitt i något som är farligt och liksom akut. Skäll gör ingen något gott utan kränker.
Prata med barn och föräldrar är alltid bra i förebyggande syfte och i den mån det går att kommunicera med dem. I vissa fall kan det man säger istället provocera och göra saken än värre. Och för att pratet ska göra nytta behöver ju den man pratar med ta det hela på allvar och vilja göra rätt.

Ett syskon till den aktuella flickan har jag pratat med för någon sommar sedan. Syskonet berättade att h*n varit snäll och matat hästarna med massor av äpplen. Det var ju inte så bra för jag föredrar att mata mina hästar själv för att ha kontroll över vad de får i sig. Det barnet gick det lätt att berätta för om att hästar kan få magknip och sätta i halsen, de kan bitas av misstag och bli jättesjuka av för mycket mat. Samtidigt kunde jag passa på att berätta om att blommor och andra växter kunde vara livsfarliga och att man bara fick mata med gräs, om man matade. Klappa fick amn gärna, men på utsidan om staketet för att undvika att t.ex. bli trampad på fötterna. Sen var den saken ur världen och vi var överens. Så det går om båda vill, men det finns dessvärre undantag.