skriva av mig!
hej, jag är bara tvungen att skriva av mig lite…
Varning för långt inlägg!
I helgas så hade jag tänk att Sirocco skulle få vila sig lite men jag tog honom i grimma och grimskaft på morgonen när dom andra skulle ut och gå med hunden. Han verkade tycka att det var ganska skönt och kul att få följa med i grimma och inte ha någon på ryggen. Jag skulle också kolla lite hur han gick m.m.
Men på kvällen så frågade min låtsas syster om jag skulle rida och jag sa ju nej. Så hon sa att då kan väll jag få ta din häst, jag tänkte att jag inte rikitgt kan säga nej så hon fick ta honom. Hon hade nämlige tänkt rida barbacka och han var den som är skönast av alla hästar vi har.
De är lite små jobbigt för mig att se henne rida Sirocco, men hon fick ju också ta honom.
De började direkt hon hoppade upp så sågade hon ner honom (inte allvarligt hårt, men bara hon kom upp i sadeln så skulle huvudet ner och halsen vara väldigt böjd). Jag brukar alltid låta honom få sträcka ut sig lite och värma upp sig. Hon hade varken ryktat, utan bara hoppat upp. Så ingen uppvärmning alls!
Sen började hon också nästan direkt trava iväg.
På hem vägen sa hon att han alltid är så hård i munnen och helst inte vill sakta av utan bara bita ihopp och gasa. Och därför behöver han ett skarpare bett enligt henne (han använder mest tvådelat). Min pappa höll lite med om att han helst gasar och inte riktigt vill sakta ner, men han gör det för honom.
Jag blev ju riktigt sur när jag hörde det där, men vågade inte säga nått.
Dagen därpå frågade hon igen om jag skulle rida. Då sa jag ja, och hon vet att om jag ska rida så har jag Sirocco. Hon sa ju vad kul, men vet inte om hon menade det.
Då skulle jag testa och se om han var så idag när jag red.
Så jag hämtade honom från hagen och sadlade på.
Han gick verkligen hur bra som helst. Höll joggen bra och försökte inte ens gasa. Dom gick inte så långt med hunden den dagen så jag tänkte att hon red ju barbacka så jag kanske ska testa det istället för att sitta i en djup westernsadel.
Så av med sadeln och på med repgrimma.
Inga problem alls, det enda var att han inte riktigt ville ta en sväng till, blev lite förvånad bara men han följde med iallafall.
Så med bara repgrimma joggade, travade vi på bortvägen och galopperade en liten bit hem innan jag bad honom att sakta in.
Han klarade till och med av olika tempon i gångarterna. Och jag tog till och med ner och släppte grimsakftet som var fastbunden i grimman.
Så nej jag tycker nog inte att han behöver byta bett, därimot ha en annan syn och trana mer som ryttare. Både psykiskt och fysiskt.
En sak till jag kanske ska nämna är att min låtsas syster hade lite svårt att hämta honom från hagen (det kan vara att han inte ville med eftersom han redan hade varit ute och gått…) inga problem där heller för mig.
Jag blir bara så arg när sånt här händer när jag vet att man kan få honom och lyssna bara man vet hur man ska göra och passar ihop med honom.
Hon är också en sån som skiter i att träna dom från marken, medans jag gör det ofta och tänker på hur jag ska göra dom olika sakerna också
Förlåt om det blev ett långt inlägg men var helt enkelt tvungen att skriva av mig detta.
Ni kanske har tips på hur jag kan göra så dom fattar att man inte behöver ett skarpare bett bara för att hästen inte alltid lyssnar på den ryttaren…
Åh förstår exakt hur du känner! har "kompisar" som säger likadant om min häst…
Det är såååå irriterande, de rider på att och samma sätt på alla hästar och bara för att en häst inte funkar på det "rätta" sättet så är det hästens fel…
Besök min hästblogg, bra uppdatering, massa tips och en massa annat :) Med mina ridtravare i fokus :)
#1 ja exakt. de ä så synd att inte alla fattar de
Har du provat att prata med henne? Visa hur hon ska sitta och inverka m.m. för att stanna honom utan att ta i honom?
