har du provat att styra henne åt sidan när du vill framåt.

en del hästar funkar det jättebra att bara styra åt ett annat håll en stund….

#1 Ja det har jag, men hon vänder bara på huvudet =(

Min fjording höll på likadant "/ men på henne fick ja lära mig knep så att ja "lura" henne att gå (Y) är inte helt hundra men ja tycker det är lite osmart att gå av och leda henne…hon har övertaget när ni rider ut ensamma.

Bara fråga, om hon inte går vänder du om dirket elr hur gör du..?

#3 Jag försöker få henne att gå framåt eller så leder jag henne en bit.

Precis som med min förra medryttarhäst alltså..

Jag kunde vara ute i en timme och inte komma längre än 50 meter från stallet.. Hon stannade, växte fast i marken, totalvägrade att gå och jag gjorde verkligen allt jag kunde komma på utan att hon rörde på sig!

Någonting som kunde fungera var att vända på henne och backa åt det hållet jag ville gå åt. Det tog ofta ett bra tag förrän hon kom på att jag lurade henne och ibland kunde hon tycka "jaha, okej, du vann", men vara tjurig och sur resten av turen och ibland blev hon inte alls medgörlig, utan växte fast igen och ville inte röra sig någonstans, inte ens hem.

Detta var när jag red ensam. Hade jag med mig en till häst var det oftast inga problem.

Men testa det där med att backa henne dit du vill! =)

Då är det markträning  som gäller. ni har brister i partnerskapet om hon inte litar på dig eller vill gå dit du vill.

en häst som vägrar gå ska man lyssna på den! Den talar om att något är fel! tex osäkehet!

Det är inte osmart att kliva av och leda henne om hon känner sig tryggare med det.

Hästen behöver inte vara osäker elr rädd det kan vara rent stöneri. som med min fjording hon va bara stönig inget fel på henne för fem öre och i min suítuation då blev de bara värre om jag klev av och försökte leda henne. men det är olika från häst till häst men man kan inte utgå från att det absolut är något fel på hästen om den vägrar gå.

#5 Tack för tipset, det ska jag verkligen testa :)

#3 det är smart att gå av och leda hästen då visar man hästen att man är ledaren som visar vägen.

Ett sätt är just att inte rida ut med hästen utan gå och leda hästen i början, sen kanske övergå och tömköra och då var beredd att gå fram och visa vägen om hästen blir osäker.

9# självklart mena ja inte att man absolut inte ska gå av hästen men så beror de ju på varför hästen gör som den gör ja fick henne att gå framåt när ja satt på ryggen efter att lärt mig hur ja ska göra ibörjan steg ja oxå av men de lärde hon sig fula knep av och ja fick ett litet helvete ja fick arbeta bort och de tog tid.., menar bara att de inte behöver vara en osäker häst utan det kan bero på stöneri oxå…,

(mitt sto hata att bli motionerad om man inte hade en kompis med elr lekte och busa, men att bara rida ut på en helt vanlig ridtur tyckte hon va tråkigt men ja gav mig inte hon ska göra som ja vill och ja löste det från ryggen inte från marken)

Jag utgår ifrån hästen och hästens behov och hästar bråkar inte för sakens skull utan oftast för att dom inte förstår eller är osäkra.

Därför är det bättre att föregå med gått exempel när man jobbar en häst och visa den vägen, då bygger man upp en trygg häst som har förtroende för sin människa.

Sen kan man alltid få en häst att gå framåt.

Min inställing är och förblir att hästen vill göra rätt och inte sysslar med "stöneri" det är ryttarens ursäkt när ridingen inte funkar

men vissa hästar kan lätt missförstås som tjuriga och envisa för att den just fryser fast vid osäkerhet.  en sk introvert häst

det funka hade tog till och med ut hjälp pga av att hon stanna och enda kommentaren va "hon är bara stönig"

tänk själv när hon bara gått och sölat i hagen i 11år sen ska man helt plötsligt motionera  klart man vill tillbaka till hagen med all mat i  men sällskap uppskattade min dam för då kunde man busa och rejsa lite nu betar hon på de evigt gröna ängarna sen drygt 2 år tillbaka då hon fick akut fång och hon var en stönig envis fjording punkt slut. har bara sagt de ja vet av mina erfaenheter när de gäller en häst som inte vill gå. lyssna den som vill annars strunta i det  

0# hoppas det löser sig och att du hittar en bra lösning och får fram orsaken till att hon gör som hon gör

även jag har en envis häst med mycket egna ideer
han stannar i skogen, och han växer inte fast utan, han börjar backa, och ska vända, och ibland blir han riktigt grinig kan han hota med ett resa och sparka..
och det enda som hjälper är att jag är mer envis än honom och han får hålla på bäst han vill till han ger upp helt enkelt, även om det är oerhört TRÖTTSAMT!
konstigt nog kommer det i perioder också.. så det är enbart trams.. har varit lugnt ett tag nu, men förra veckan kom djävulen fram i honom igen, och nu har han börjat tramsa igen och mycket värre än innan..

