Skulle jag ha en häst som är väldigt stark i mu nnen och svår att få stopp på skulle inte byta till skarpare bett utan börja med att inte galoppera tills lydnaden blir bättre.

Jag tycker pelham är grymt fult..

Jag skulle inte i först taget betsla upp för att hästen inte fungerar. Det är ju någonstans det brister, muskler, tillit/relation, lydnad, det kan finnas rädsla osv osv. Jag skulle först och främst leta upp orsaken innan jag bestämmer mig för vilket åtgärd jag skulle ta mig för (finns många åtgärder).

Det är min kompis som använder det, hennes häst är väldigt stark, men just i galoppen, i skritt och trav går det super med ett vanligt tränsbett, men när det kommer till galopp så i början så skulle man vara någon helt annanstans än där man borde vara..

Ett bra bett om det används rätt. Dvs med dubbla tyglar och på ett bra sätt. Man kan ha en längd på tyglarna, om man är ovan att ändra osv när man rider, så att stångbettseffekten går i om hästen drar upp huvudet, men inte annars. Användbart om man vill dra nytta av stångbettseffekten, tex. i dressyrövningar, utan att ha två bett i munnen på hästen. Själv föredrar jag stångbett plus ridkapson i det läget.

Samtidigt tycker jag att man ska arbeta mot att kunna rida hästen utan extra hjälpmedel, enklare saker (gå/sprinnga, stanna, sväng) bör man faktiskt kunna göra i bara grimma på alla hästar som är vettigt utbildade.

Som det sägs; Bettet är inte till för att stanna hästen. Bettet är till för att informera hästen om att du önskar stanna.

Håller helt och fullt med ovanstående (Z)

#4 Instämmer^^

Det är ett bra bett om det används rätt och då inte för att det är skarpare utan för att det har en annan funktion än ett vanligt tränsbett.

Ja jag ser lu häldre ett pelham än tex ett pessoa.

Men jag är i stort imot bett. Lyssnar inte hästen kolla igenom allt från grunden och se var felet ligger. Och jobba egenom det.

#7 Du anser inte att man kan använda bett för kommunikation utan att tvinga med dem? :)

Jag rider till exempel Crow med väldigt skarpa bett ibland, spansk stång och muserola, när jag vill öva på någonting eller visa vad jag ber honom om. Handlar ju då inte om att sitta och dra eller dra nytta av bettets extra styrka, utan helt enkelt att det är lättare för oss båda att få ner den där nosen och släppa ut överlinjen i tex. tölten än om jag försöker ''lirka'' med tränsbett/kapson. Att rida honom med sänkt rygg och spänd underhals är ju inte snällt, och att få ner nosen och fa upp ryggenutan bett.. tja. Det är jag väl inte skicklig nog för. Men detbetyder ju inte att bettet är obehagligt eller gör ont, det ger bara signaler på en plats och ett sätt som jag inte kommer åt på annat vis.

Är ju ingen broms heller, senast igår red jag ut med grimma, grimskaft på ena sidan och lekte :) Efter ridturen hade jag stannat honom från skritt, tölt och en liten galopp; någrar gånger med tryck i bröstan, en hel del med röst och sits och en gång med grimman - när han mötte en häst och en bil samtidigt och blev rädd för hästen..>_>

Skulle vara intressant att se hur du tänker, om du är emot bett i stort alltid eller bara när de behövs för att få in grundlydnad.

Hade gärna ridit ut i bara halsring och någon dag kan jag kanske det, men vi är inte där än.

#8 Nej klart man kan rida med bett, men jag tycker det ska gå rida utan (då menar jag inte typ hack) utan grimma eller bara halsring eller inget (annars finns ju brister i kommunikationen).

Har själv provat ta av halsringen några gånger problemet är ju bara att jag vill ha något att hålla i och Peewee har strängt förbjudit ryttare från att röra manen.

Men något är ju fel om man måste bettsla upp till ett pelham.
efter som detta var exemplet i början:
"på en häst med vanligt tränsbett som är väldigt stark i munnen i full galopp"
Där finns ju ett kommunikations problem och jag kan inte förstå varför någon håller på att bettsla upp.

Vet att i högre skolor i ar används stång och kapson, dock hänger ju tyglarna mesta dels mer eller mindre lösa när de ligger på den nivån.

Kan man hantera bettet på rätt sätt och både häst och ryttare trivs på det är det inga problem.
 Dock ska pelham ALLTID vara raka eftersom det har en hävstångseffekt.

Jag red på pelham med dubbla tyglar på min förra häst enbart när jag red på vallen eller ute i skogen då han låg på väldigt i just galoppen. På banan var det inga problem och då red jag på vanligt tränsbett. Det kändes bättre att kunna ta mjukt i honom för att bryta av istället för att sitta och dra. =)

Håller helt med Zabbio.

Pelham är ett bra bett om det används rätt, med dubbla tyglar.

Men TS vill använda det som nödbroms och det är väl kanske inte riktigt min syn på saken.

Ta reda på VARFÖR hästen blir stark i galoppen. Vissa hästar har helt enkelt inte musklerna för att bära sig själv i en kortare galopp utan rusar för att öht orka galoppera.

Pessoa-bett däremot är ett bett som öht inte borde finnas i hästvärlden.

Det ända jag anser om dom allra flesta bett är att man skal veta varför man stoppar det i munn på sin häst, hur det påvärkar hästen,  om det ens är nödvändig med just det bettet och viktigast: Hur man använder det rätt.
I övrigt tänker jag inte så mycket på just bett. Jag rider Gejsa på 2 och 3delat vanlig bett oftast, har inget behov för att fundera på något annat.

Håller med Animal-3, måste man betsla upp så är det ju något fel med komunikationen.

Jag vill gärna ha mjukt bett och träna hästen att lyssna på dem små hjälperna istället :)