Dressyr, dressyr, dressyr och åter dressyr, lydnads och lösgörande övningar.
 Om man rider en övning i skritt och när hästen släppt efter och inte är så stark går man över och rider samma övning i trav och när det lossnat i traven lägger man in galopp.
 Lägg även in halvhalter och övergångar ofta så hästen blir uppmärksam och koncentrerar sig på ryttarens hjälper.

En duktig tränare är GULD värt!

En sak jag märkt vid ridning av starkare hästar är att dom kräver en hel del skänkel för att dom ska få bakbenen under sig och höja ryggen för att på så sätt kunna "släppa" bettet och bära sig mer självständigt med ett lättare stöd.

Den här hästen blir väldigt stark i just galoppen, men är hur lätt som helst i munnen i skritt och trav… I galoppen känns det nästan som blodigt allvar när det gäller att få stopp…

#2 Hmm.. Är det så att han hänger sig fast i bettet och ignorerar det totalt eller att han är dragig och springer?

Hänger han sig fast så håll kvar och håll om med skänkeln tills han släpper, då släpper du efter i handen. Viktigt att man är snabb med att släppa efter i rätt ögonblick. Kräver en hel del träning och att man lär sig läsa av hästens reaktioner.
 Om han springer och ignorerar bettet så styr in på en volt och se till att böja honom och lirka tills han släpper och slappnar av helt enkelt. Kanske öka och minska volten? Jobba med att flytta honom för skänkeln, inte långa sidvärts flyttningar, men att flytta 1-2 meter innanför spåret och sedan tillbaka ut på spåret igen.

#3 Han är dragig och springer…

Tyvärr har jag inte tillgång till ridhus, då han inte är van det. Just nu är problemet galoppen, sen får vi ta det med ridhuset… Känns som att vi måste lösa ett problem först… Så för oss är det en skogsväg som gäller… Han har varit intervalltränad med tidigare ägaren, så det är kvar efter det. Hon red honom med pessoabett, och det är väl ganska skarpt? Har också det just nu, fick med det och har honom endast på prov nu så jag har inte köpt något nytt. Men jag har tyglarna i den stora ringen, sen har jag ett par extra tyglar som hänger i den andra ringen, lite som en "nödbroms" kan man nästan kalla det, men ändå inte, för jag får ändå aldrig chansen att fatta tag i dom tyglarna när det verkligen gäller.

Okej. Har man inte tillgång till bana eller ridhus försvåras det ju. Men som sagt, försök flytta honom sidvärts över en väg eller liknande.

Pessoa-trådar finns det gott om på den här sidan så det är bara söka på sidan så kommer det upp. Men som du säger, det är ju inget vidare bett att rida på. Har du möjlighet att låna ett rakt pelham eller ett kimblewick i rätt storlek så råder jag dig till att rida på det istället. Eftersom pelhamet också har 2 olika ringar (en stor och en mindre) så kan du ju fästa en tygel i vardera ring och rida på enbart den stora ringen och använda den nedre som nödbroms.

Har du ridit honom i ridhus eller på bana någon gång? Är han isf likadan i galoppen som ute?

På bana en gång när jag provred honom, men ingen galopp då. Han har bara varit i ridhus en gång, och då ledde jag honom bara. Han blev jättestressad och nervös även fast vi stod stilla och tittade och gick runt litegrann, men på slutet lugnade han ner sig, men det kommer att ta ett bra tag innan man kan rida honom i ridhus skulle jag tro. Så jag vet inte hur han är i galoppen på bana/utomhus…

Vad har pelham och kimblewick för effekter? :)

Okej. :)
Låt det ta tid, tålamod och ett öppet sinne är grunden till en bra utbildning :P

Pelham och Kimblewick ger en hävstångs effekt, men motsatt från pessoat så vrider det sig inte lika mycket eftersom pelhamet har en kinkedja som motverkar den effekten. Ju kortare skänklar pelhamet har, desto mindre hävstång. Kinkedjan ska inte spännas speciellt hårt. Har för mig bettet ska röra sig ca. 30 grader (inte alls mkt alltså) innan det tar i.
 Kimblewick, eller jaktkandar som det också kallas, har en bettring, lite liknande d-ringsbett men med två hål utskurna man kan sätta tyglarna i. Eftersom kimblewicket har kortare skänklar så blir det inte lika stor hävstångseffekt som på pelhamet, men bettet har också kinkedja för att förhindra "vridningen". De flesta kimblewick är med tungfrihet vilket gör bettet skarpare.

Jag är inte super på bettens inverkan men här finns en superbra tråd. :)

Slänger även upp bilder på båda betten.

Pelham
Kimblewick/Jaktkandar

Pelhamet på bilden har som du ser väldigt korta skänklar.
Det går även få tag på pelham med tungfrihet, men eftersom bettet redan är skarpt så föredrar jag det hel raka.

Kom också ihåg att bett med hävstångs effekt ALLTID ska vara raka för att förhindra att de viker sig och slår i gomtaket.

