Om hon fungerar bra på kimberwick men blir stum dagen efter så skulle jag prova pelhambett med två tyglar!

Då behöver du ju bara anända hävstången precis när du vill och inte i onödan! Så när du inte tar i den nedre tygeln (skänkeln) så blir det bara som ett helt vanligt rakt bett =)

Annars så får jag väll säga "sanningen" att det behövs träning  Själv fick jag en häst som "endast" gick att rida på stång/kandar i skogen för att på hemvägen låg hon på som attan… Jag gav mig f*n på att det skulle gå med vanigt bett, och efter en månad intensivträning på att ta det lugnt (efter att ha idit henne i över ett år på kandaret hos mig, och sedan länge tidigare) så gick det med tredelat bett. Man får lära sig att bli tung i kroppen och använda sitsen, och givetvis inte bli irriterad på att de blir heta. Hon taktade alltid lite på hemvägen, men inte mer än att det var lite lagom mothåll - ingen dragkamp!

Mn av samma anledning tycker jag du ska ha pelam, så du kan träna på detta - och bara ha hävstången till absoluta nödfall!

Tack :) ja det låter ju bra! Då är det Pelham odelat som gäller med 2 tyglar :)

Tycker ofta hästar blir stumma av bett med kedja.. och jag trodde inte kimblewick var så milt :O

Jag brukar kasta på min häst en gramantygel när jag ska ut och galoppera i skogen. Om hästen inte kan "ta sig ur formen" blir det ju bara jobbigare att sticka/galoppera fortare.
Det enda "skarpa" jag provat är gags och bett med fasta ringar vilket jag tyckte blev för skarpt i båda fallen..

#3 Frågan är hur bra det är att trycka ned huvudet på hästen istället. Jag skulle nog köra på Pelham med två tyglar :)

gör Gramantygel har jag själv använt några gånger. Mest när jag ridit en hingst bland mycket hästar så han inte skulle kunna titta så mycket åt stona, och dels ett sto som helt enkelt behövde lite guidning neråt. Men att rida med gramn för jämnan är inget jag rekomenderar. Att få hästen att kröka på nacken utan att gå i form är värre än att gå i en dålig avslappnaf form. Spänningar i rygg kommer garanterat uppstå annars. Det är en bra ibland/vid "nödfall" tygel, men absolut inte att rida med jämt.

Ja precis, Gramanen undviker jag nog helst. Visst går det att rida ut ensam, men helst inte om det är flera och jag är bakom (som jag måste vara) Jag vill samtidigt kunna arbeta henne låg och fin i formen vilket jag aldrig kan komma i närheten med vanligt bett. Vill inte sitta och slita, då vill jag knappt hålla i henne för att vara så mild som möjligt.

3# Så milt som det går = mildaste hålen. Om jag nu inte ska ha ett bett med kedja, föredrar du pessoa då eller? Jag sätter aldrig ett hissbett i min hästs mun..

aha nu gick hissen ända upp med vad du menade med "så milt som det går" ;)
Graman funkar bra på min häst men har den inte mellan frambenen utan i sidorna och använder den bara i galopp så jag ser inget problem med det. Jobbar min häst på väldigt mycket olika sätt och underlag, så spänningar i rygg är inte så stor risk, och som sagt bara graman när man ska ut i skogen :)
Nej jag föredrar inte pessoa även om jag varit med om två hästar som funkat på det, men nej det är inte vad jag är ute efter. Men kan du inte prova något mittemellan ditt vanliga och kimblewicket? Eller ngt med lite häv ist. kort ponnyhackamore? Då kan ju inte hästen låsa fast sig el. bli stum men du kan få grepp om den.

Du kan ha 3 dela och  en ekstra tygle i  neseremmen så  du  har to tygler en til bette och  en til neseremmen så  får du  stopp på den da slipper du  noe sterkere bett:)

7# Ja när jag väl har graman blir det också på sidorna :) hmhm, hackamoret går hon väldigt bra på vid dressyren. känner nog inte att jag vill förstöra relationen med det bettet om man säger så :P

Du ska inte behöva slita i henne för att få henne i form oavsett bett. Jobbar hon korrekt med rygg/bakdel så kommer hon ner ändå. Vissa behöver lite hjälp men om man tar hårt så blir hästen bara spänd och går inte i nån bra form heller.

har du provat rida ut med hackamore?