Jag skulle testat att byta bett, eller det kanske går bättre med hackamore? (:

En häst som jag hade innan var också ganska stark/stel i munnen (tog liksom bettet) när jag red ut och skulle stanna från skritt.

Jag hade då tredelat eggbett på honom (detta funkade däremot jätte bra när jag red honom i manegen och i paddocken, men inte när vi red ut..), vad har du för bett just nu?

Jag testade att rida ut med hackamore på honom och det gick super bra! :)

Så mitt förslag till dig är att pröva ett annat bett eller kanske testa hackamore? :)

Prova att lära in one-rein stop. Då måste hästen böja huvudet åt sidan och stanna och man slipper dra i båda tyglarna. Bäst funkar det med repgrimma tycker jag.  Vill du läsa mer om one-rein-stop så finns det en del på min sida. Adress nedan.

Han är förmodligen dåligt balanserad, då är det svårt att stanna och stå stilla. Övergångar, övergångar, övergångar (till och från alla gångarter och halt) och jobba hela tiden med lösgjordhet och balans. Även om hästen är stark nog är det ofta så att de drumlar iväg i framvikt om man inte aktivt hjälper till att få tillbaka vikten och balansera dem.

Jag tipsar om bett byta, prova hackamore på inhägnat område kanske.

Och kanske prova ett annat sorts bett? rakt eller 3-delat med fasta ringar gillar jag bäst.

Jag tycker det är viktigt att du löser problemet nu annars måste du betsla upp när du rider ut då din hästen väljer att inte lyssna på dig = du har inte 100% kontroll.

Tack för tipsen! Jag rider honom med ett tvådelat bett med rörliga ringar. Det funkar bra när jag väl kan rida i paddock. Funderar nu på att byta till hackamor när jag rider i skogen som #1 sa… Nån mer som tkr det?

Jag rider mycket med vikten. Men har lite svårt för att veta när hästen går i rätt form… Jag försöker att använda benen när jag svänger och luta mig lite åt de hållet, sen lutar jag mig bak/fram om han ska sakkta ner/öka farten. Nått mer man ska göra för att få honom i rätt form så att man får tillbaka vikten som #3 sa?:)

Det allra bästa sättet att få hästen att ta mer vikt på bakbenen är att göra övergångar nedåt, ända ned till halt. Gör tydliga halter för säte, skänkel och hand och begär att det faktiskt SKA bli halt. Ta igen och igen tills hästen verkligen står stilla och väger över på bakbenen (det känner man tydligt när det händer) och sänker nacken. Rid sedan fram försiktigt, så att balansen blir kvar och hästen inte faller fram.

Bättre att ta i ordenligt ett par gånger i början på ridpasset än att fjutta runt i framvikt i en timme och kanske till och med behöva betsla upp för att kunna få stopp på en häst som hänger sig i handen och bara lufsar på! Rida för sätet i all ära, men det är ett mål och det fungerar inte på en omusklad och outbildad häst - det måste den lära sig och det tar tid. Innan hästen har styrkan och balansen i kroppen MÅSTE den ha stöd av ryttarens hand för att kunna bära sig, och mest stöd behöver den i övergångarna nedåt. I övergångarna säger handen "In med bakbenen under dig, du ska kunna stanna mitt i ett steg utan att vara i framvikt!" Det handlar inte om att dra och slita hästen i munnen, det handlar om att ta så mycket som behövs, så många gånger som behövs, med tydlig eftergift emellan, för att det ska bli resultat.

Du skriver att du lutar dig framåt/bakåt för att öka/minska - det måste väl störa hästens balans? Den kan inte annat än drulla fram i framvikt vid ökningar om du lutar dig framåt?

#6: Okey, då ska jag jobba mycket med övergångar nedåt=) Hur ofta i veckan bör mana rida för att han ska kunna bära sig med bakdelen?