#7 Okej, det med hävstångseffekt är jag ganska van, jag är westernryttare så jag har ridit mkt på en handsfattningar på tidigare hästar, och har då använt stångbett. Själv anser jag att stångbett inte är ett elakt bett om ryttaren kan hantera det, men man har ju olika uppfattningar. I western så har man ju knappt kontakt med bettet :)

Han har fortfarande hingsttänderna kvar, är det något som kan påverka? Han tuggar himla mycket på bettet…

#8  Håller med dig. Jag rider hellre på hävstång än sitter och sliter sönder munnen på hästen. Men det är en sista utväg om inte grundande dressyr inte skulle hjälpa något nämnvärt.
 Jag red t ex. på vanligt rakt tränsbett på min förra häst på banan och vid hoppning. Men så fort jag red ut så var jag tvungen att betsla upp med ett pelham för att få stopp på honom. Dock var det bara i galoppen, red med knappt någon kontakt i skritt och trav. De sista månaderna red jag dock nästan bara barbacka i repgrimma. :)

Nej, dom ska inte orsaka ngra problem. :)

Jag ser skillnad på att använda ett skarpare bett som "nödbroms", för säkerheten, vid behov och att "lösa" problemet med ett skarpare bett. Det är ju dressyrträning som gäller, tempoväxlingar, förhållningar av olika slag, halvhalter, sidförande övningar…

Men att under tiden man tränar på sånt, använda ett skarpare bett när man t.ex ska rida ut och galoppera lite eller så, ser jag inte alls som fel. Det är just det att man betslar upp istället för att lösa själva problemet som jag anser att man inte bör göra.

det är nåt som väldigt ofta glöms bort på det här forumet, att tala om HUR och VAD man ska göra, däremot är många snabba att säga vad man INTE ska göra ;P de flesta undviker dessutom den biten du tar upp, det där med att man faktiskt måste motionera sin häst för att den inte ska bli värre samt att mycket sitter i hästens huvud, det gäller att bryta mönstret

håller helt med #10, man betslar upp i dom situationer där man känner att det absolut inte går längre och absolut om man blivit rädd! man ska inte behöva sitta och frukta för sitt liv när man rider bara för att man inte vill sätta dit ett skarpare bett. likadant med t ex graman

drar mitt gamla exempel på när Blacky och jag började med förvänd galopp. som gammal hopphäst ville han ju byta galopp direkt och när han inte fick det så blev han väldigt stressad och sprang runt som en galning i 4 takt med huvudet rakt upp. liiite svårt att komma till ridning då. så jag satte på en graman och red med ett par gånger, där han kunde lägga huvudet i gramanen så att säga och få stöd samtidigt som det hjälpte honom att behålla takten eftersom han inte, av nån anledning, blev så stressad. hade den ett par gånger och när jag sen tog av den så hade mönstret brutits, förvänd galopp var inte längre ett stressmoment i sig. han gick ju långt ifrån perfekt direkt men han var åtminstone inte stressad. ett exempel på hur graman kan användas i annat syfte än att kröka nacken

#11 Precis, det är väl lite sånt de flesta hjälptyglar och skarpare bett är tänkta som egentligen… Inte en permanent lösning, utan bara som en hjälp på vägen till en lösning.

För en häst som drar och man inte har kontroll över kan ju bli riktigt farligt, och då måste man ju göra något åt det.

#0: Jag har inte läst alla inlägg emellan, men mitt spontana råd när hästen är stark i galopp är: Rid i den galopp där han är! Går det fort och med stora steg så jobba på att komma åt honom där han är. Ställ, böj, räta, gå rakt och på böjda spår omväxlande och KRÄV att han lyder dina böjande och rätande hjälper. Tvinga in honom på en mindre volt med tygel och ytterskänkel, så att han måste balansera sig själv och ta det lugnare för att inte välta. Ge stadigt stöd och driv honom fram till handen, även om det går fortare. Gör stora förhållningar och lika stora eftergifter för att balansera så gott det går. Om han bryter av så gör det inget, lugna ner honom och fatta ny galopp. Med tiden kommer han att börja jobba under sig med bakbenen och ta stöd mot bettet, och då kan du börja samla ihop honom mer och mer.

#13 Fast är det så att hästen inte lyssnar alls så är det ju svårt att göra något alls. Annars är det ju ett väldigt bra alternativ, under förutsättning att man vågar också såklart.

jag tycker inte du  skal ta av bette han har nu sen det kan gå  veldig galt viss du  inte får stopp på  han.

jag har hatt samme problem och  hon stannar på  setet och  min stemme nu och  jag rider henne nu  på  vanlig milt bett noe jag inte trodde var mulig för ut.

men viss det er i  galoppen du  har problemer tycker jag at jag ville tatt typ 5 galopp steg och  stanna 5 stanna så  öke på  til typ 8 stanna

viss han inte ville stanna på 5 ville jag latt han ta 2 steg och  stanna.

