Jag säger så om mitt ponnysto då hon inte uppskattar andra hästar. Går hon med andra hästar behandlar hon dem som luft, kommer dem för nära stöter hon bort dem.

Kan nog säga så jag också. Har haft ett sto på bete som inte gillar sällskap. Hon går alltid långt ifrån flocken och blir riktigt elak då någon kommer i närheten.  De gånger hon fått gå ensam i hagen ( inte några längre stunder men i alla fall)  har hon nöjt lagt sig ner i gräset och vilat, eller gått in under ett träd och slumrat lite (ståendes). Hon bryr sig verkligen inte om i fall hon har sällskap eller inte. Men för att ha alla hästar på samma plats låter vi henne gå i en riktigt stor hage så att hon kan få vara ifred från de andra.

Okej, förstår.

En extrafråga då, varför är vissa individer sådana? Eftersom det är ett flockdjur. Fanns/finns det sånna individer i det vilda också, eller är det något som har "skett på vägen", under domestiseringen?  Svår fråga kanske, men blev nyfiken.

Precis som vi människor trivs hästarna med vänner runt omkring oss. Men vissa väljer att leva helt ensamma (du vet ensamseglare osv). De vill bara veta att det finns möjlighet till sällskap ibland.

Även om hästar helst går i flock finns det ensamma vilda hästar också. En del är utfrusna av någon annledning och letar efter någon annan ensam häst att slå sig ihop med. Andra har lämnat flocken och lever ensamma. Men dessa dör oftast i vilt tillstånd då de inte kan klara sig lika bra från rovdjursangrepp som de som lever i flock.

#3 med min vet jag inte hur dte är då hon är uppvuxen lite halvvild på dem irländska herdarna då flocken egentligen är livsviktig. Hon älskar däremot koosr, rådjur och konstigt nog älgar som nästan alla hästar är livrädda för.

Jag anser att man kan säga så i vissa fall.

#6 Absolut. Gäller väldigt få hästar.

jag brukade också säga så. när jag stod i mitt förra stall där noll samarbete fanns så tog alla in sina hästar själv. eftersom jag gick i skola längst fick min häst gå in sist, han blev alltså lämnad ensam ute i hagen till långt efter mörkret lagt sig på vintern. inte en min rörde han. visst han gick väl inte direkt omkring som vanligt ute i hagen utan stod vid grinden och väntade lite lugnt.

nu däremot, när alla går in och ut på samma tider och han har vant sig vid det, så börjar han faktiskt springa och skrika när alla andra går in först. suck! brukar säga till stallägaren att ta in honom sist jämt så han får vänja sig igen, för egentligen bryr han sig ju inte och jag vill inte att han ska börja göra det heller.

för övrigt går nästan alla hästar i egen hage i vårat stall, små rasthagar bredvid varandra.

Jag har ett sto som jag inte kan påstå verkar bekomma om hon går ensam eller med andra.

Hon är bara i "nolläge", hon äter hon går och hon äter lite till. Håller sig inte i närheten av de andra och är inte särskillt social. Men hon är nästan likadan vad det gäller människor med. Hon är inte särskillt engagerad i nägot men gör alt snällt utan att klaga. Det enda som rör henne är MAT och inget annat. När hon som yngre gick med stora arabflocken accepterade hon ingen form av rangordning, hon gick gärna mitt emellan "kungarna", och åt av allt och alla vilket itne alltid uppskattades och slutade i en bula i pannan. Är fortfarande lika "dum". Ingen kör med henne i den nuvarande flocken, men hon är knappast heller den som bestämmer heller. Så har hon någon rang så är det något mitt emellan.

Hon är lite som en maskin nästan xD

Jag kan inte påstå att hon skulle må bättre av att gå ensam, men hon mår då inte sämmre av att gå själv heller (vilket hon gör flera ggr/vecka). Dock ser alla hästar varandra och går i hagarna bredvid varandra, hingstar som ston.

Jag tycker att man kan säga så till viss del. Dvs vissa individer märker du tydligt på om de inte mår bra av att gå ensamma, de blir oroliga, skrikiga osv och då mår de uppenbarligen inte bra av att gå själv. Sen finns det de hästar som i alla fall jag har märkt inte rör en min eller verkar bekymras alls om det finns sällskap i närheten, de är lugna och ägnar sig helt åt eget som att beta eller vila själv. De hästar skulle jag också kunna säga att de "inte bryr sig" om hästsällskap.

Sen tycker jag att de bör ha möjlighet att ex nosa och ha kontakt med hästar över staketet, men det är ju en annan sak.

Till viss del kan jag hålla med om att man kan säga så, om man har en häst som attackerar alla andra hästar i stallet, stöter bort dom eller inte forsöker söka kontakt ens.

Dock tror jag att det är med hästar som med folk, dom gillar sällskap… av dom rätta individer. Vissa är kompis med allt och alla, vissa är kompis med dom flesta men inte alla, vissa är mer selektiva och petiga på vilka dom vill vara kompis med än andra.

Står man i ett litet stall är det svårt att bjuda på en hel hög med olika förslag till kompisar, och då mår dom ju helt klart bäst av att gå själv i hagen hellre än att bli påtvungen att vara med någon dom helt klart inte accepterar.

Om man t ex har 3 hästar och 2 stycken av dom har bildat ett litet "gäng" kan det till och med vara så att den "ensamma" hästen trivs bättre i en egen hage brevid.

Men nej, jag tycker inte att man kan säga så säkert men man kan ana om t ex den hästen inte "uppskattar" andra hästar eller som mitt exempel ovanför