Lite samma sits då jag sålde Solon.

Till slut gick han till en ridskola i närheten. Han är islandsunghäst och ridskolan verkar bra, mest vuxna yttare (brukar ha lite bättre kroppskontroll), masa utevistelse med en drös hästkompisar och mycket uteritter samt folk som bör veta hur man tränar för en hållbar häst. Så jag är nöjd, även om jag överlag är skepttisk till hur ridskolehästar mår.

Sen är han en smart kille som behöver jobba för att må bra, så då bör det funka utmärkt. Även stabil och snäll.

Hade lite kval då jag helst inte vile sälja honom som tävlingshäst eftersom jag är skeptisk till hur hälssamt det är att bära vikter längst ut på benen, och speciellt genomsnitts tävlings ryttaren kan ju förledas att använda hjälpedel som man inte riktigt har  koll på - för att alla gör det.

Men det kändes bra till slut.

Vi har sålt tre hästar. Den första, en av våra egna uppfödningar, hade vi beslutat att den skulle säljas redan då stoet betäcktes. Det var en shettis med bra travstam (men inte godkänt renrasig) och vi satte ett pris som skulle avskräcka oseriösa svar. Detta pris behöll vi från det att han var föl tills han såldes på våren som 2-åring. Priset sänktes något då vi kände köparen. Ångrar absolut inte den försäljningen. Mamman till uppfödningen såldes några år senare till en annan ponnytravfamilj som bodde i samma område som avkommans nya ägare bodde. Ångrar inte den försäljningen heller. Sista såld hästen kom till Finland. Ångrar inte själva försäljningen i sig utan mer att jag tycker det är tråkigt att vi tappat kontakten med de nya ägarna pga att de inte kunde engelska så bra.

Det är alltid jobbigt att sälja en  av sina käraste godbitar, men vi har alltid satt ut ett relativt högt pris för att slippa alla dessa skambud. De sållas bort direkt. Har som regel att ALDRIG sälja en häst/ponny under 10 000 kr. Oavsett ras.

Vad skönt att jag inte är ensam om mina funderingar & kval. Ett måste för mig är att de kommer och tittar på ponnyn. Tror att det kommer kännas enklare då. När man ser dem tillsammans så hoppas jag att jag ska kunna känna om vi träffar rätt

Det förekommer väl inte att någon köper häst utan att ens ha träffat den? Nej, då skulle inte jag heller sälja ;D

När vi har köpt häst har vi dessutom velat träffa hästen mer än en gång - alla kan ha en bra/dålig dag och ibland så behövs lite tid att "känna efter" innan man vet att det är rätt.

Skulle jag sälja en ridhäst skulle jag vilja se köparen rida, jag vill se hur de hanterar hästen och jag skulle även vilja veta hur de tänkt sig uppstallning osv - kanske har hästen behov som gör att ex. lösdrift är ett måste eller inte alls funkar.

Fast… jag skulle nog inte kunna sälja, tur att vi bara har valackar, då blir det inga föl :D

#4 VI har köpt 2 hästar sedda enbart på bild. En var en 1 åring och det är inte så mycket man kan se då på plats. Dessutom hade vi henne på prov i en månad. Den andra är en avelshingst som vi inte heller hade sett annat än på bild men eftersom det var just en avelshingst vi var ute efter så var han ju tillräckligt snygg för att kunna gå i avel eftersom han var/är godkänd.

Så visst händer det att man köper hästar osedda. Många importer ser du inte heller mer än på bild.

Allt beror på hästens ålder och vad den ska användas till. Idag kan man ju också skicka filmer på hästen om man inte har möjlighet att åka dit hästen står.

Jag tror att man aldrig kan vara säker på att man sält sin häst till rätt köpare.

Det är jättesvårt att hitta rätt köpare och du kan aldrig vara säker på att hästen får det hem som utlovas, därav säljer jag aldrig en häst igen. Men visst måste det finnas någon bra också, inte lätt att hitta dessa bara.

Förstår precis dina funderingar, har sålt en ponny som jag födde upp själv och hade planerat o sälja som fyra-åring men av olika omständigheter sålde jag honom på hösten som 2-åring, jag satte oxå ett högt pris och förberedde mig mentalt på vad jag skulle fråga/"kräva" av en köpare, jag tror att det är viktigt att inte ha bråttom utan känna att det blir rätt. Jag hade enorm tur min ponny hamnade 3 mil bort hos en tjej med två barn som det kändes så rätt o sälja till, hade kunnat skänkt honom till henne för de såg ut o falla för varandra <3

Så ha lite tålamod, den rätta köparen kommer och stå på dig det måste kännas rätt !!!

Underbart med era tankar och ert stöd! Ibland behöver man andra bollplank än de gamla vanliga

Jag har gjort ponnyn alderless själv  Och min plan var att det skulle bli ett sto och därmed skulle hon aldrig säljas. & ut kom en liten kille! Underbar på alla sätt utom könet - fy så hemsk jag känner mig när jag erkänner det.  Men jag vill ha sto. Fast samtidigt är det härligt att ha ponny kvar då han är trevlig o kul på småkillars vis… Och i och med att hans mamma inte är i livet längre så kan jag inte pröva att göra en ny heller…

#5 Ja visst - ganska enkelspårigt av mig att utgå från att vi pratar om hobbyridhästar ;D