
Ett äventyr på kvällen
Igårkväll när vi skulle åka till Västerås så ändrades planerna lite på vägen.
Vi kom ca. 5km hemifrån så stod det ett tiotal bilar stilla på vägen med varningsblinkers och blinkande helljus. Självklart stannade vi direkt och då såg vi att det var två hästar som sprang på vägen. Det här var vid 18 tiden så det var väldigt mörkt ute! Man såg inte hästarna förrän man var 50m ifrån.
Vi kastade oss ut ur bilen och ställde oss framför hästarna. Lyckligtvis fick vi stopp på de, de va helt uppspelta och droppade svett om de. Som tur var hade en av de grimma på sig, en valack på ca. 175 i manken. Men ponnyn hade ingenting på sig, så vi tog fram hundarnas koppel och fick använda de som grimma.
Vi fick in hästarna på en mindre avtagsväg och ställde bilarna för vägen så de inte kunde springa ut i trafiken. Var en vältrafikerad 90väg i den tiden där de flesta kommer hem från jobbet.
Ägarna kom efter ca. 20 min och gick hem med hästarna.
Det som var lite konstig var att det var minst 10 bilar som låg efter hästarna men inte en enda person hade gått ut ur bilen, alla satt kvar med varningsblinkers på. Varför gör man ingenting?
Men vi var glada att hästarna fick komma hem utan några skador och endast hade en kort promenad hem.
Och det är så skönt att man någongång kan göra någon nytta och hjälpa till när något sådant händer.

Usch, det måste vara alla hästägares mardröm när hästarna springer lösa vid en väg sådära!
Det var ju skönt att ni befann er på plats, kanske var dem i bilarna inte hästkunniga och helt enkelt inte vågade gå ut för att ta fast hästarna..
Medarbetare på Dressyr.ifokus
jo, samma hände mig en gong, jag körde hem på motorvägen (110) i Norge, ser många bilar lägger sig halvt mitt i vägen längre fram och bromsar ner, så springer en häst lös i vägen där. jag på med nödblänkaren, stupar ut av bilen och gräver fram äpplet jag skulle ha till lunch. Hästen hadde stuckit från min gamla ridskola som ligger typ 100 meter från motorvägen och på nåt sett hamnat på vägen, hadde gått gjennom vid en bussficka, annars är det staket vid hela vägen, inte hittat tillbaks och fått panik.
Jag hadde inga grimskaft, men hästen hadde grimma på så jag tog tag och hängde på medans den stressade hit och dit. âpplet ville den inte ha heller. Men jag fick den med mig då, gick till bussfickan väl 300 meter eller så och sen kom jag upp till stallet. Förvånat var dom när jag kom inn på stallplanet med hästen, dom visste inte att den var lös ens! Dom ser ju inte motorvägen från stallet, några hus och träd i vägen, och ingen hadde ringt och frågat om det var deras häst ens. Det är många hus på andra sidan av vägen, jag såg fler som stog i fönstret och kikade på medans jag kämpade med hästen, medans ingen hadde ringt.
Dom var jätteglada för att jag kom upp med hästen, en av dom kände igjen mig med och tyckte det var tur jag stannade. Väm vet vad som hände med hästen om den hadde fått springa nån timme till, när rusch trafiken började..
//Rita, sajtvärd på Husmorstips, fibromyalgi och julen, medarbetare på Lantdjur
Följ min julblogg, bloggen och min hemsida.
De kanske inte vågade fånga in hästarna?
För flera flera år sedan, så ramlade jag av min shettis en gång, han sprang ut på en väg, var flera bilar som bara passerade honom.
Sen stannade en tjej och fångade honom. När jag väl hade kommit fram och tagit honom så stod hon nästan och skakade.
Hon var livrädd för hästar berättade hon men hon kunde ju inte låta den bli överkörd..
Jag tycker också det är konstigt att ingen faktiskt försökte fånga in hästarna. Men samtidigt förstår jag dem då det finns väldigt många hästrädda. Om hästarna dessutom är stirriga och uppstressade kanske inte en helt ovan människa vågar försöka fånga och hålla hästarna.
Tur att det inte hann hända något innan du stannade! Kunde ju gått riktigt illa.
Dessutom så vet vi ju inte om någon försökt få tag i dem innan du kom.
Min häst rymde en gång ut på en 70-väg (där alla kör minst 100). Alla billar svischade förbi och hängde sig på tutan (min kompis kom körande och var påväg till stallet), detta hade jagat runt min häst så hon vart jätterädd. Hon är bara 3 år och jag hade bara haft henne i 2 veckor när detta hände, hon vågade inte bli fångad sedan så vi hade jätteproblem, även ett långt tag efter detta hade jag problem emd henne.
Medarbetare på westernridning.ifokus
Usch, läskigt.
Men att ingen gått ut och försökt fånga in dem tycker jag är fullt förståeligt. Även om de inte är hästrädda, så räcker det med att de inte är hästkunniga. En människa som inte har någon hästkunskap bör knappast ge sig på att försöka fånga in stressade hästar, de vet ju inte hur de ska gå till väga och bete sig och risken är väl stor att de bara skulle göra allting värre.
Faktum är att polisen inte ens råder folk att försöka fånga in okända, lösa hästar, just för att man inte har nån aning om hur de är eller kan bete sig i ett sånt läge. Jag tycker det var väldigt bra gjort att alla hade stannat och slått på varningsblinkersen, för det är inte alla som gör det en gång…
Mvh Alex
Värd för Ridsport
Medarbetare på Islandshäst
Håller med Alex, kan bli farligt om det går fel.