ville ridet masse overganger och värt nöye på och bruke stemmen som NEI och  bra så  han fatter ok jag gjorde rett nu.

samtidig vär nöye med dinn sitts och  bruk setet når du  vill stanna han.

och  tro det eller ei en go bit når han stannar når du  ber han om det er utrolig virkningsfult, den trenger inte väre stor bare så  han fatter ja jag gjorde rett.

alt annet enn och  dra i  tyglen når han er så  at han stannar uten du  nesten tar i  tyglen etter mycke trening så  kan du  ta av bettet och sette på  en mildere bett.

men och  nu  ta det av och  bytte det i  milt bett kan gå  forferdelig galt och alt kan hende.

når du  skal ha han inn i ridehuset skal du  inte stå  ute och  se och  rett och slett advare din häst om at dette er noe han kan reagere på ta han helt normalt med deg inn och  lat som ingenting  och  så  kan du  gå  lite rundt  med han der inne.

men du  moste tenke så  at dette har han gjort vär dag.

når han blir nervös skal du  väre jätte lungn.

och  en häst som er nervös gni  han i  pannen och  han vill ta ned sitt hode lite en häst som tar ned sitt hode roer seg fort ned

reagerer du med at han kan bli  nervös eller så  så  merker hästen dette och  tenker herre min dette er falig

Nu blir jag säkert hängd. Men en häst som inte alls lyssnar på bettet och mer eller mindre ''skenar'' kan faktiskt avhjälpas ganska enkelt. Det är en ''elak'' metod som inte lär in någonting annat än att stanna när man ber hästen att stanna, men man kan ju väga den mot att sitta och dra och försöka stanna när hästen inte lyssnar, och faran med en ostoppbar häst…

Metoden är otroligt simpel; sätt på ett starkt stångbett. Låt hästen springa. När hästen inte stannar på det allra lättaste, snällaste tygeltaget (ha gärna dubbla tyglar med ridkapson eller tränsbett för att ta det första tygeltaget utan hävstångseffekt) eller rent av för en ordentlig sitshjälp, så dra i nödbromsen tills hästen står still. Helt enkelt sätta emot allt du har med säte och bett, lägg till ett röstkommando som kan avändas sen och som ropas precis innan nödbromsen slår in. Gör det några gånger tills hästen helt enkelt tvärstannar på första, snälla hjälpen, tar kanske 2-3 försök. Se till att sitshjälpen är så tydlig att hästen inte tvärnitar för en liten halvhalt sen bara. Var noga med att berömma och ge full eftergift när hästen står still. Får hästen ont i munnen a detta? Absolut. Lär de sig att stanna utan att du någonsin behöver dra den i munnen igen? Ja. Blir den skärrad och schockad? Troligvis. Men sen är problemet över och den slipper obehaget att bli dragen i munnen för att den lärt sig att inte sakta av för bettet.

Däremot är det fortfarande god ridning och träning som behövs för att få hästen att arbeta rätt i kroppen, vara mjuk och våga ta lätt stöd på bettet. Metoden ovan funkar som sagt enbart för att lära en häst som struntar helt i bettet att stanna för bettet innan man behöver dra i det. Inte för att lära hästen att galoppera lugnt, få bra fattningar eller bära upp sig.. Att galoppera några steg och sakta av är bra för att inte få en dragig häst, och om hästen bara lyssnar nog för att göra det är det bättre att öva på det sättet. Och att en helt otränad häst rusar in i galoppen och inte går samlat måsteman ju acceptera till en början också, men enligt mig ska den inte vara dragig och omöjlig att stoppa. Sen när hästen väl lyssnar på bettet är det ju enklare att lugna ner galoppen med små medel också. Finns inget värre än att sitta på en häst utan som helst kontroll.

Förbereder mig på att bli hängd nu, men för den som tror att jag alltid sitter och sliter i skarpa bett med en häst som är rädd för bettet och stum i munnen kan det ju vara intressant att jag ridit Crow tränslöst, mycket bettlöst och en hel del i grimma, och att han fortfarande kommer fram till mig i hagen och lämnar de andra hästarna, trots att jag faktiskt använt metoden ovan en gång när jag insåg hur mycket jag fick sitta och försöka stoppa med säte och tygel innan han stannade helt eller faktiskt bröt av, trots att han inte per definition skenat eller så.

Zabbio: Jag hänger dig inte. Metoden är egentligen ganska brutal men ibland kan det vara nödvändigt för att lära hästen att stanna. Sedan måste man precis som du sa ge MYCKET beröm och eftergift. När hästen har lärt sig kan man betsla ner.

#17 Ja precis.. och man rider ju inte med kontakt vid just de tillfällena heller, åtminstonde inte efter stoppet, utan hellång tygel och låta hästen samla tankarna innan man ber den gå eller göra något igen.

Ja, men jag tycker att det endast är en nödlösning och som inte ska användas under lång tid.

