Det låter extremt, halsförlängare till nybörjare tycker jag kan vara OK för att spara hästarna.

Jag tycker också mig märka att många ridskolor kör löpandebands riding och inte för att barnen ska utvecklas utan mer som en roligtimme att "åka häst" en stund.

Sen kan man inte lära barnen allt finlir med engång.

Jag tycker det är OK med "åka häst" för att ha roligt till en början, men de som vill mer ska ju lära kunna få det. Jag är bortskämd med en extremt bra ridskola, men tyvärr är det tydligen ovanligt att det funkar så bra. Speciellt på ridskolor för barn, tyvärr. Ofta vet ju varken barn eller föräkdrar vad ridning skulle kunna vara, så de vet inte vad de ska ställa för krav.

#2 problemet är ju att vissa ridsklor har mer "åka häst" tid även efter knatteridningen. Sen ska ridingen var kul hela tiden

Jo, det är himla synd att det ska vara så. En anledning tror jag kan bero på att det ofta är för stora grupper. En ridlärare på 10 elever under en timme, det säger ju sig självt att det inte hinns med värst mycket personlig lära. Utan då blir det väl helt enkelt enklare att lära ut på enklaste sätt, för att slippa få vissa som inte förstår när man inte har tiden som krävs att lägga på dem.

#4 Håller helt med, det är alldeles för stora grupper. Jag började rida när jag var sju men det var inte förrän jag var 15 år som jag lärde mig att dressyr kan vara kul! Anledning: Ridskolehästarna var otroligt svåra att arbeta med då dom aldrig blev ridna/tillridna av lärarna. Jag fick sen en sköthäst och hon lärde mig att dressyr kan vara kul. Tänk om jag hade fått veta det några år tidigare ist för att "slösa" bort en massa lektionstid. Man satt i princip och väntade på att det skulle bli hoppning..

#5 Precis, det var ju så. Dressyren på ridskolan var jättetråkig (red där mellan 7 och 12 års ålder) eftersom det enda man gjorde vara att rida runt i olika ridvägar i olika gångarter. Mer än så lärde man sig ju i princip inte.

Då kan ju även tilläggas att min ridlärare de sista åren själv var dressyrryttare som tävlade på hög nivå, så det hade ju inte med det att göra, att det var en dålig lärare, för det var hon verkligen inte. Men ska man instruera 10 personer på samma gång, som har olika problem, olika lätt att förstå och grejer… Det finns ju ingen chans att ge alla den hjälp de behöver.

#6 låter som min förra ridlärare. Vi var 12 st. i gruppen och vi fick som du mest rida skritt, trav, galopp i olika ridvägar och så lite sjänkelvikning. Hon tävlar oxå och är jäääätteduktig. Alla säger att hon är super när man rider privatlekion för henne. Skulle vilja det, men nästan hela privatstallet vill rida för henne:(

Jag blir allt gladare för K-ridcenter, den skolan verkar fullkomligt unik . Högst 9 personer i grupperna  (högst 6 i nybörjargrupper) på bana som är 20x60 m, kontinuerligt vidareutbildade hästar som instruktörerna själva har ridit och känner, ridning i halvgrupp med videofilmning 3 ggr/läsår, instruktörerna detaljhjälper varje ekipage att hitta rätt i varje rörelse. Och det är bra hästar, några av dem tävlar upp till Lätt A i dressyr och i hoppning upp till 1,10-1,20 m.

Dessutom förklarar de VARFÖR det blev fel och hur man borde göra i stället. Och när det blir bra förklarar de vad man gjorde rätt. Som igår när vi gjorde bakdelsvändning, då säger instruktören till mig: "Hon trampar rätt, men så tar hon för stora kliv och tappar balansen. I det här varvet måste du hålla reda på ytterbogen när du leder, annars tappar hon ut bogen och måste köra upp huvudet för att hålla balansen, och då lyssnar hon inte på förhållningen." Och detta var på en grupplektion med 7 deltagare. Varje elev får liknande hjälp, inte bara en gång per lektion.

Och efter lektionen byter instruktören några ord med varje elev och man har möjlighet att ställa någon fråga.

Låter som en jättebra ridskola:)

#8 hur mycket kostar en lektion?

Det är inte det billigaste stället, men det är det värt .

