Jag pratade om nosgrimmor med en person som jag värderar högt och vars hästkunnande jag har stor respekt för. H*n har stor erfarenhet av tömkörning och lösgörande och kan oftast hitta just det där lilla sista som behövs för att pållen ska slappna av och verkligen njuta av att arbeta med hela kroppen.

H*n sade att om man har en häst som gärna går med öppen mun, ska man titta på om den har underkäken en aning åt ena sidan. Har den det, så kan man misstänka en låsning i nackmusklerna. Det är svårt att hitta vad som är hönan och ägget i detta läge, och man bör arbeta med att lossa spänningarna i hela överlinjen. Så långt är jag helt med på resonemanget.

MEN h*n sade vidare att i det läget kan en remontnosgrimma vara ett bra hjälpmedel. Detta gäller alltså bara när man kunnat konstatera att hästen INTE gapar för att bettet är plågsamt, utan just för att den går och spänner käkarna för att den har spänningar i nacken. Det gäller inte heller för hästar som tuggar, "flärpar med bettet" eller lägger tungan över, utan just för dem som går med munnen öppen och underkäken åt ena sidan.

Teorin är att remontnosgrimman ger stöd åt underkäken och hjälper hästen att slappna av i huvudets och nackens muskler och ligament och gör därmed att den kan slappna av bättre. Man kan jämföra med en människa som vanemässigt gnisslar tänder. När man väl börjat med det hjälper det inte med bara nackmassage.

Hästen måste gå med en väl avpassad remontnosgrimma en längre tid, kanske uppåt ett år, för att man ska "bygga om" musklerna och lösa upp vanan att gapa.

Är det någon annan som har hört detta? Jag tycker det låter bestickande.

Observera än en gång att det INTE handlar om att snöra ihop truten på en häst som protesterar mot plågsam utrustning eller dålig ridning!