#19 Sjäklvklart.. det är ju en metod som i 99.9% av fallen fungerar på färre än 5 gånger om man gör det rätt, sen sitter det säkert. Gör det inte det så är det något annat som är alvarligt fel och det finns ingen anledning att fortsätta…

Det lär ju inte hästen att arbeta rätt eller gå lugnt, utan bara att stanna när den ska stanna.

Jag hade en häst som var likadan, fast endå inte.. Om jag red ut själv kunde jag galoppera lugnt och fint, sakta av, byta galopp osv.
Men om jag red ut i grupp så skunde hon från skritt sticka iväg, rakt över vägen ibland, om man stog och väntade ex.

Jag varvade bett på henne, det funkade bäst. Mellan en kandarstång (samma effekt som Pelham), Pessoa och ett vanligt tredelat tränsbett.

Om jag red på bana så gick hon alltid fint i trav och skritt, kunde trava extremt långsamt, med krökt nacke osv.. Väldigt mjuk i munnen.
Men då om man skulle galoppera så blev hon en helt annan häst, upp med huvudet och ville bara springa fort.

Att börja träna regelbundet är det bästa jag gjorde med henne, dressyr, dressyr och dressyr.
Jag älskar att hoppa, och tycker att det är skittråkigt med dressyr egentligen.. Men det blev roligt när hon blev lite bättre senare.
På slutet så blev hon värre än någonsin och jag fick chansen att ha en tävlingshäst.

Men det som Zabbio sa kan nog funka, dock gjorde det inte det på min tjej. Men lycka till, och försök att hitta en tränare. Jag hade ingen bra tränare men det hjälpte endå jättemycket.

Jag har ett jaktkandar på min starka, snabba häst som nödbroms. Är inte hård i handen, får alltid kommentarer av instruktörer att jag tar för lite i hästen, och har det löst spänt i bettringarna. Syftet är att få lite hävstångseffekt och effekt av kindkedjan.

I kombination med det har jag lärt min häst röstkommandon så när hon inte vill sluta galoppera trots att jag håller in henne så säger jag åt henne att sakta av istället för att rycka henne i munnen.

Har bettet för att känna mig trygg om hon någon dag skulle bli så blockerad i huvudet att hon inte tar in mina kommandon.

#21 använder du alltså hela kandar-paketet (kandar+bridong) för om du endast använder kandarstången, så är det definitivt inte samma som ett pelham.

pessoa bör inte användas öht pga "gag-effekten".

Nu är det väl jag som ska vara orolig för att bli lynchad, men jag är av den uppfattningen att folk gärna glömmer bort att ta reda på orsaken till att hästen blir för stark och drar iväg.

En häst med dåliga ryggmuskler sänker gärna ryggen och rusar när det kommer till galopp, just för att den inte orkar gå i ett stadigt tempo.

Mycket markarbete behövs, fatta galopp, galoppera 2 steg och bryt av. Gör sedan om det igen.

En häst som tenderar att rusa, får upp högra fart ju längre den tillåts galoppera, så sakta ner till trav INNAN den hinner få upp ett livsfarligt tempo.

Zabbio, du blir inte hängd av mig heller. Det är ju betydligt bättre att göra så en gång än att sitta och ta halvhårt varje gång. Och ibland krävs det ju tyvärr lite mer brutala metoder för att få hästen att förstå och lyssna… Handlar ju om säkerhet, och görs det rätt krävs det ju bara några få gånger så kan man vara väldigt mjuk sen.

En annn sak som kan vara bra att veta är att en häst som slänger upp huvudet i fattningar ofta sänker ryggen så mycket att den får ont av det (Crow gör det i trav fattningar som vi nyss börjat med) och då kan det ju vara en ide att hålla ner huvudet just i fattningen för att undvika detta. För ont = rusar mer och det tar ett tag innan det nästan är lönt att försöka jobba med det, samtidigt vill man ju inte avbryta för snabbt när hästen tex ska lära sig att fatta trav. Måste ju ge beröm även om fattningen inte var bra, liksom..

På Crow hade jag stång+ridkapson senast, stången i princip helt lös med bara lite halv kontakt i fattningen för att visa att den var där, sen helt lös igen med ridning på kapsonen. Det hjälper så att han inte slänger upp huvudet helt och får ont i fattningen utan när han fattat traven så rusar han lite pga att han är otränad i trav, men jag kan få honom att sakta av med kapsonen utan att hanbryter av till tölt eller grisepass direkt. Dvs att jag kommer till stadiet på bilden på kanske 30 seunder istället för två-tre minuter som det väl tog den dagen när jag inte lyckades hålla nernosen. (fast i ärlighetens namn visste jag inte att det kunde orsaka smärta i fattningen så jag försökte inte hålla ner huvudet särskilt mycket i tränsbettet utab fokuserade enbart på att fatta från en avslappnad skritt och hoppas att fattningarna blev bra efterhand. Jag är inte duktig på sånt så jag vet inte hur man ska göra, men om jag på ett enkelt sätt kan reducera 2-3 minuter av nästan blockerad häst till 30 sekunder genom att lägga till en stång som jag nappt ens använder, så känns det ändå som en bra deal..