Dressyr
60 min, max 9 elever - inkl del i kurs 1200 kr/4 veckor
75 min, max 9 elever - inkl del i kurs 1440 kr/4 veckor
75 min, max 6 elever - DS utan kurs 1280 kr/4veckor
45 min, max 9 elever - ungdomsgrupp utan kurs 720 kr/4 veckor

Hoppning
75 min, max 6 elever 320 kr/gång
90 min, max 6 elever, HS 760 kr/2 veckor
90 min, max 6 elever, TG, inkl del i kurs 1760 kr/4 veckor
 
Privatlektion ord. elever, ca 60 min
1 elev 510
2 elever 764
1 elev med igenridning 265
2 elever med igenridningar 390
 
Privatlektion elever utifrån, ca 60 min
1 elev 570
2 elever 880

Hästhyra vid tävling 270 kr/dag
 
Lektion på egen häst
60 minuter i grupp 150 kr/gång
75/90 minuter i grupp 200 kr/gång

DS = dressyrspecial, HS = hoppspecial. Detta är elever som är för duktiga för att ha någon behållning av de vanliga grupplektionerna. TG = tävlingsgrupp. Inte nödvändigtvis de bästa eleverna, utan de som vill tävla. "Kurs" är 3 helger/läsår med teori och ridning i halvgrupp 2 dagar med videofilmning.

#0 Det där hör man alltför ofta, tyvärr.

#11 denna är den mest jämförbara "45 min, max 9 elever - ungdomsgrupp utan kurs 720 kr/4 veckor" det blir 180 kr gången och det måste man nog ta för att kunna hålla kvalité och inte få in pengarna på kvantitet.

#0 Jag tror vi tänker på samma Ridskola. Vet inte om jag får säga namnet här? Men tycker lika dant om det, och de som rider där har utvecklats mycket långsammare än de som har ridit lika länge på andra ridskolor!

#14 detta är inte en ridskola i skåne, men om det finns fler ridskolor som lär ut på samma vis så är det skrämmande.

Jag ogillar verkligen ridskolor överhuvudtaget, jag tror inte jag har sett en enda ridskola där hästarna ser ut att må bra och trivas  Det finns en ridskola i Norrtälje där jag bor, den är verkligen hemsk. Bara lera i hagarna, spiltor, dom går in kl 2 varje dag, ungar springer i stallet så dom får aldrig lugn och ro, dom rids 2-3 ridpass om dagen i ett ridhus med ungar som inte kan någonting alls, bara sliter och rycker i munnen på dom. Sen får dom gå in i spiltan igen och vänta in morgondagen när dom ska behöva göra samma ska igen.

Det bästa är, tycker jag, att rida hos en privatperson som driver en liten ridverksamhet. Det har jag gjort. Hästarna mår mycket bättre och man får lite variation i ridning och lär sig 10ggr mer!

min åsikt bara :P

#16: Jag önskar verkligen att fler kunde få se hur en ridskola KAN vara . Men visst har du rätt, många är hemska, både på grund av okunskap och av ekonomiska skäl.

Vad jag förstått drivs de flesta ridskolor i föreningars regi av olika skäl, det bidrar säkert till att det inte blir något helgjutet kvalitetsgrepp. Och så sparar man för att få det att gå runt, men det sparas på helt fel ställen.

#17 håller med dig helt o hållet..

#17 frågan är om det ibland inte är bättre att höja priser en 20-40 kr eller något så man kan satsa på mindre grupper och bättre undervisning.

#19: Det gäller att få kunderna att förstå att kvaliteten är viktig, och det är inte alltid så lätt. Bra hästar som får adekvat skötsel och veterinärvård när det behövs kostar pengar, duktiga hovslagare kostar pengar, bra utrustning kostar pengar, duktiga instruktörer kostar pengar (men det är nog en relativt liten kostnad i sammanhanget). Men det är nog få ridskoleelever (och ännu färre ponnyföräldrar) som ser skillnaden på bra och dåligt innan de har varit med ett tag. Det vill ju till att folk fattar varför det måste vara så dyrt, när man kan få skumpa oskodd ponny för halva priset utan att någon tjatar på en …

Vem som helst kan ju räkna ut att 12 sadlar som går runt bland 30 hästar år efter år är billigare än 12 sadlar till 12 hästar med professionell utprovning minst en gång per år och omstoppning/byte vid behov. Men det är en kostnad som inte syns för dem som rider, om det inte är väldigt intresserade och frågvisa. Alla elever och föräldrar är ju inte det.