Kansjke kan ni något som får henne intresserad av arbete från marken. Vet inte exakt vad du tränar på, (eller hur gamla ni är) men att få hästen att följa med lös i olika gångarter, eller dressyr på lång töm kanske kan väcka ett intresse.
Eller bestäm att hon får rida men bara i vanlig grimma utan bett. Så kan hon själv välja. Det var en kvinna som försökte avskräcka mig med den metoden, hon var väl trött på ungar som ille rida (kände henne inte men frågade iaf). Fast jag tyckte ju det var skitkul att få prova bettlöst, var typ min högsta dröm då, så det gick nog inte enligt planerna för henne :P Väckte hennes intresse för mig if. Lärde mig mycket.
Håll huvudet högt men näsan i en vänlig vinkel.
Känner också igen det där väldigt väl. Stå på dig!! och få henne att förstå att hon måste lyssna till hästen, för det är SÅ viktigt!!
Tänkte skriva av mig om en händelse som jag tror du och kanske andra i sama sitvation kan få råd av(så inget tråd kap)
Hyrde ut min häst till en dressyr ryttare som hade tävlat mycket med sitt halvblod. När jag sa till henne att mitt känsliga varmblod inte kan ridas som en "dressyr häst" för han har sin korta hals imot sig. Men hon ville inte tro mig, hon tyckte att han var lat när kämpade imot när hon "jobbade mot korekt form". Jag tycker att det vicktiga är att ryggen är höjd och att baken driver. men hon tyckte att inget av det var viktigt om inte nacken var krökt och betet i handen. Vi var inte överäns, men eftersom mkt duktig tävlings ryttare och många tränade för henne. Så tänkte jag at hon kanske ändå hadde rätt, så jag hyrde ut honnom till henne.
Men jag ångrar att jag gav med mig. Även om hon visste presis hur man rider en häst så kunde hon inte känna hur hännes ridning påvärkade hästen. När jag var där och besökte tuggade han fanatiskt på bettet och sparkade-bakut! villket hon snabbt bestraffade med ytterligare koregering med sporar och tyglar.
Ett halv år senare hämtade tb honom, när vi tog en första ridtur kännde jag direckt att det var väldigt fel. Han tuggade som om han skulle äta upp betet och det värsta han haltade. En förslitnings skada på fram hovarna som hon inte hade lakt det minsta märke till. Vet trode att det var en kronisk skada trots smärtstilande och behandling inget bättre, vet föreslog avlivning. Men jag gav homom lång villa och idag mår han bra igen.
Derför har jag förtåt hur viktigt det är att ryttaren lyssnar på hästen och att hästägare som lånar ut sina hästar tänkere på vilken påvärkan ryttaren har!
//En främling är en vän du inte lärt känna än;) kicka in på My place on WW
#3 ja jag har ju försökt att prata med henne (utan att skälla ut henne) och hon har ridit honom med bara grimma och grimskaft, men det verkar som att hon antagligen har glömt det eller inte tyckte att hon hade kontroll… äh jag vet inte…
#4 ja de är jobbigt när sånt händer. Skönt att hästen blev bra igen.
Alla: jag glömde säga en sak. Sirocco är dessutom lite hård i munnen. De kan bero på att vi hade ut honom på foder i 3- 4 år, där red dom honom bara i stångbett, hela tiden. Och dom hade det inte alltid löst som man ska ha.
Och dessutom är ju han också tränad att när han går som man vill så ska man släppa efter på tyglarna och det gör inte hon, så han blir ju lite förvirrad när hon håller på med honom hela tiden.
#5 Blir svårt då, inte mycket mer man kan göra än att säga ''nej, det får du inte för du lyssnar ju inte på vad jag säger''.
Håll huvudet högt men näsan i en vänlig vinkel.
#6 ja om hon nu inte kan ändra sig så får det ju tyvärr bli så
Starta ny diskussion