(ja, har aldeldes för hård hand där, man spänner sig ju lätt när det far iväg men jag jobbar på det..)

I det fallet handlar det jumer om att använda stångens effekt och inverkan än att ''betla upp för att han är stark i fattningen'' och man behöver mer råstyrka. Jag hade nog kunnat tvinga ner huvudet med ett vanligt tränsbett i fattningen också (för att undvika smärtan när han slår upp det, inte för att han ska gå ''i form'' eller för att styrkan skulle komma från en intvingad nos) men det hade inte sett trevligt ut.. med stångbettet öppnar han inte ens munnen så jag kan ju inte missbruka det så farligt :3

#25: Jag har börjat sitta ned i trav på min plutta och det märks direkt att galoppen blir stirrigare och hetsigare igen, även om det inte är lika illa som när hon just kommit till mig. Detta tror jag beror på att hon blir spänd i ryggen i nedsutten trav, eftersom hon är ovan vid det och inte riktigt "färdigbyggd" i ryggen. Halsförlängare kan också vara ett bra hjälpmedel under en övergångsfas, för hästar som har fått vanan att köra nosen rakt upp när det blir jobbigt.

#23, Jag hade bara kandarstången, inget bridong. Men de personer som jag frågade då sa att det hade samma effekt?

Med tanke på att betten ser likadana ut, förutom att det finns en extra ring på Pelham, så är de väl ungefär samma?
Förklaringen som jag fick var att Pelham hade "härmat" kandarstången..

Är det fel? :o

kolla sadel och rygg på  hästen viss den blir stirrig når du  sitter ned i  trav och  galopp den kan ha ont.

och  16 du  blir heller inte hengt av meg men skal hon dra som det der så  får hon ha et milt bett inte et sterkt sen hon kan forderva hästens munn.

viss hästen hever hue opp  når den fattar galoppen så er den stel noe er galt man burde da myke opp hästen på  volt få  den i  form och  så  fatta 2 steg bryte av.

en häst som er myk och  ok i rygg bog osv gjör inte det der ellers får man la galoppen väre til hästen er myk och  muskler er jobbet och  sitter på  rett plass

Nu ha rjag inte alls läst alla inlägg, bara ett litet urval.

Den metod som zabbio presenterar med att sätta på ett stångbett som nödbroms och se till att hästen stannar. Visst kan man göra så, men man får vara betredd på att hästen faktiskt inte stannar av den metoden. Dels har hästen i #0 blivit riden på pessoa (om jag fattat rätt) och det är ett stångbett, häten har här då vant sig långsamt vid att det drar ganska kraftisgt i munnen. Detta gör att hästen faktiskt kanske inte alls reagerar lika mkt på detta (eller annat stångbett) så att det skulle kunna fungera som en nödbroms. Sådant som används ständigt och långvarigt blir invant (vilket jag anser värre än att använda det som nödbroms 3-4 ggr och sen inte mer).

Det är dessutom stor risk att det inte fungerar med denna metod av fler anledningar, ex om hästen råkar vara en tävlingshäst (galoppör, travare osv) för dessa är sååå invanda på att springa utav bara helvete, så det är långt ifrån säkert att det finns ngt som fungerara som nödbroms. Det kan även finnas andra anledningar till att hästen inte stannar.

Jag är verkligen inte för att använda denna metod så som inlärning. Men visst är det väl helt okej att använda ett skarpare bett vid enstaka tillfällen för att vara säkrare på att få stopp när det gäller. Ex om man tränar ngt annat och inte vill sitta och dra i munnen för att man koncentrerar sig på annat, rider ihop med andra/nya hästar och man inte vet hur det fungerar osv. Men inte som inlärningsmetod enligt mig!

- - - - -

Jag hade lärt hästen galopp från marken istället. Det kan ju vara så att hästen faktiskt inte har muskler nog att bära sig.

Jag hade använt mig av tömkörning eller longering. Först varit noga med att få skritt och trav att fungera och att hästen klarar av att gå i fin form i dessa gångarter. Efter det hade jag tränat hästen i galopp och i början bara låtit hästen galoppera men ganska snart börja träna cavaletti.

Min tanke är även att göra det jobbigt för hästen när den gör fel och enkelt för den när den gör rätt.Rätt i detta faller är galopperar lugnt och fel är när den rusar. Såfort häten rusar skulle jag ta in den på mindre och mindre volt. Direkt hästen lugnar ner sig (minsta lilla) så släppa ut den igen, direkt den börjar stressa så minska volten. Detta gör att häten lär sig att när den tar det lugnt så får den komma ut på lättare arbete (större volt=inte så tungt) och att när den stressar så blir det bara jobbigare.

