Jag tror att han känner att du är lite nervös och rädd och däför blir osäker själv. :3

#1 Jag blir inte spänd eller nervös förens han reagerar på något & när han reagerar kastar han sej åt det håll det går. Då blir jag spänd men jag brukar klappa på honom & prata så vi båda slappnar av igen (iallefall jag) men sedan kan han göra om det på två röda..

#2 Efter som han bara gör det ibland och bara med vissa personer så är han säkerligen em spänningssökare :) Efter som du provat att ta det lugnt men det inte fungerar så skulle jag prova motsatt. Beröm alltså inte (klappa mm) efter han lugnat sig efter som då vet han att han får upärksamhet och dessutom berömd då! Rid vägen som vanligt, gör förhållningar och små ökningar bara som du tar ner direkt, gör lite sidvärtes mm eller vad som än fungerar! Och beröm bara mär han gjort något du bett om, dvs inte ugnat sig efter ett spöke. Börjar han dumma sig så driv på bara och bestäm dig bara för att gå rakt fram. Titta aldrig mot det läskiga eller "visa" hästen. Han är medveten om varenda sten efter som han ridit där förr. Sluta beröm dåligt uppflrande, och se till att han får hjärngymnastik!

Jag säger som #3, undvik prat och beröm och lugnande ord. Det säger till hästen att det faktiskt finns något att jaga upp sig över! Min pålle har varit hopplös i åratal, vilket gjort att jag spänner mig när vi ska ut, fast jag inte vill, och det gör henne förstås ännu värre. Jag har knappt kommit av gården med min tramsiga häst, men fick rådet att ignorera hästen och sjunga i stället. Så nu jag i alla fall leda henne hemifrån, glatt skrålande osedliga visor, och pållen stövlar efter. Och det mest fantastiska är att hon lika lungt kliver på på väg hem och inte, som tidigare, taktar sidvärts framför mig med små skutt var tionde meter.

Haha, så då har man alltså alltid gjort fel? Ska försöka vara mer bestämd nästa gång jag rider honom iallefall & försöka att inte prata allt för mycket eller ge beröm för fel saker. På vissa saker förstår jag om han reagerar (som igår när det dundrade fram en travare runt en kurva) men ibland förvånar han mej verkligen..

Men om han stannar för något, ska jag vara på direkt med skänklarna eller låta han titta lite? Igår drev jag på han & då kändes det som han tog det som en signal för att fly..

Låter precis som min ponny, hur snäll som helst på marken och hur jobbig som helst i skogen (mest i skogen). I våras hade han ju världens knäpp och stegrade plus galopperade iväg när han såg stora stenar  Men man får inte ge sig, tålamod, tålamod.

#5: Låt hästen titta på det den är rädd för, den måste ju få undersöka det den är rädd för, även om det bara är med synen.

Min häst kan bli väldigt rädd för saker och vilja fly, driver jag på honom direkt då så vänder han om när jag rider och börjar backa med vagnen. Backat ned i diken många gånger. För mig handlar det om tajming, måste låta honom titta på det han är rädd för, men samtidigt visa honom att det är framåt jag vill att han går. Känner av när han inte är så pass rädd att han vill fly längre, väntar jag för länge så väljer han att backa eller vända om ändå. Eftersom det är bekvämast för honom att sticka ifrån det läskiga.

Så tajming och känsla.

#7 Okej, ska försöka få med mej sällskap oxå någon gång & se hur han är då ^^

*putt*

Ojsan, glömsk man är!

Men jag har ridit honom lite mer & sist jag red gick han rakt fram hela tiden, han fjantade lite med att gå i sidled men inge mer. Kändes super även om vi bara skrittade, rider inte honom så mycket just nu då det är tävlingssäsong..