14# jaa haha nog finns det envisa hästar alltid som man får envisas tillbaka med tills de ger sig

Gör som Åke prova grisfösarn!

Nej jag hoppas ni förstår att jag skämtade.

En häst som stannar och inte vill gå  har antingen ont, blir rädd eller är helt enkelt tjurig. Svårare än så är det sällan.
Är det något den är rädd för på det ställe den brukar stanna? isf har vi ju svaret där och ifall det är så får du väl lära den att det inte är så farligt.
har den ont är det lite knepigare. Har hästen alltid stannat och inte velat gå eller har det kommit på senare tid? För om du har en haft en häst länge som aldrig stannat förut och helt plötsligt utan andledning börjar göra det så sätter jag mina pengar på att den har ont och därför är ofrivillig att göra sitt arbete.
Eller så testar hästen dina gränser och då gäller det bara att visa vem som bestämmer. Prova trava eller galoppera förbi det stället så den inte får en chans att stanna. Eller så kan du ju självmant stanna hästen ett par gånger när du är ute och rider så att det blir en naturlig del i ridningen istället för att det är något som man bara gör när man är tjurig…

Det är nog bara att prova sig fram efter att man har uteslutit att hästen är rädd eller har ont någonstarns.

Säger som #15 är hästen envis måste man vara envisare.

Fick en liten snilleblixt om att bara vänta på att hästen ska förstå att det är bättre att gå. Låt den inte vända, bara vänta på att den ska gå helt enkelt. Kanske inte funkar men värt att prova i alla fall!

17# Japp ger du efter så vinner hästen och då är de den som bestämmer och gör som den vill, men är hästen envis så måste man va envis tillbaka och de kan ta tid innan hästen ger sig hehe

#17, 18 så tänker inte en häst en häst lever här och nu. Du kan få den att göra som du vill på två sätt med våld eller genom att visa den att du är en ärlig ledare.

Bråka med hästen vissa vem som bestämmer (våld) eller visa hästen genom att sitta av och visa att vägen inte är farlig och då vågar gå före (ärlig ledare)

På båda sätten får du hästen dit du vill, genom det sista så kommer du få en häst som kommer att lita på dig och ha förtroende för dina beslut.

19# jag kallar det inte våld att envisas tillbaka mot hästen, men ja förstår hur du menar och jag kan avläsa om hästen har ont, är rädd elr bara är envis =) när hästen är envis och inte vill gå så går inte jag av iaf är den däremot rädd/osäker så går ja oftast av och leder den

det är mentalt våld eftersom det finns mjukare sätt att nå bättre resultat

hej

kolla sadelen og bettet og at hästen ikke har ont .

så  når den stannar ikke hopp  av bakka 5 steg och frem 5 steg du  må  trena 10 eller 20  steg i gangen.

du  kan vende hästen helt rund og så  gå  forover.

men hopp ikka av hästen for og lede.

det er du  som rider hästen ikke hästen som rider deg.

når hästen går uten og stanna og beröm den mykke.

Jag vill bara instämma i # 9,11,19 och 21.

Med alla problemhästar jag har haft har jag börjat med ledövningar.

Min ridtravar tjej är t.o.m "portad" på travbanan här pga att hon är galen (?) och antingen springer hejdlöst eller bara låser fast sig i backen. Det var då det. Idag skulle hon gå genom eld om jag bad henne om det. Och jag är övertygad om att det har jag våra promender att tacka för.

tänk bara på att det inte ska vara nån tävling mellan dig o hästen .

Ingen ska väll vinna i  envishet?  Partnerskapet och tillit är det viktigaste när man håller på med djur!

en häst förstår varken Svenskan,danskan eller norska språket. Hästar förstår Kroppsspråk.

Gör som hästarna gör.så har du snart en häst som förstår och blir mera positiv

tillägg på mitt #14..
han har numera kaptulerat ;) skrittade ut idag, utan några som helst problem  duktig pålle.. skrittade till och med förbi en hage mer kor i som stod precis vid staketet intill grusvägen, utan att ens glo på dem (har aldrig sett kor innan)…

Jag håller med om att en häst tänker i nuet! varken framåt eller bakåt. En häst retas inte, den tjurar inte, den är inte vrång för vrånghetens skull!

Jag har en ponny som gör likadant, man jag vet varför. Han förstår inte! för han är inte utbildad på dom signaler han får av ryttaren.

En häst är faktiskt lat av naturen, den är skapt för att äta, vandra och fly från faror. En häst arbetar inte självmant, du måste be den.