- - - -

Är det så att hästen är farlig att rida i galopp (vilket den är om den drar och inte stannar) så hade jag aldrig ridit hästen i galopp, då hade jag tränat det på annat sätt tills häten lärt sig galoppera. Jag har själv en sådan häst (och han stannar absolut inte bara för att jag har stångbett - trots att han inte haft det särskilt mkt innan) och enda gången jag rider honom i galopp är när jag är på ridbanan, så att jag kan lägga honom på pytteliten volt (antingen tills han stannar eller tills han lugnar sig så jag kan förstora volten igen).

jag er inte enig i at viss hästen har blitt riden på pessoa bett så  skal den inte stanna på  annat bett eller at den har blitt hard i  munnen dette er helt fel viss man som en god rytter rider på  pessoa så  drar man inte langt när så  hart i  tyglene som man rider på  3 delt.

man tar mycke hardere i tyglene på  3 delt bett enn på  pessoa.

jag har selv ridet en häst på prssoa bett over en tid så  gikk jag til stang bett och  fra stang bett til 3 delt bett och hon stanna så  raskt som hon inte har gjort för ut på både stang och  3 delt dette fordi  jag hadde lärt henne at hon skulle stanna på  pessoa uten at jag slet av hennes munn.

noen ganger er det mere lönt och ride hästen på  et skarpere bett och  läre den och  stanna enn och  sitter och  slite i  munnen på  den och  den lärer seg och inte stanna samme hva man gjör och  hvor hart man sliter i  den.

det med longering er jag enig i sen viss en häst inte har muskler och  balagse så  vill den flyge i  galopen.

så  den er vell best och  legge muskler på och  få balagse.

#29 Det som gör skillnaden på ''min'' metod, och det som gör att den fungerar i 99,9% av fallen och sen inte behövs mer, är att nödbromsen sätter in från 0 till 100 omedelbart, det blir ett kraftigt, rejält och direkt hugg, inte en seg dragkamp som långsamt ökar. Dessutom sitter det i precis tills att hästen står still och då blir det lika snabbt 0 igen.

Självklart ska man inte använda debn som första val, men på en häst som drar och helt enelt inte bryr sig om bettet kan det vara en ide att ge en skarp påminnelse istället för att försöka mildare metoder som blir en ny drag kamp och sen inte fungerar.

#31 Ja jag förstår att det är så det fungerar. Men på min häst fungerar inte det heller (travare som tävlar och bara blockerar sig och springer). Är hästen i fråga dessutom van vid pessoa (som #0) så kan det göra att ett hårt hugg inte gör så stor inverkan, eftersom det hårdaste inte är så ovanligt eftersom den så ofta känner det i vardagen och är van vid det. Visst det blir en överreskning, men är hästen i fullt sken är det inte säkert att det hjälper.

#29 Bara en liten rättelse, pessoa är inget stångbett utan ett gagbett.

#33 Jo det är ett gag-bett men även gag-bett (alltså hissbett) har ju en viss form av hävstångseffekt, om än lite annorlunda och mkt värre. Men poängen i mina inlägg är ju att hästen som är van att ridas på pessoa är van vid hög smärta och med den metoden som diskuterades krävs det att man går upp över hästens smärttröskel så att den upplever ordentligt obehag - vilket är svårare att åstadkomma med en häst med hög smärttröskel.

#32 Kanske det.

''Cowboyen'' dom berättade det för mig har använt det på en hel del hästar som stack och som till slut hamnade hos honom för att få problemet löst (sken är väl inte rätt ord.. sken är ju när de är blockade av panik och då är det inte myket som hjälper..) och var ostoppbara. Misslyckades inte med något så jag tror nog att chocken från noll till hundra (plus beröm och eftergift efteråt) gör mer än man tänker.

Men jag vet inte av personlig erfarenhet, har använt det en gång och det var inte för att Crow var ostoppbar utan helt enkelt för att han reagerade på tok för långsamt, oavsett hur jag försökta att få upp reaktionstiden på mildare sätt. (Man ska inte behöva stanna genom att ta ett tygeltag, sakta ner galoppen 25-50 meter, bryta av och springa 100 meter till och så småningom sakta ner till skritt och därefter efter 10-15 meter stanna.. En viss stoppsträcka från galopp kan jag acceptera speciellt om hästen är hyfsat otränad i galoppen och behöver lägga om vikt och så lite först för att stanna vettigt, men inte så mycket :3) Han verkade helt enkelt inte inse att stopp det är stopp. Menmen.. jag ska inte säga för mycket utan egen erfarenhet.

#35 Ja det är en metod som i teorin fungerar absolut, och säkerligen i praktiken på väldigt många hästar. Men frågan är ju VARFÖR hästen springer. Man får aldrig glömma att ifrågasätta och fundera igenom vad som hänt.Min nuvarande travare som bara springer och är okontaktbar fungerar det inte på iaf, och ja jag har testat.

Min förra häst sprang ifrån galoppen innan han blev musklad (fick honom som ett vrak utan en muskel på kroppen). Red honom på stångbett för att förra ägaren sa att han skulle ridas på det och att han drog. Provade alla möjliga olika sätt att få stopp på honom. Med det korta hårda plötsliga rycket så stoppade han upp och funderade lite, men eftersom han hade full fart blev det istället att han bockade, kickade och ibland stegrade sig när jag gjorde så. Å från sådan ful fart till att stanna tvärt och bocka så vart det nästan att han fick av mig. Rolig träningsmetod?

