här är en häst som jag varit inblandad i inridingen på, börja från början hon hade innan hon vi började bara skrotat i en hage.

Jag åter kommer med hur jag brukar göra lit mer ingående i morgon

Nu vet jag inte om du vill ha med hela invänjning vid bett och sadel och allt, men jag skippar det för att få det hela lite kortare.

Så för att börja där det är dags för hästen att få ryttare på ryggen, så är det en som håller i hästen och en som lägger tyngd i stigbyglarna bara, utan att lämna marken. Sen blir ju nästa steg att 'stå' i en stigbygel i taget en kort stund, luta sig över ryggen på hästen för att senare sätta sig i nån sekund. Allt det görs från båda sidor.

Sen blir det ju att leda hästen med ryttare på ryggen, så hästen känner sig trygg och har någon att följa. Så kan ju ryttaren börja ta lätt i tyglarna och så när man svänger.

När hästen sen börjar förstå och svara på hjälperna så kan man ge sig ut tillsammans med en annan, trygg häst istället. Även börja trava och så med den hästen för att få upp viljan och farten på unghästen. Så lär sig ju även hästen drivning och förhållningar, mer än mellan skritt och halt, eftersom man driver lätt när den andra hästen börjar trava, galoppera osv, och gör en förhållning när den andra hästen saktar ner.

Sen är det ju helt enkelt bara att jobba på så, tills hästen känner sig trygg och förstår hjälperna helt så kan man ge sig ut på egen hand sen.

ja, all invänjning vid sadel osv är gjord…

jag gör på samma sätt som dig:

Så för att börja där det är dags för hästen att få ryttare på ryggen, så är det en som håller i hästen och en som lägger tyngd i stigbyglarna bara, utan att lämna marken. Sen blir ju nästa steg att 'stå' i en stigbygel i taget en kort stund, luta sig över ryggen på hästen för att senare sätta sig i nån sekund.

Sedan longerar vi hästen när ryttaren står upp i stigbyglarna. går det bra får ryttaren sätta sig ner. detta görs ett tag för att se hästens reaktion.

när det är dags för trav, som fortfarande görs i lina, så står ryttaren upp hela tiden när hästen ska trava. det är linföraren som sköter kommandona till hästen, inte ryttaren. ryttaren är bara ett litet bihang just nu.

lättridning nästa när hästen accepterar traven.

styrning av ryttaren sker i första hand i linan. linföraren går med någorlunda slak lina och bara finns där som ett stöd när ryttaren leder vägen.

därefter släpps häst och ryttare lösa. ryttaren får styra själv.

detta har faktiskt fungerat bra på de hästar jag varit med att rida in.

*putt*

Vi kör alltid in våra hästar först. Eftger att ha blivit körda i minst ett år och de hunnit få ryggmuskler, får en lätt ryttare sitta en stund på hästen och ta en kort promenad på 20 m. Det går alldelse utmärkt då de är vana vid grejer på ryggen. Andra gången har vi sadel på men går inte längre än 100 m. Tredje gången rider man lite längre men med ledare. Till sist rider man tillsammans med en rutinerad häst. Vi har inte tillgång till varken ridhus eller ridbana så allt sker på gården och på närliggande lugna vägar.

Jag börjar med att longera och sedan tömköra dem så de lär sig igångsättningarna genom komando-orden, samt höger/vänster och halt genom tömkörningen.

Får efter det hjälp upp i sadeln ( liggande på mage) för att glida ner igen efter en liten stund.
Sedan är det pallen och stå i stigbygel.
Blir ledd liggandes över sadel och när det fungerar bra blir jag ledd när jag står i stigbygeln med händerna på var sida om framvalvet och försöker jämna ut tyngden.
Fungerar det bra stannar vi lägger över benet och sitter i sadeln.
Blir ledd för att känna av läget.

Allt i väldigt korta "lektioner"

så här red jag in min ponny. jag hade ingen sadel åt honom får jag väl tillägga.

började med att vänja honom vid bett och styrde honom med bettet från marken. när jag skulle sitta upp första gången höll min mamma ponnyn och min sambo hjälpte mig upp, först låg jag över honom och mamma fick honom precis att gå ett par steg.. när jag satt upp helt så skyggade han lite åt höger men sen kom jag upp. då stod han stel som en pinne tills jag sträckte fram handen till honom. då var det som att han tänkte "jasså var det bara du..". sen ledde min sambo honom med grimskaft ett par hundra meter på en grusväg. det gjorde vi 4ggr. det var inga problem att komma upp på han efter första gången.

sen ringde jag en kompis och frågade om hon ville rida ut en liten runda. det var tänkt som en liten provrunda i skritt men det blev över en timme, mest skritt men lite trav. (när jag senare började min utbildning till bodyorker så sa lärarna där att det bästa sättet att rida in en häst är att rida ut 1-2 timmar en gång så fort den är van vid ryttare. det som inte händer då, det händer inte.) jag kan säga att det stämde. han har varit kolugn ända sen dess.

när jag skulle vänja honom vid sadel så la jag på ett schabrak och en täckesgjord, schabraket var det svåraste att vänja honom vid. detta gjorde jag 3-4 ggr. sadeln däremot var det inga problem med, jag sadlade försiktigt och sen tog vi en timmeslång lugn runda. han brydde sig inte ett dugg om sadeln.

kan tillägga att jag inte red så ofta utan ett par gånger i veckan så jag satt inte och red en timme om dagen precis.. anledningen är att vi inte har någon ridbana och jag vill inte rida ut själv så jag fick rida så ofta som min kompis kunde komma ut. mina hästar har också en tendens att motinera sig själva ganska friskt i hagen (och bus/kivas) så när ponnyn var fyra år så såg han muskulärt ut som attt han var hur mycket tränad som helst.

på bilden är han tre år.

Gör ungefär som #5. Vill gärna börja tömköra vid 1½-2 och köra in vid 2½. Sedan börja köra på riktigt som 3-åringar och då har de muskler och kondition att ridas som 4-åringar.

Har bara ridit in hästar som redan varit körda och det har aldrig varit några problem. De kan redan tygeltag och röstkommandon och brukar inte reagera på ryttare. Så det är bara upp i sadeln och låta någon leda hästen.

Jag red ju själv in min gosse.

Förvisso var han ju endast 7 mån då jag köpte honom.

Men jag är fullständigt övertygad att har hästen ifråga fullständigt förtroende för "ryttaren" så skall inridningen inte vara något problem varken för häst eller ryttare.

Jag gick dagliga promenader med min häst när han var fölunge.

Överallt gick vi och samtidigt lärde han sig att bilar, maskiner, hundar, ja kort sagt allt vi mötte var ingen fara. Och samtidigt fick han fullaste förtroende för mig.

På våra promenader la jag in träning som exempelvis sidoförflyttningar m.m, allt som ju senare skulle komma i ridningen.

Sen började jag köra in honom vid 1,5 års ålder, och året han fyllde 3 började jag sitta upp på honom.

Jag behövde varken hänga på honom eller ha någon som ledde oss.

Har även ridit in "problemhästar" och då har jag förvisso hängt "A La hösäck" över sadeln och varit noga med att dom verkligen haft förtroendet för mig INNAN jag börjat hänga, samt noga kollat via hästarnas öronspel m.m att dom varit bekväma med situassionen.

 Det icke varit något problem då jag satt mig i sadeln. Men jag har heller aldrig forserat något gällande ridningen.

Anser att A och O är att fysiskt samt psykisk måste hästen vara mogen för vad man begär av den. Allt annat är ojust mot hästen.