Jag har bara hört gott om de hästar som kommit därifrån. Och det brukar aldrig mig veterligen vara några problem. Skillnaden är att en häst från lettland som du betalar 20-30000 för skulle om det var en svens häst med samma egenskaper gå lös på det tre dubbla. Ofta väldigt kunniga hästar för relativt (med tanke på vad de kan) små pengar liksom.

Köpa grisen i säcken och chansa gör man ju även hemma bland de svenska hästarna ibland. Och lurad kan man bli här också. Tro mig!!

ooh, skönt, nu lugnade du mig lite faktiskt.

bilderna dom visar är verkligen sååå fina, och dom tar rätt saftiga priser för dom ändå, hittade en för 237 000 innan. haha.

ja, det gör man ju, verkligen, det vet ju jag med, det var bara det att det kändes så långt bort…hah

Ja, självklart finns det sådana prisklasser också. Men även där om du jämför vad du skulle få betala för en likvärdig svensk häst. hualigen, inte billigt.

men usch, jag är så fruktansvärt, vad heter det, misstänksam mot allt, samma sak med att jag skulle inte pierca mig utomlands för jag får för mig att dom inte är bra där, men dom som bor i det landet kan ju göra det! haha, men jag är ju lite konstig. haha

Klart man ska vara försiktig. Det är dock inte jag. Jag litar på alla. Tror det är därför jag är så lätt att lura.

#5 Känner igen mig. Jag är helt enkelt alldeles för godtrogen. Man vill ju så gärna tro gott om alla…Dessutom är jag alltid den som går på alla skämten, men ibland får man bjuda på sig själv

haha, jag är med lättlurad, fast jag försöker alltid tänka på vad som verkar troligt..jag har en kompis som lurade i sin förra flickvän att han brukae klubba sälar med sin norska farfar på sportloven när han var liten, och hon gick rakt blankt pang på det, med lite logik så skulle hon ju ha fattat…

men när det kommer till hästar, jag vet inte, jag blir lite misstänksam, men det är nog för att jag är för feg..
jag nojjar mig redan för att åka och provrida. hugaah!

men är man inte lite rädd att de är tagna för tidigt, eller för hårt ridna att de inet håller i längden??

Det är nog allt en risk man löper när man inte själv har följt hästen från föl. Men det är inte många som har sådan tur att de kan göra det tyvärr.

det blir väl kanske så, men jag är väl mest rädd att det skulle hända saker under transporten hit, och man har ju inte direkt så mycket möjlighet att åka och provrida ett par gånger, haha, så att hästen som kommer kanske inte alls är så snäll och söt som i annonsen. förstår ni vad jag menar ?

Jag förstår precis vad du menar. Så lite grisen i säcken är det. Helt klart.

jaa, det är tokigt, men dom är ju fina på bild.

ska hälsa på russet i helgen, tänkte ta lite försökstid med honom, för nu är han så ensam att han slutat äta…:|
det kan ju finnas en chans att man ger honom lite livslust tillbaka om man bryr sig om honom en del, och då kanske han  lever tills han får en kompis..

några tips på hur jag ska hantera honom ? vet ju att jag måste ta allt i hans takt eftersom han har tappat förtroendet för människor..

Försök inte krama honom bara. Det är människans påfund inte hästarnas.
Se till att komma honom nära, klia honom lite på ställen han själv inte kommer åt. Borsta honom länge, det är faktiskt mysigt att bli av borstad som häst. Ta och allmänt bara pyssla med honom. Led honom i grimskaftet utefter något bra ställe så han får se lite annat än vad han brukar få se, det stimulerar dem. Prata snällt med honom när ni går.
Ja, detta är bara några lekmanna tips.
Mvh Åsa

Har han slutat att äta?? Är inte hästen sjuk då? För även om hästen är ensam så brukar dom ju äta. En sådan gammal häst behöver ju väldigt mycket mer energi mot när den var i sina bästa dagar. Det går fort om dom slutar att äta.

åsa-låter som vad jag hade i tankarna, bra saker, det blir nog nått sånt ja, såvida han inte biter eller sparkar mig..för sånt pysslar han ju med, men jag hoppas han är snäll om han märker att jag inte vill göra honom illa..inte för att jag tror dom har gjort honom illa, mer än att ignorera honom då…

gejsa- han har väl inte slutat äta helt som jag förstått det, men "håller på", kan man säga så ? ja, han verkar helt enkelt vara ensam sen hans enda kompis numera är i hästhimlen..
jo, det går ju fort, det är ju därför jag tänkte försöka ge honom lite livslust om jag började bry mig om honom, funkar det inte, så funkar det inte, men då har jag iaf försökt…

Men han kan bita och sparka för att testa dig, men säg bara nej, med arg röst och skynda dig att komma med den snälla så fort han slutar. Så märker han vad som är bra och vad som är dåligt liksom. hihi, nu känner jag mig som en amatörpsykolog, och det var inte meningen. Bara lite lekmanna tips liksom. Har fungerat på våran surpruppa här hemma.

det kan vara bra att leka amatörpsykolog ibland, speciellt om man på ett ungefär vet hur man ska göra, det är snällt att du ger mig tips, har ju aldrig träffat en sånhär ponny :)
behöver ju alla tips jag kan få, så jag kan få det till att bli ett bra besök, vill ju helst att han ska få lite omvårdnad så han kanske blir lite gladare…