Min kompis har en arab som bara springer (troligtvis lika mkt av rädsla som att han inte haft muskler att kunna stanna). Hon blev förbannad en gång och drog till allt vad hon kunde, från 0-100, han stannade upp av det direkt. Detta har jag för mig var på tränsbett, iaf så har hon sedan gjort det ett par gånger på tränsbett och det har fungerat precis lika bra som om man hade haft stångbett. Visserligen stegrade han sig alltid när hon gjorde så, men hon fick ju stopp och han försökte inte kasta av henne.

kansje du skal ta din häst i  ridehuset eller banan och  lukke deg inn fatt galopp och  når han inte vill stanna så la han galoppere och  når han tycker det er jobbi  och  vill stanna jag på  han, det fungerer også  med och  gjöre det fra bakken viss du  har problemer med och sitte kvar på  han.

Anledningen till att han rusar i galoppen är att han blivit intervalltränad av tidigare ägare, då har det enbart varit intervaller som gällt i galoppen.

Han är inte vad ridhus, så jag kan inte galoppera där ännu.

ossen häst er det du  har er det en galopp häst? eller travar?

kansje du har skrevet det men da moste jag ha missad det spör igjen i skritt går han lungt? och  i  trav ruser hästen da eller går den lungt?

har din häst masse muskler ? er den topp trenat? hva bruktes din häst til da du  kjöpte den hos forje eier? hvor lenge har du  hatt hästen? hvordan har du  rid bana ? skogen?

har den alltid rusa i  galoppen? hvor lenge har den hatt pessoa bett i  munnen? har du  prova annat bett? er sadelen tilpassa av sadel provar? hvar det du  som kjöpte sadelen eller fulgte den med hästen ved kjöp?

har du  sjekket tenner på  din häst? har noen som er utdannat innen häst sjekket hans rygg?

når din häst ruser i  galoppen hvordan får du  stoppet den?

er du  villig til og slippe galoppen i noen vecker och  bare ride skritt och  trav så  lenge han inte ruser der?

tror jag har dekkt det meste av hva jag undret på

#40 det är en fd. travare, men han har blivit riden i 2 år. I skritt och trav går han lugnt (så länge han inte är pigg och taggad, men alltid kontrollerbar i skritt och trav).

Han har massa muskler + toppkodition. Jag har haft hästen i ungefär en månad, vi har redan hunnit få upp en kanonfin relation.

Det har varit för blött på ridbanan, så jag har bara ridit i skogen. Jag har haft pessoabett under denna "provmånad" som jag har på hästen, men dock tyglarna i den stora ringen, så det nästan, blir som ett tränsbett. Inga olater och han är inte öm i ryggen, inga sadelproblem heller. Tänderna är OK.

Visst, det går ju att få stopp på honom till slut, men det hela känns okontrollerat, vi lirkar med bettet och tar stöd i stigbyglarna och gör kommandot "sakta ner" med sits och vikt, så vi drar inte bara i munnen, jag är westernryttare, och det skulle inte falla mig in att bara arbeta hästen i munnen. När han kom till mig blev han styrd enbart i munnen, nu har jag även lagt till skänklar och vikt.

#41 Jag hade nog, nästa gång han stuckit, satt på ett bett med rejäl hävstångseffet och fått stopp på honom direkt. Att sitta och lirka på en häst som inte lyssnar gör honom bara mer okänsli för både mun och säte - han märker ju att det går bra att strunta i det.

#41 Att han struntar i det är fel ord, det är ju just så jag får stopp på honom. Det är det att galoppen är okontrollerad när han väl galopperar.

Hur är det med samlingen? Jag tycker det låter som att ni behöver träna galoppfattningar och få en lugn, samlad galopp. Dvs träna hästen till att kunna samla sig ordentligt och därifrån fatta galopp. För att sen bryta av galoppen innan hästen förlorar samlingen. För att lära den att man kan galoppera lugnt.

ja jag er enig med Alex men viss han er vanskelig ohc stoppe hvorfor har du  tyglen i  den store ringen sett dem i  den nederste ringen til han lärer och  lystre och  stoppe skal du  först bruke pessoa bett så rösk  inte men dra til han stopper lungt så  kan du  skifte bett når du  har lärt han och  inte ta helt av i  galoppen.

men en sånn häst ville jag ha lagt galoppen på  hylla i  noen uker och  kun skrittet och  travet och lärt han och  stoppe på sete och  inte så  mycke på tyglene.

tro det eller ei det hjelper och  kutte ut galoppen for en stund sen kan du  begynne med noen galopp  steg och  type ta 6 galopp fattninger når du  rider.

min granna hadde en traver som gjorde det der och  hon fikk det inte bort.

hon red galt med sen når hon kom på annan häst fattet hon at hon moste bruke sine ben, sen på  den hon hadde kunne hon inte bruke sine ben for da eksploderte hästen.

når vi  red ut så  nektet jag henne och  fatte galopp sen hennes häst stakk och  min efter och  jag ville inte at min häst skulle lära det der.

den enste måten hon kunne stanna henne på  var mot noko tre eller så den skjena som en gal.

men konstig skritt och  trav var hästen jette lungn.

men galoppen herre min det gikk  så  amn skulle tro at  hästen avr fulstendig gal.

jag iriterte meg mycke over den hästen men som sagt det gikk  alldri over.

