Det första de borde göra är att ta en titt på den långsiktiga statistiken för att se om detta verkligen är något ovanligt eller avvikande och inte en slump och resultatet av att medierna hakar på varandra för mesta möjliga snyftfaktor.

Det andra de borde göra är att försöka se om dessa olyckor beror på att man inte följt normal säkerhetspraxis eller om de hänt trots att man följt normal säkerhetspraxis. I det förstnämnda fallet är det inte mycker förbundet kan göra mer än att upprepa att man bör vara försiktig. I det sistnämnda bör de titta på om säkerhetspraxis kan ändras på något sätt.

Till sist är det ju så att enda sättet att vara helt säker omkring hästar är att aldrig någonsin gå i närheten av dem.

"Till sist är det ju så att enda sättet att vara helt säker omkring hästar är att aldrig någonsin gå i närheten av dem." - Haha helt rätt.

Om vi teoretiskt sätt säger att det statistiskt visar sig vara ett problem och att man följt säkerhetspraxis i alla lägen. Har du något förslag på hur man ska ändra eller förbättra säkerhetspraxis? Om vi låt oss säga säger att det som i Alvas fall var: hjälm, säkerhetsväst och ledare.

Man kan ju avliva alla hästar och ersätta dem med robotar.

Eller införa full riddarrustning (fast då blir vi nog så stela att vi trillar av och slår ihjäl oss för det..)

Olyckor kommer alltid hända. Jag tycker att det redan är nästan för mycket säkerhetstänk runt hästar, i vissa stall tänker man så mycket på säkerhets rutiner att man glömmer individer och glömmer normal uppfostran. Till exempel att det alltid ska vara snyggt, välstädat och allt ska vaa inlinfdat i bomull, mer eller mindre.. Ok, låter ju bra. Men när det då är något som ändras får hästen panik, och hur säkert är det egentligen om man inte kan tillåta att en cykel står på fel plats utan att hästarna blir farliga? Medans hästar som är vana vid att det är normalt (behöver inte vara skitigt eller fullt med björnsaxar runt tallet, men normalt, utan att ta ständig hänsyn till att hästarna kan bli rädda för ditt och datt) helt enkelt är tryggare om det väl händer något.

Bara ett exempel. Sen naturligtvis finns det saker som man inte bör ändra på ur säkerhets tänk, ridhjälm och vettiga skor till exempel. Sån't kan ju aldrig skada eller bli för mycket.

Mer teori och praktik på hur man handskas med hästar, och varför, är ett annat exempel.

Jag är inne på samma spår som #1 och tycker inlägget står för mina tankar också. Även #2 har mycket bra inlägg, att jobba med att hästarna är trygga i en miljö där saker förändras, som det med cyklen.

Jag är lite nyfiken på hur ridskolor arbetar med att förbereda barnen på vad de ska göra om en olycka sker. Man jobbar ofta med att det ska vara säker hantering, säker miljö och skyddar med hjälm och väst osv, men talar man lika mycket om hur en olycka ska hanteras när den kommer? Och talar man om att olyckor faktiskt händer då och då?

Jag menar inte att man ska skrämma barn som är små och nya i hästvärlden, men jag tycker man kan jobba med hur man gör om olyckan är framme, om någon ramlar av eller blir sparkad eller liknande. Drabbas man av panik är det troligt att man handlar ologiskt och fel, men om man i förväg har fått höra hur man ska göra är det större sannolikhet att det går som på rutin att man handlar så rätt som möjligt.

Det är möjligt att många ridskolor redan gör så, men jag har aldrig upplevt det och det tyder i så fall på att fler kanske bör jobba i förebyggande syfte.

Sen är det omöjligt att undvika olyckor. Det har alltid och kommer alltid hända olyckor så länge hästarna är det minsta levande varelser. Det viktiga är att man är medveten om det och aldrig glömmer att till och med den lugnaste häst kan vända på en femöring. Att man är medveten om hur man själv jobbar med att förebygga olyckor med sin häst.

Nåt man bör göra är att även få ungdomar/vuxna att inse hur viktigt det är med säkerrhets väst. Och speciellt hjälm!

För det är faktist nåt folk slarvar med, och ingen är för duktig för att råka ut för en olycka.

