förmodligen något hästarna saknar. jag har kastat in grenar från äppleträdet i hästarnas hage.

Min nya häst (som jag haft i 2-3 mån) gör också det. I början var det bara vid bindommen (vi har inte trästaket). Då var det inte alls mkt utan att kunde skrapa lite med tänderna över (förra ägaren sa att han äter på allt, men det håller jag inte helt med om, bara trä och iblad grimskaftet).

Nyligen ställde vi in en höhäck till hästarna (bestående av en metallgallerram som vi ställde på en träpall som ligger på marken åsså satte vi 4 stolpar i hörnen upp som ben med ett tak över och mellan stolparna på kortsidorna satte vi diagonalstolpar för stabilitet). Dom stolparna som går på diagonalen är av annat träslag och dessa har den nya häten snart gnagt igenom så vi måste byta ut dom. Precis som era så äter han p åsamma ställe så det blir en grop liksom.

Ingen anin gom vad det är. Tror knappast det är uttråkning, inte i min hästs fall iaf.

Ja lägg in grenar eller hela "stockar". Nu vet jag inte hur ni bor och i vilken tillgång ni har egen skog osv. Att bryta av gren efter gren på träd mår de ju inte bra av så kan man så kan man faktisk fälla ett helt (mindre) träd. Sälj brukar vara absoluta favoriten och de gnager rent på stammarna och äter de tynnre pinnarna.

Granris kan man kanske lättare få tag på och det brukar de också gilla. Så pröva med det.

Jag msåte faktisk säga att många "klagar" på att de jämt har mineralbrist när de gnager och visst händer det med. men vanligast är nog uttråkning eller i värtsa fall stredd (är nog också ganska så ovanligt). Att gå i samma hagar med samma kompisar hela tiden och om dom som du säger inte går omkring så mycket så är det nog mest ett tidsflördriv de behöver.

Lägger man då i grenar har de fullt upp med att gnaga och grejja med dem.

Se dock till att såga av grenarna från stammen så att det inte blir pinnar som sticker ut (ha grenarna och stammen för sig alltså) så att de inte kan snubbla och göra sig illa lika lätt.

Själv har jag bara en som gnager trä men det är endast när han ska komma in eller liknande. Inte när han bara står i hagen. Då är det att han blir lite "nervig och otålig" som han gör det i lite frustration iställe för att gallopera runt och skrika som de andra gör när man kommer xD

oftast brukar man vilja förklara det med att hästen saknar något i sin foderstat, men med tanke på att allt fler analyserar grovfodret och ställer riktiga foderstater så håller inte det argumentet hela vägen.

däremot är det mycket vanligt med uttråkade, frustrerade och stressade hästar idag och träätning kan anses vara ett stereotypt beteende som beror på en eller flera av dessa.

# 3, det är en ridskola mitt i stan, så långt ifrån skog eller stockar man kan sno åt sig ;) Tyvärr.

Det är mycket möjligt att det är tristess och tidsfördriv då vinterhagarna är extremt tråkiga, små och att de går max två i varje hage.

Däremot förstår jag inte varför de gör det i sommarhagarna som är stora, fina och där de har måga kompisar.

#5 att de gör det i sommarhagarna skulle kunna vara ett tecken på etablerad stereotypi - det innebär att beteendet med stor sannolikhet fortsätter även under sommarhalvåret då de inte går i tråkiga och små hagar.. att jobba bort stereotypier är tålamodskrävande och tar långt tid, ibland går det heller inte att avhjälpa det om hästen utfört beteendet under lång tid, man skulle kunna säga att stereotypin utvecklats till ett behov, något som hästen måste utföra.

#6, lite som tvångssyndrom hos människor då alltså? Men är själva beteendestörningen skadlig för hästen? Jag menar, kommer det utvecklas till ex krubb-bitning eller andra problem om man inte gör något åt det?

Hästar vill i stort sett alltid pilla med munnen, gnaga och småäta - de behöver inte vara speciellt uttråkade eller stressade innan de gör det! Och när de väl börjat gnaga så är det belönande, det knastrar skojigt och med lite tur får man dessutom uppmärksamhet från människorna (som kommer och skäller på en). CribHalt brukar stoppa det på nolltid, om det verkligen är ett problem.

#7 en beteendestörning är väl inte vad man strävar efter, förstås, men i vilken grad det är skadligt för hästen kan jag inte säga, tyvärr. stereotypier som innebär pacing, vävning osv (alltså innefattar rörelse) kan ha negativa effekter på leder, ligament, skelettdelar osv. hur det är med de andra kan jag tyvärr inte svara på - däremot kan du nog komma en bit på vägen om du ägnar en stund åt att söka artiklar kring detta, eftersom hästars stereotypa beteende är ett område som det finns hyfsat forskat på.

det kan utveckla sig till krubbitning, men det finns absolut ingenting som säger att det måste göra det. olika hästar har olika beteendemönster och det är svårt att säga vilken individ som stannar vid "en lättare variant" och vem som inte gör det.
vad man däremot behöver komma ihåg vad gäller krubbitning är att 1. det smittar inte. och 2. krubbitarremmar gör mer skada än nytta.