Ursäkta att jag lånar tråden lite =)
Då kan jag berätta om en rent ut sagt vidrig situiation.
För cirka 3-4 år sedan så bodde min mamma 55mil ifrån mig, uppe i Skellefteå. Vi hade en dag vart och badat på badet där, och sedan påväg hem så är det en 4 filig (normalt är det 2 filigt) väg hela vägen till byske som ligger ungefär mitt emellan piteå och skellefteå, där vi bodde.
På radion hörde vi att det varnades om lösa hästar men inte vart det varnades.
Sedan kör vi en mit och bara ett par hundra meter fram springer det 3 lösa hästar på vägen, dem tok skenar.
Denna väg är en 110 väg men man kör kring 120-140 på denna väg.
Det var vidigt att se, flera var ute på vägen och stoppade trafik men en del trafik bara körde på och brydde sig inte.
Hästarna var omöjliga att få stopp på tills dem till slut hoppade över mitten räcket som skiljer vägarna åt och över diket, då ramlade ena och då stannande dem och flåsade. Ägarna kom efter en halvtimme och hämtade hästarna med en hästlastbil dem ägde.
Ingen av hästarna skadade sig, inte ens dem som ramlade, inga sår och veterinären hittade ingenting på dem. Men dem var dy blöta av allt svett.
Det var vidrigt.

#5 - Jo, fick höra hela historian när någon längre bak i kön kom ut efter vi hade fångat hästarna.
Fick även veta att nästan hälften av alla som stod stilla där hade någon sorts kontakt med hästar.
#10 Att de har "någon sorts kontakt med hästar" behöver inte betyda att de har kunskap och mod för att fånga in flera panikslagna hästar på en väg. Jag är inte säker på att jag hade vågat försöka en gång, om det handlar om helt okända hästar. Man vet ju inte alls vad de kan få för sig…
Mvh Alex
Värd för Ridsport
Medarbetare på Islandshäst

Håller med Axel. Det är ju livsfarligt att ställa sig i vägen för skenande hästar. Jag var dum nog och försökte göra det i början av min hästkarriär och det var mina egna två hästar. Men dom stannade givetvis inte jag fick slänga mig bort från vägen. Så inte ens mina kunde jag stoppa. Har ju också blivit på sprungen en gång så jag vill gärna inte stå i vägen för någon skenande häst en gång till.
Men det var bra att ni vågade och fick stopp på dom.