Jag förklarade lite dåligt med de att luta sig fram/bak, menar att när jag lutat mig bakåt o satt mig tungt i sadeln för att stanna så lutar jag ju mig frmåt(i normal sits) sen igen när han ska börja gå igen;) Och i uppförsbackar lutar jag mig också fram. Gör detta att hästen faller i framvikt?:O

#7: Oh, hag vet inte riktigt. Min pålle rids 5-6 dagar i veckan och varje gång blir det en del arbete med övergångar och balans. Om inte annat så tar vi det på framridningen, för att resten av arbetet ska gå lätt. Att hon är i balans och kan bära sig är ju en förutsättning för allt det andra. Vi har jobbat i nästan två år och det är först de sista månaderna hon blivit stark nog för att verkligen bära sig själv, så att jag kan börja rida mer och mer för sätet och allt mindre för handen.

Dessutom är det ju bra med styrketräning för hästen, klättring och cavaletti till exempel, så att den bygger de muskler i rygg och bakdel som den behöver.

Jag fattade fel det du skrev om att luta dig i förra inlägget . Jag brukar bara räta upp mig och bli tung för att minska och så sitta lite lättare för att öka - fast det är kanske som att luta sig fast väldigt lite? Olika ord för samma sak. Men jag har sett ryttare som kurar ihop sig och verkligen lutar sig rejält framåt när de driver och det lär ju få hästen att tappa balansen!

Min häst kan också ibland få för sig att inte stanna, dra i bettet och vrida sig hit och dit, alltså inte stanna rakt uten flytta bakdelen. I tisdag under en lektion fick jag skritta precis bakom en annan häst, och var tvungen att hålla samma tempo för att inte komma efter eller med huvudet bredvid rumpan på hästen framför. Det blev väldigt kort skritt bitvis, och när hästen framför stannade tog det först ett tag innan min stanna efter som han drog i bettet osv. Men tillslut förstod han vad jag ville, eller så fattade jag vad jag gjorde, och då kunde han stanna och stå stilla medans hästen framför gick vidare några steg. Kanske en övning du också kan gör. Mycket handlar ju om att hästen ska stanna med bakbenen under sig och inte "ramla" ner i halt.

Testa och lås höften och sit djupt, ta ett bestämt tag i tyglaran och säg prr. Gör så några gånger från trav till halt och från skrit till halt, så fort han e stilla ge eftergift, men låt honom inte gå fram. ett steg fram= två steg bak, till sisst kommer han fatta om jag inte står still och går när ryttaren vill, kommer jag bara baklänges. efter ett tag ta bort röst och fortset med stel höft och bestämt tygel tag (inte rycka), sedan efter ett tag räcker det med bara att låsa höften och läga till tyngd.  Funkade på mitt sto, som var extremt hopplös i början

Jag för min del gillar inte det där att tvinga hästen att rygga, även om hag vet att många tycker det fungerar bra. Jag tycker det räcker att den "väger" bakåt och sänker nacken i halten.

#11 att backa hästen är inget som är farligt, det är bättre än att sitta och rycka i munen på hästen :).  Pluss att hästen tycker det är tråkigt, så gör man något dumt blir det bara tråååkigt att backa hela tiden.. hehe Det sättet dy gillar funkar nog oxå bra, fast kan vara svårate på en pigg häst :)

Nu börjar det gå bättre att stanna honom - halva rundan, för så fort vi vänder skrittar han så snabbt de bara går. Fast de går ju att få stopp men idag började han bara galoppera helt plötsligt på vägen hem! Jag var tvungen att göra en sån one rein stop, de funkade såklart men vi red nästan in i en buske(a) känner mig bara alltid så hemskt när jag tar tag hårt i tyglarna när han gör sånna saker=/

#12: Farligt är det kanske inte, men det kan lätt få en känslig häst att tappa gnistan framåt och alltid börja backa i stället för att stå stilla och balanserat i halten.

#14 jag menade ju självlart inte att man ska göra detta under en längre tid. Bara tills hästen fattar.. ;), det fungerade på mitt lilla troll..

Jag vet att många tycker att det fungerar bra, men jag tror inte hästen tycker det är ett dugg tråkigare att gå bakåt än att stå stilla, så för min del föredrar jag att begära halt (verklig halt, alltså) i stället för att stressa den genom att tvinga den att backa. Man vill ju lära den att stå stilla och det lär den sig ju knappast av att gå baklänges. Det kan man börja med tids nog när det är dags att öva på ryggningar.