#8 hästar behöver pilla och småäta större delar av dygnet. om de inte kan det och dessutom befinner sig i de förhållanden som beskrivits av TS, då är det närmare att konstatera stereotypiskt beteende. vi bör nog inte lägga för mycket "baktanke" i beteendet; hästar har inte kapacitet att "tänka ut saker" i den benämningen att de kan planera eller förutse framtida händelser.

det mesta av det djuren gör är en konsekvens av något annat. att vi sedan är benägna att tolka det fritt är en helt annan sak.

#9: Jag har inte sagt att hästen har någon baktanke med att gnaga,. De tänker inte, men de kan uppleva något som (om de kunde tänka) skulle vara i stil med: Tråkigt - pilla - bita - knastra - gott - knapra - nu kommer en människa och gastar - människan gick - tråkigt - pilla - bita - knastra - människan kommer tillbaka … Det tar inte många cykler innan hästen lärt sig att det kommer folk när man gnager på staketet - eller sparkar i väggen, eller häver sig mot grinden, eller vad det nu är. I den bemärkelsen kan de lära sig att förutse framtiden; de kan lära sig att en viss handling får vissa konsekvenser och upprepa handlingen för att få konsekvensen. Det är det allt dressyrarbete (i ordets vidaste bemärkelse) går ut på.

Utan krubbitarremmar får veterinären komma ett minst en gång i månaden till någon av stallets två krubbitare, med remmar och med vattenhinkar så de inte sväljer luft när de dricker så har det inte behövts några kolikbesök i år. Hur menar du att remmarna gör mer skada än nytta?

#0: Det finns inte möjlighet att låta dem få en del av höet i hagen?

#10 men det händelseförlopp du beskriver innebär ju att hästen utför en stereotyp handling. det är bara det att du lägger till människan i det hela (=förstärkning av beteendet).

krubbitarremmar har konstaterats göra mer skada än nytta på det vis att de "förhindrar" krubbitandet medan de sitter på, vilket leder till ett ökat utförande av beteendet då remmen inte sitter på, vilket i sin tur kan leda till "fanaticism".

eftersom man heller inte vet om krubbitandet kan vara ett beteende som utförs till följd av andra problem, som t.ex. magsår, så kan det också vara så att remmen förhindrar hästen att utföra ett beteende den "behöver" för att må bra (t.ex. krubbitningen främjar salivutsöndringen som buffrar pH, vilket sänks när hästen får kraftfoder. sänkt pH = "ont i magen". remmen skulle alltså kunna betyda försämrad välfärd.

en krubbitarrem är dessutom i regel till för att dölja symptomet - alltså mer för människans skull än för hästens - och det skulle definitivt vara bättre att behandla orsak än symptom.

man har för den delen också bevisat i studier (som jag kan leta fram om du vill) att krubbitande hästar inte sväljer luften.

#7 Trä-ätning och krubbitning kan slita mycket på framtänderna eftersom hästen använder dem på ett annorlunda sätt än de huvudsakligen skulle göra normalt sett. :)

Förutom det vet jag inte riktigt vad det kan orsaka. Andra olater/stereotyper kan ju ge en hel del alvarliga problem i leder tex.

Men den största skadan är orsaken till stereotypen, och hur den påverkar psyke och kropp förutom genom att då skapa ett dåligt beteende. Det som inte syns, magsåren, stressen, tristessen, känslan av att ha behov som inte kan utföras (att röra på sig, tugga tex)

#11: Jag vet att det är det jag beskriver.

Remmar hindrar inte krubbitningsbeteendet. Hästar med remmar på sig utför fortfarande hela beteendet, så remmarna döljer inga symptom. Remmarna förhindrar bara en del av den omtvistade luftsväljningen. Oavsett om det är meningen eller inte, så får krubbitare ofta ned luft i magen, på samma sätt som en dålig vattenkopp eller "dålig drickteknik" gör att hästen får i sig luft vid drickande. Hur är det förresten med så kallad luftsväljning, där hästen gör sväljningar utan att stöda framtänderna mot något? Även där får de i sig luft och även där kan en rem hjälpa, utan att hindra beteendet.

Leta gärna fram dessa studier, det vore intressant att veta hur sambandet mellan minskat krubbitande och minskad kolikincidens ser ut.

#12: Det tråkiga är ju, att när beteendet väl är etablerat, så upphör det inte även om hästen får en mer stimulerande tillvaro - vanan sitter i, som nagelbitning ungefär.

Är det någon som har erfarenhet av aktivitetsleksaker för hästar? Är det en säljgimmick, eller är det något som hästarna gillar?

#13 Jo jag vet. Men det värsta med beteendet är ju fortfarande orsaken till det, oavsett om bbeteendet sitter i längre än orsaken finns kvar.