Jag håller med Alex. Det verkar vara så att han behöver lära sig HUR man gör/går när man galopperar. Jag skulle jobba det på ridbanan, visst det är nog hårt där nu, men jag skulle inte se det som någon negativt att träna hästen i skritt och trav och arbeta på ordentligt form till våren kommer då du kan nyttja ribanan och träna galoppen.

holder med

banan ligger så tokigt till att på vår/höst blir den för blöt så hästen riskerar att bryta benen av sig… Det är min grannes ridbana, vi brukar hjälpas åt och dika den så den ska torka upp snabbare, men till ingen nytta…

#48 du har ingen äng att rid apå då, så du kan lägga volter och träna kavaletti? Eller annan ridbana i närheten?

Om jag rider på "ängen" på våren och den regniga delen av sommaren blir inte min pappa så glad, han tar höt där och anser att vi trampar ner för mycket ;) Finns inte så många ridbanor här i närheten, men på hösten sedan höt är inne så ska jag rida på ängen om det inte blir för blött och lerigt.

ja men kan inte pappa gi  deg en bit av sin eng som du  kan ha som ridebana?

#51 Det tycker jag också ! ;) Men han säger att den biten också behövs…

Men om han inte är van vid ridhus, varför släpper du honom inte lös därinne så han får springa runt och titta själv sen kan du försöka löshopa eller gå över lite bommar så han får lite att tänka på. Så vänjer han sig nog, Min hade heller aldrig varit i ridhus när jag köpte honom.

Nu har jag inte läst så jättemycket i tråden.

Men jag rekommenderar ett Kimblewick bett om du ska ha ett skarpare. Jag har det när jag rider ut, när det behövs, annars har jag 3-delat eller vanligt rakt.
Mitt bett är utan tungfrihet , och jag sätter tyglarna i den stora ringen. Jag märker stor skillnad, och min häst slappnar av bra i det bettet.
Jag har hellre ett skarpare bett när jag behöver det, än att behöva sitta och slita och dra honom i munnen med ett mildare bett. Men sen får man ju ändå öva på att få hästen att lyssna på ett milt bett.

**En bra övning:
**Prova att galloppera rakt fram, och om den drar iväg så vänd den på en liten volt ett varv, typ max 10m i diameter. Och sen fortsätter du på rakt spår, och vänder in på volt om hästen gör lika dant igen, sen får man fortsätta så tills hästen galopperar som den ska

Den övningen jag skrev kan du göra med ett milt bett 

ja holder med

#53 Hade tänkt på det jag också, med ridskolans ridhus har en sån sjuk regel, som gör att man inte får ha sin häst lös där inne. sjukt, det är ju enbart för träning liksom, och ser inga som hels nackdelar med det, man är ju ensam där inne liksom. Man gör ju det inte om det är folk som rider där liksom ;) Även om man har bokat ridhuset så är det förbjudet. Kan inte fatta varför.

Alla övriga: Tack för alla tips! En liten fråga till bara; har ni några tips hur jag kan få honom att stå stilla lugnt? Han är hela tiden taggat och vill iväg liksom. Jag håller honom inte i munnen när han står stilla, det kan ju bara stressa upp ännu mer, utan jag släpper lite på tyglarna så han förstår att "nu ska vi inte arbeta, utan stå still en stund".

#56: Var supernoga med att du sitter avspänt perfekt rakt över honom i halten, både i sidled och framåt/bakåt. Minsta lilla viktförskjutning eller spänning hos dig kan kännas som ett kommando att gå åt något håll.

#56 vi har samma regler här och anledningen är att en lös häst ofta springer helt okontrollerat och gör slide stops och annat som förstör underlaget

#58: Aha, det hade jag inte tänkt på. Regeln i ridhuset där jag står är att de får inte rulla sig, för att det skadar underlaget. Annars får de vara lösa, men förstås bara en i taget där inne.

#58 Ingen löshoppning då eller?

#60 nope. hade löshoppning en gång tidigt i våras och det var efter det dom införde den regeln. tog uppåt ett halvår innan underlaget blev hyffsat igen i ena halvan, helt upprivet. kan tillägga att underlaget var väldigt nytt då så det var nog extra känsligt men dom vill inte chansa nu, underlaget är ju det viktigaste

#61 Löshoppning är ju ett av världens bästa träningssätt!

#58 aha, synd… annar är ju det ett bra sätt att vänja sin häst vid ridhus…