Hej! Det låter inte på dig som om han är speciellt trött på hemvägen? Kan du prova o rida en längre runda på minst 1 1/2 tim o sen rida en annan väg hem om det går? Ni har liksom hamnat i en ond cirkel du o din pålle… Prova oxå att utmana honom mer ute, klättra upp o ner i backar, hoppa över diken, rid slalom mellan träd ( o du tränas samtidigt) ;-) ställ krav på honom, rid lite dressyr här o där… Förstår du? Han kommer då även bli mentalt trött o han får en bra kontakt med dig. Hästar tycker om utmaningar, att man ställer krav. För ställer du sen krav att han ska ta det lugnt på hemvägen ser han det som en uppgift o du kan känna dig tryggare. Det är bara din fantasi som kan sätta stopp. :-)

Bra idé!

Nej trött är han ju inte även om vi brukar vara ute minst en timme. Rider heller inte så många gånger i veckan som jag borde, men som småbarnsförälder räcker inte tiden alltid till.
Fysiskt trött är det nog svårt att få honom, men jag ska absolut försöka ge honom lite uppgifter och utmaningar. Tror att jag i vanliga fall mest åker runt…

He he jo då är det inte så konstigt…kan vara klurigt det där med att få tiden att räcka till..har du funderat på att hyra ut honom till en duktigt tjej/kille 1-2 ggr i veckan? Många gör så när de inte hinner med. Det skulle ju vara passande om du fann någon som gillar att jobba med hästen i dressyr, hoppning mm.. både du o hästen skulle bli gladare o du skulle kunna "mulla" vidare i skogen utan dåligt samvete.  Vad är han för ras förresten?

Blir han för pigg och du är på väg att tappa humöret så hoppa av och led en bit, så länge det inte är en häst som tenderar att dra när man leder. Då brukar de lugna sig och när de är lugna sitter man upp igen. Det är mest om du känner att du tappar tålamodet, blir trött osv. Det är bättre än att få dåligt humör.

Annars är det enda man kan göra att vara konsekvent, se till att han skrittr och skritta lugnt, helst på lång tygel. Jag har själv en sån häst och efter att jag krossat handleden var jag livrädd!

När han blir stissigg så kniper jag om rejält med lår och knä, för att ''hindra bogen'' typ, sitter emot, och så tygel om han inte lyssnar å det, och självklart omedelbar eftergift med ben och hand om han lyssnar. Det är helt enkelt för att kunna få en lugn skritt utan att dra i munnen (för det blir oftast fel för hästen med balans.)

Det finns andra knep men detta funkade för oss.

#3 - Jag bor på landet. De som är hästintresserade har ofta egen häst och vi bor ganska ödsligt. Är inte alls pigg på att låna ut honom till någon som jag inte känner då jag är rädd att problemet kan förvärras eller nya kan uppstå. De jag känner som jag tror skulle vara intresserade är tillfrågade, men ingen hade lust/möjlighet. Jag rider 3-4 dagar i veckan och tror att hästen skulle trivas bättre att vara ute ca 5 dagar/vecka. Men han har kompis och stora hagar så han står ju trots allt inte i box när jag inte rider.

#4 - Tappar humöret gör jag inte, men jag blir lite less och kinkig. Han är trevlig att leda, men…. jag har svårt att komma upp i sadeln igen för han är så stor jag jag så ovig.
Jag ska försöka tänka på att jag faktiskt kan sitta av. Om hästen är osäker och inte vågar framåt (vilket inte händer så ofta) sitter jag ofta av och stöttar honom. Jag kan ju faktiskt göra samma sak om det är jag som är osäker.
Jag spänner mig också om han blir taktig och ber om att få springa. Hästen är väldigt känslig så håller jag om så ber jag honom ju egentligen att öka. Det är inte direkt en häst man behöver "sparka igång" eller "dra i munnen".

ja har typ samma problem!