Rid dem efter hälsan inte efter åldern =) Är de som om de vore 17 så rid dem så då! Jag hade en New Forest som reds i full fräs ut i skogen tills hon var 36 år och hon hade inga som helst problem med varesig ben, hull eller annat!

Håller med #1 :)

Japp är 27 år och lika pigg och fräsch som för 11 år sedan då vi köpte honom. Dock är han pensionär på heltid sedan 2005 då jag dels vuxit ur honom och dels hade han gått på ridskola i 10 år innan vi köpte honom.
Men det händer att syster följer med ut en sväng i skogen ibland på Japp, dock håller vi oss bara till skritt, eller försöker, han tycker det är VANSINNIGT kul ;)
Väldigt synd att jag inte har någon som kan rida honom kontinuerligt :/ Han älskar det.

För övrigt så har vi ett ridponny sto där hästen jag ovan nämnde är mormor och detta sto är numera 25 år och har varit tävlings ponny (D-ponny, men har skolats som stor häst) tävlat mycket i både hoppning och Dressyr, varit läromästare åt mig och en annan tjej och varit i full kondition tills jag inte hade tid längre.

Men hon är en sådan häst som älskar att bli riden och borstad och hon står därför på en ridskola inte långt här ifrån och man ser faktiskt hur hon trivs (vilket jag itne kan påstå om en del andra där) och hon går 1-3 pass/dag (beroende på vad de är för pass och hur långa) och HON är som för 15 år sedan, precis lika pigg och lika mycket vid hälsa! :D

Så ja, är hästen bara i kondition är det bara att rida som vilken anna häst som helst. Dvs man kan rida tills de är trötta, men ska de inte tävlas så finns ju ingen anledning att köra slut på dem helt för konditionens skull.

Gamla stoet i mitt förra stall (nu avlivad) var 27 år gammal och hundra gånger piggare än den femåriga valacken! Hon reds några gånger i veckan i normalt tempo. Jag red henne 2-3 gånger, men annars så var det en annan tjej som hade henne. Hon var pigg in i det sista, men avlivades på grund av hennes eksem som var riktigt hemskt och innan hon skulle bli för gammal/sjuk.

Okej, tack för era svar =)

Gamla hästar mår faktiskt bättre av att motionera regelbundet än att bara gå och skrota.

 Denna gamling reds till den dagen hon dog, 33 år gammal. Hon var en gång i tiden Svensk mästare och rekordhållare i trav.

Min gamling blev 27 år, han red jag sista gången 2 dagar innan han somnade in. Det var full fart på honom in i det sista, red honom 3-5 dagar i veckan.

Jag har en 22 årig NewForrest som jag både rider och tävlar. Som dom tidigare har sagt så tycker inte jag man sa bry sig om åldern utan hur pass pigg dom är. Min häst är pigg som en 17 åring! :)

Vet en häst som är 32 år och går på ridskola :) Jätte pigg och fräsch !

#9 vad har eg djurskyddet och ridsportförbundet sagt om det? jag vet en ridskola i malmö som fick påbackning för att de hade för många gamla hästar, så de fick sälja av dem. de var inte äldre än 19-23.

jag vet många hästar på riskolor som är i den åldern de går ofta inte lika hårt som dom yngre men aldrig hört att nån klagat på det verkan från djurskyddet eller ridsportförbundet, det handlar ju även där hur den är i hull kondis ect

jasså? för den ridskolan jag menar är en av malmös största och de fick påbackning av ridsportsförbundet. därav att jag fick köpt min första häst därifrån.

min tant på 26 går som hon ghorde för 8 år sedan. Är de bara friska och klarar av/trivs med att gå så är de inga problem , roligt att se att så många har gamlingar… trodde nästan min var ovanlig :) vad kul att jag hade fel!

Jag var medryttare på en 23 årig arab hingst innan jullovet började. Och han var ungefär som en bångstyrig 5 åring.

En av min fasters hästar är en fjording som är 25 år. Han rids inte så mycket. Men inte pga att han är gammal eller "ofräsch". Han är pigg och kry. Men har tyvärr inte speciellt bra kondition.

Vår äldsta häst på ridskolan är född 85 och hon går fortfarande lektion fyra dagar i veckan och rids privat de andra. Visst är hon gammal, det märks mest på hastigheten som är lägre, men hon är pigg och frisk och tycker det är jättekul och skönt att bli riden.

Dom mår ju bra att röra sig även när de blir äldre,
men jag tycker inte det är ok när ridskolor behåller gamla hästar för att de är bra, även om de får gå lite mindre.
tycker att de bör få en pensionärstillvaro hos någon privatperson.
Att få slippa bana och mer ut och lufsa i naturen.

#17 Här har vi gjort tvärt om ;) Vi har en jätteduktig fd. tävlingsponny som är "söndertävlad" och efter flera års skogsridning och hoppträning för mig (hon föddes här men såldes för att sedan komma tillbaka) står hon nu 24 år gammal på ridskola.