#13 många som sätter remmar på sina hästar märker en skillnad i början (="mindre" krubbitning), för att sedan (om remmen tas av eller efter vid frekvent användande) tycka att det antingen är samma nivå genomgående eller ökat. så jo, remmen döljer oftast symptomet - åtminstone till en början.

anledningen till att det ansetts allmänt känt att krubbitare och vindslukare sväljer luft är det rapande ljud som uppstår när de utför beteendet.

Ex på referenser:

Marsden, D. 2002. A new perspective on stereotypic behavoiur problems in horses. Equine Practice 24 (10); 558-569.

avhandling av Maria Helldén (Krubbitning hos häst på olika strömaterial), SLU som också refererar till dessa vad gäller att krubbitare inte sväljer (eller sväljer minimalt) luft:

Mc Greevy P. D., Richardson, J, D, Nicol, C, J and Lane J, G, " A Radiographic and endoscopic study of horses
performing an oral based stereotypy", Equine Veterinary Journal, 27 (2) 1995a:92-95

Schofield, W, L, Mulville, J, P,"Assessment of the modified Forssell's procedure for the treatment of oral
stereotypies in 10 horses", Veterinary Record 142, 1998:572-75

Lane, J, G,"Recent studies on crib-biting horses" Equine Clinical Behaviour, suppl. 27 nov 1998:59-61

Cooper, J, J, Mason, G, J,"The identification of abnormal behavior and behavioural problems in stabled horses
and their relationship to horse welfare: a comparative reviw", Equine Veterinary Journal, suppl, 27, 1998:5-9

Johnson, K, G, Tyrrell, J, Rowe, J, B, Pethick, D, W, "Behavioural changes in stabled horses given
nontherapeutic levels of virginiamycin"" Equine Veterinary Journal, 30, (2), 1998:139-43

Nicol, C, J, Davidsson, H, P, D, Harris, P, A., Waters, A, J, Wilson, A, D., "Study of crib-biting and gastric
inflammation" The Veterinary Record vol 151, (22), 2002:658-662.

I Maria Helldéns avhandling hittar man en bra sammanfattning av krubbitande, hur det fungerar och motivationen till det bl.a. Vill man, så kan man gå vidare till referenserna för att läsa mer.

enl en avhandling från Slu sägs detta om träätning.

träätning är inte "klassiska" stereotypier utan ett naturligt beteende som riktas mot fel föremål. Träätning i sig är inget onaturligt då bark och kvistar är en naturlig, om även mindre,del av hästens diet. Då träbitningen riktas mot t.ex. stallinredning och staket indikerar detta sysslolöshet, stress eller nervositet.

Det finns även rapporter om att träätning kan uppstå vid en för låg fiberhalt i foderstaten (Redbo et al., 1998). Enligt McGreevy (2004) saknar vi dock fullständig förståelse av beteendet, varvid begreppet "onaturligt beteende" bör användas med försiktighet då man talar om träätning. Det finns rapporter om att frekvensen av träätning ökar vid kallt och fuktigt väder, vilket har förklarats med att antingen är trä mjukare och mer aptitligt då det är fuktigt, eller så orsakar vädret mer stress hos hästen (Lewis, 1995). Beteendet är intensivast under sen natt och tidig morgon (Krzak et al., 1991).

 De enda brister man har kunnat konstatera hos hästar som ägnar sig åt att äta, tugga eller slicka på konstiga saker är protein- och fiberbrist (Lewis, 1995). Salt-, mineral- eller vitaminbrist har ej kunnat sammankopplas med träätande eller andra onormala ätbeteenden (Lewis, 1995).

Då fodret har en struktur som kräver mindre tuggande, t.ex. vid utfodring med spätt eller pelleterat grovfoder eller vid stora givor kraftfoder och små givor grovfoder, ökar träätandet (Lewis, 1995). Enligt Frape (1998) är en ökad frekvens av träätning förknippat med lägre pH i blindtarmsinnehållet samt högre andel propionat i de flyktiga fettsyrorna. En foderstat innehållande lite grovfoder och mycket kraftfoder ökar andelen propionat (Frape, 1998). Lewis (1995) föreslår att träätande kan inhiberas genom att sågspån blandas i kraftfodergivan, men påpekar även att det är mer praktiskt att istället öka andelen grovfoder och minska andelen kraftfoder i foderstaten.

Då hästen släpper det mesta av det sönderbitna träet är beteendet oftast ofarligt och framkallar inga problem med mag-tarmkanalen. Vid enstaka tillfällen kan stickor orsaka skada i munhålan, eller framkalla inpackning i tarmen (Lewis, 1995). Det finns dock indikationer på att träätning kan föregå krubbitning (Lewis, 1995), vilket gör det till ett beteende vars bakomliggande orsaker bör åtgärdas. Att endast förhindra beteendet åtgärdar inte frustrationen.

Tack allihopa för era svar och tankar, det har verkligen satt igång en del funderingar hos mig!

#10, som svar på om de kan få delar av sitt hö i hagen så är det sämre med det. Tyvärr är det mycket i det stallet jag hade önskat var annorlunda, men ibland är det nog så svårt att få gehör för sina ideer…

#16 Det där var väldigt intressant! Tack!