En häst som inte "vill" förstår inte, har ont eller är ev. rädd. Det kan inte vara lätt för en häst att förstå en ryttares alla signaler med vikter, "sparkar" och tygeltag, smackningar osv. En häst som inte "vill" lyda dig har inte tilltro till dig. En häst som istället är stressad och het har lärt sig att försöka fly från problemet istället.

Träna upp ditt ledarskap från marken.
När hästen är trygg med dig och ser dig som sin ledare kommer den inte bry sig om hästkompisarna är med eller inte.

Har ungefär samma problem med min sköthäst. Jag har kämpat med honom nu i två dagar. Han är lite rädd av sig (blir till och med skiträdd för sin egen skugga…) och när jag har försökt att mana på honom för att gå ifrån stallet när jag ska skritta igång honom innan ridpasset så drar han upp huvudet och totalvägrar, han stannar inte i alla fall och vägrar att gå, utan han backar och snurrar rundor.

Det går jättebra att gå bort från stallet när han har en häst framför sig. Men jag vill verkligen att han går utan någon framför sig. Det är rätt enkelt för mig att rida när någon annan rider, så att jag kan skritta ut tillsammans med någon men jag vill inte, för han ska kunna gå själv och jag vill att vi ska kunna lita på varandra. Jag litar till hundra på honom, men jag är rädd att han inte litar på mig.

Han är ridskolehäst, förresten. Världens underbaraste. Jag vill lära honom att gå själv, men grejen är att jag ger så enkelt upp för jag har så mycket att ta itu med (livet etc) men han står som nummer ett på min lista.

Igår gav jag väldigt lätt upp. Vi skulle skritta runt stallet (lagom runda för att skritta av, rätt stor anläggning) och min moster gick bredvid. Han totalvägrade, men min moster hjälpte mig att mana på honom och jag lyckades tvinga honom en bra bit, sen vände han och travade tillbaka dit var vi kom från. Red barbacka, och ovan som jag är (tog en 4 månaders paus och innan den gången igår hade jag endast ridit barbacka en gång) så tappade jag balansen och kunde inte stoppa honom innan han var tillbaka till paddocken. Ändå tvingade jag honom att gå och tillslut blev jag så förbannad att jag hoppade av och ledde honom runt stallet även om han försökte vägra.
Idag hade vi samma problem.

och jag är trött på det, vill ta itu med det men jag vet inte hur.

förlåt för det röriga inlägget, haha, men jag börjar bli desperat. Jag älskar honom, hur mycket som helst och jag vill komma någonstans - jag vet att det kanske tar tid, men jag vill gärna ha tips på hur man kan göra.

tack :*

Hästar som vägrar gå iväg själva tror jag inte känner sig trygga, varken utan hästar lr med ryttaren. Tilliten hästen o ryttaren emellan behövs stärkas då.

Mitt tips är envisas, envisas, envisas. Om ni bara kommer en meter längre än igår så är det en seger. Kanske kan ni rida ut med någon annan ett par gånger, så att hästen lär sig vägen, och lär sig att man kommer tillbaka till stallet, innan ni ska gå själva. Massor av beröm när den går åt rätt håll, tydlig tillrättavisning när den gör fel.

Glöm inte att våld och hot om våld är en helt naturlig del av hästarnas umgänge med varandra! Att visa sig bestämd, att använda spö - inte så att det gör ont men så att hästen tror att det skulle kunna göra ont nästa gång - är att tala hästspråk. Det är ingen idé att psykologisera och förmänskliga hästar. En häst som inte lyder sin ledare på stäppen får en smäll så det sjunger om det och därmed är diskussionen klar.

Naturligtvis ska man inte misshandla hästen, men man kan inte resonera med den heller. Det enda sättet att lära den vad hjälperna betyder är att mycket tydligt visa när den gör rätt OCH att mycket tydligt visa när den gör fel. Och förstås att ge tydliga, entydiga hjälper. Ett lätt rapp med spöt mot bogen när den tramsar och vänder 20 meter från stallet är bra mycket lindrigare än ett bett i ändan som tar bort flera kvadratcentimeter päls - vilket är vad hästen skulle fått av ledarstoet om den inte packade sig åt rätt håll när hon sade till.

Att hästar inte skulle testa rangordning mot människan lika väl som mot andra hästar tror jag inte ett dugg på. De kan mycket väl djävlas bara för att djävlas som ett led i att försöka bli alfadjur, och de kan mycket väl utnyttja ryttarens snällhet för slippa jobba om de märker att de kommer undan med det.

#30 Tkr du har en mkt sund syn på hästar :D

#30 - Lite så tänker jag oxå. :)

Min bråkiga förra ponny höll också på och dumma sig när jag red ut, hon stannade och vägrade gå. Så hon fick backa åt det hållet jag ville till, tills hon gav upp och gick frammåt :P