Varför kan man undra? Ja det bästa hon vet är att bli riden och är väldigt tollerant, bli ompysslad och gå med kompisarna i hagen. Vad passar då bättre än en ridskola? (Är dock ingen "hästar är pengamaskiner" ridskola.)

Har de inga fel på benen och tycker det är roligt så är ju det bästa att hålla igång dem för att lederna inte ska stelna ihop =)

#18 Jag kan förstå det men då vill det verkligen till att det är rätt ridskola.

jag måste nog hålla med om att gamla hästar inte hör hemma på ridskolor. Visst finns det undantag som den Elshira skrev om men undantagen är få. På en ridskola i Lerkil utanför Kungsbacka stod det ett gammalt halvblod som hette Columbus (skriver stod för hag har för mig att han gick bort förra året). när jag jobbade där sommaren 07 berättade en av hästskötarna att han var så inpräntad till att gå i en cirkel att till och med när han var på bete så började han gå på en volt vid 16-tiden och gick runt runt i ett par timmar. hästen den stod med brukade då knalla efter… Då tycker jag att det har gått för långt!

Att de skulle stå på ridskola i sig är inte dåligt (såvida inte hästen uppenbalrigen ogillar det, eller att det är folk runtomkring osv), men det är ju olika klass på ridskolorna ohc det är det man får ta hänsyn till.

Hade ett 25 årigt halvblod som vi red precis lika hårt som om han var 15. Tillslut fick han ett tumör(tror vi) så han fick kolik hela tiden, så han dog inte av förslitningar eller något sånt heller. Håller med #1 behandla hästen efter hälsan inte efter åldern:D Hoppas det går bra:)

#17: Var ska alla de privatpersonerna hittas, som ska härbärgera alla pensionärshästar?

#23 Hemma hos oss tillexempel (A)

Det är faktiskt inte allt för svårt att hitta hem till skadade/gamla hästar som man tor. Många vill ha ett sällskap och då någon som är "klok".

Och är de skadade och därför inte kan ridas så behöver man ju inte känna sig skyldig för att man inte aktiverar dem med ridning etc utan bara behöver berörja för övrig vård och omkostnad för att ge sin häst sälskap och den gammla/skadade hästen ett bra liv =)

I "mitt" stall finns en gamal travare (26 år). (Heading Home) om det säger er något ;)

Men i vilket fall som helst så rids han ganska sällan och när man väl rider är han som en unghäst på nytt. Taktar så mycket det bara går och drar iväg och allt ;) Hehe

#17, du skrev att men jag tycker inte det är ok när ridskolor behåller gamla hästar för att de är bra, även om de får gå lite mindre. Du undrar jag bara vad du menar med gamla hästar? Om en 23-årig häst är i toppenskick och fortfarande beter sig som 13 år, räknas den som gammal för dig då? Tycker du att alla hästar som är över en viss ålder bör lämna ridskolan, oavsett hur hästen är?

Jag tycker inte man kan generalisera och säga att bara för att hästen har många år på pappret bör den inte kunna gå kvar på ridskolan, utan man får se till om hästen verkligen känns gammal och inte orkar med det livet längre. Oavsett ålder!

#34: Tyvärr finns det betydligt fler "överblivna" hästar än det finns pensionärshagar. Det finns gott om triangelmärkta eller bara oönskade hästar till salu för en femma. Det är nog lättare att få plats till "överbliven", fridsam ponny än till en stor, svårfödd och het häst.

Man kan också fråga sig vad dessa "sällskapshästar" har för liv. Många av dem får nog inte lika omsorgsfull skötsel som den "riktiga" hästen som de är sällskap åt. Och att bara gå och drälla kan vara hemskt för en häst som varit van att vara i händelsernas centrum.

#26: Jag håller med om att man bör se till hästen, inte till åldern!

#27 Så hästar mår enligt dig dåligt av att "bara stå"? Naturligt trodde jag att deras liv gick ut på att vara med sina kompisar och äta…

Här hemma har vi bara en som rids och en som är under inridning, de andra är bara "mulle hästar", men de blir ju fortfaranmde borstade, ompysslade och får sin dagliga skötsel och har ju då också flera kompisar att gå med. Sedan har man ju avelsston, mår de då dåligt av att vara i avel efter som de bara gör det "naturliga"? De måste ju inte ridas för att vara glada.

#28: Jag menar att många hästar som varit aktiva och som har varit någon människas ögonsten och centrum i en människas liv mår dåligt av att bli sällskapshästar som får gå in och ut och få mat och inget mer. Naturligtvis måste de inte ridas, men många sällskapshästar är just det - ett tillbehör till den "riktiga" hästen. De blir inte borstade och ompysslade utan möjligen avsopade det värsta när den "riktiga" hästen fått sin skötsel och träning. Jag säger absolut inte att alla har det så, men det förekommer och det kan vara jobbigt för hästen, beroende på dess kynne.

Många sällskapshäsatr har det säkert bra och skkogsmullelivet eller goshästlivet passar säkert många utmärkt - absolut inget fel i det. Det jag talar om är livet som "tillbehör".