#5 Håller med om hjälm, men om jag har säkerhetsvst på mig så kommer jag ramla av helt säkert. Blir så hindrad i alla rörelser och kommer inte ens upp på hästen (fast iofs, kommer jag inte upp kan jag ju inte trilla av :P)

#6 då har du en dålig/stel väst. Jag red inte heller med väst föut, men sen fick jag ett litet "uppvaknande" och skaffade en riktig bra väst jag gillade, dock fick man betala lite mer, men den är hur skön som helst, när man kommer igång i ridningen känner man inte ens att man har den på sig, den är lite för kort för mig i ryggen, men annars stör den mig. Jag har den dock inte när jag rider dressyr, men alltid när jag rider ut, hoppas osv, då har jag väst på mig :)

Min polare har ramlat av 2 gånger när jag vart med och alla gångerna har gått bra tack vare västen då hon ramlat så illa :)

Jag har ännu sluppigt inviga min väst på det sättet :P

Försöker sammanfatta lite förslag här:

Nya lektioner skulle kunna handla om:
-miljöträning för hästen
-hur stannar och hoppar man av i en nödsituation
-avramlingsteknik (kanske?)
-vad gör hästen innan den skenar, sparkar, bits och vad gör man då?

Bevara säkerhetspraxis:
-hjälm
-ledare
-lämpliga kläder
-säkerhetsväst (eller?)

Jag funderar lite på om man borde träna alla ridskolehästar att stå still utan att vara uppbundna så att de kan de, men att man bevarar regeln om att de ska stå uppbundna. I så fall skulle man ju tydligt se vilka hästar som kan utgöra en säkerhetsrisk i en ridskolemiljö. Förstår ni hur jag tänker? Vad tror ni om det?

Jag tror att man ska fråga sig vem som ska träna dem på det. Och hästarnas flyktinstinkt kan man aldrig träna bort helt, så det finns alltid en risk att de agerar oberäknekligt.

#7 Jag rider bara ''dressyr'', även när jag är ute i skogen. Därför känner jag mig hindrad av västen :) Har provat flera i affären  för jag tänkte bli smartare, men..

Däremot hade det varit  väldigt bra om fler fick lära sig att rida med väst från början. Precis som med hjälm.

#10 hur menar du dressyr då? vad gör du då som är dressyr?

På dem flesta ridskolor är det ju väst tvång när dem små rider. Så jag växte ju upp med att lra mig rida med västen, men sen när jag blev äldre och började rida mer privat slutade jag med den. Men nu är jag tillbaka igen, och älskar min väst :)

Nu är jag så van vid västen när jag rider ut att rider jag utan den känner jag mig "naken" XD

Är endast utan (som sagt) under dressyr passen, för då vill jag ha maxad frihet, ute brukar jag ju kunna köra någon övning osv, men då tycker jag inte västen gör så jätte mycket ;)

Provat dem där västerna som är som massa rutor? endel såna är så grymt följsamma, och om det stör dig att den tar i bakvalvet (för det gjorde den för mig) ta en mindre/med kortare rygg, visst den skyddar inte svanskotan, men den sitter bra och man använder den och den skyddar resten.
Det är även en vane sak ;)

#11 Öppnor, slutor, jobbar med formen, tölten, traven, fattningar, skänkelvikningar osv, dvs samma saker som på en ridbana, utom volter. (serpentiner och volter runt träd förekommer dock). Jag har ingen ridbana så vår träning sker främst i naturen.

Jo, har provat de också, och visst är det en vanesak. Men jag har aldrig använt  väst -utom vid hoppning- och nu är jag helt enkelt inte tillräckligt intresserad för att vänja mig, eller för att riskera att rida med väst innan jag vant mig. Min häst är för nervös om jag blir stel.

Men som sagt är det bara bra när folk får vänja sig vid väst från början.

#12 ja det sorgliga är ju alla som slutar med västen när dem blir äldre :/

Min standardkommentar i såna här frågor är att man som ryttare/kusk måste acceptera att sitta upp på hästen/vagnen kan vara det sista man gör i livet. Kan man inte acceptera det så ska man inte hålla på med hästar. Även den lugnaste och snällaste individ kan döda dig i en olycka, av en slump eller för att du gör fel.

Ridsportsförbundet kan inte ändra på att hästar är mycket större och farligare än vi är och inga nya säkerhetsföreskrifter kan eliminera risken för dödsfall. Det är som det alltid har varit farligt att umgås med hästar!

#14 Självklart är det så. :)

Min egen erfarenhet av ridskolan var däremot att teori-lektionerna handlade om hästens färger, kroppsdelar och utrustningen och så vidare. Men de handlade aldrig om hästens beteende vilket jag tycker är synd och även konstigt. Det borde väl ridsportförbundet kunna göra något åt?