Bestämde mig för att tömköra lite igen och börja om på inkörningen.

Efter flera veckor utan att ha gjort något alls, och inte mycket gjort innn dess heller, selade jag på och fäste honom vid skaklarna (bara två skaklar med en pinne emellan så att det blir ett U ) fumlade en massa, tog säkert 10-15 minuter att få rätty på det. Han stod som ett ljus utan att behöva hålla i honom ens :) (fast hade förståss koll på att nå tömmarna om jag skulle behöva)

Ger oss iväg och jag räknar med att han ska reagera lite på ljudet v metall som släpas i grus, men han vidftar på ett öra bara och skrittar lugnt. :D Tog ''långa rundan'' runt Åvägen. Ca 6km. Han gick fint precis hela rundan. Mötte bil men inga problem alls, provade att trava lite (okey, grisepassa, han travar inte..) och sakta av, göra halt m.m. Allt går klocxkrent!

Så ser jag ett däck och tänker att han kan ju få släpa lite på det, känna tyngd i selen.

Okey, säger Solon och skrittar på som om inget konstigt hänt alls, med däck och allt.

Helt underbart :)

Om en vecxka ska en kompis komma, vi tänkte spänna för sulkyn för första gången :)