Visst finns det precis som TS skrev sådana ridskolor, som tyvärr varken ger hästarna eller barnen något utvecklande alls.

Det bästa jag varit med om var en ridskola där det var privathästar som gick lektion. De fick lägre stallhyra mot att hästen lånades ut till ridskolan 2 dagar i veckan, sen ingick det att ägarna fick träna en gång i veckan för tränare gratis. Det innebar att vi hade välridna ponnys hela tiden och ponnys som hade det väldigt bra och inte var heltids-ridskoleponnys. Där hade jag en bra tränare dessutom, som såg till varje elevs behov.

Det är helt sjukt att det finns sådana ridskolor tycker jag.

Jag rider på två olika ridskolor och båda de tycker jag är superbra, nästan bara trevliga människor, fina och duktiga hästar och bra ridlärare.

Jag ser inte enbart problem i hur ridningen lärs ut, utan i att dom inte lär sig ngt vettigt. Ingen ridvett när dom kmr ut ur deras lilla värld alls, ingen trafikvett, dom har ofta svårt att förstå vrf hästar reagerar som dom gör, inget vettigt alls. Då snackar jag om ungar som har ridit minst 5år på ridskola :O

ridning är inte 10% av "häst".

#23, jag kan delvis hålla med dig där. Det enda vettiga jag faktiskt minns i rent praktiska regler är att alltid hålla till höger vid möte med andra hästar. Det var väl för att det alltid var sånt kaos i min ridgrupp vid fri ridning, ingen kom ihåg om det var höger eller vänster ;)

Sen minns jag att jag aldrig lärde mig något praktiskt som jag idag saknar, ex ordentlig foderlära, hur man passar ut utrustning osv…

Men en ridskola är väl just mest inriktad på ridningen…

#24 fast jag tror att det du nämner inte har dykt upp på ridskolorna förrän nu på senare år.

jag har inte heller lärt mig det du skriver på ridskolan, utan det var ridningen som gällde på den tidne.

#24 Ja, men enligt mig funkar bara ridning utan hästvett inom 4 skyddande väggar.

under hela min "nybörjartid" när man lärde sig grunderna red vi bara ut en enda gång!

resten var antingen ute på stora derbybanan eller i ridhuset.

dock fick vi ha lite teori och hästvett, te.x hur man uppför sig i stallet redan som små :)

Min ridskola är annars väldigt bra!

ponnyerna går ofta med de lite mer ruttinerade ryttarna som kollar att allt stämmer med dom och vissa tävlas lite smått :)

eftersom det är en relativt liten ridklubb är det inte alls ofta sprick och skrik i stellen, dessutom bra och stora hagar till alla hästarna :)

#25, visst är det säkert så… Haha, man känner sig lite gammal när du säger det på det viset ;)

#25 på min tid som var före din tid, då fick jag lära mig väldigt mycket om utfodring och framförallt hästhantering. Nu var dom ridlärare jag hade sprungna ur den militära myllan och en soldat skulle kunna ta hand om sin häst själv.

Det var inte organiserad teori utan vi fick smörja läder och hjälpa till och sitta med och prat med dom vuxna ryttarna. Det var mycket dialog mellan vuxna och barn när jag var i stallet, vi fick gå med och lära.

I de stall jag red i så fanns inga skötarsystem utan var man i stallet så fick man hjälpa till där det behövdes, som belöning fick man kunskap

På min ridskola kan man välja allt från att motionsrida varannan vecka till att "utbilda sig" till hästägare. Alltså att passa in utrustning, kontrollera hästens hull, sköta man och svans, klippa päls, tömköra, longera, sköta sår, identifiera hälta, välja täcke, välja foder … you name it. Så mycket eller så lite man vill. Det enda man inte får är att "åka häst". Ett par gånger om året hålls en introduktionskurs på 5 tillfällen, då första gången är 2 timmar i stallet och de övriga ridning.

Tyvärr blir det sällan uteridning på lektionerna, för det är ont om vettiga vägar som tar lagom lång tid. Ibland rids dock dressyrpassen på en äng i närheten och det är på gång att bygga en utomhusridbana.

Förresten går min partner introduktionskursen just nu, ska rida första gången nästa vecka, på min häst . H*n måste ju lära känna pluttan, när hon nu hör till familjen.

#29 ja så var det då inte på den ridskolan där jag. det var rykta hästar, sadla/tränsa och sedan rida. på lördagarna var det knatteridning men hjälpte till på.