Byebyesandy har en haflinger på foder! Han är… vad ska man säga… lite speciell han också =) Men himla fin! Han står alltid först vid dörren när jag ska ta in hästen jag rider. Och vill han in, då går han in. Man finns liksom inte för honom.

Ja jag har! :D Jag "hade" en haflinger i 3,5 år från det jag var 7 till 10 och han var en maxad D-ponny… :P Jag kunde inte gå nånstans med honom för han drog iväg med mig överallt. Bockade av alla när de red men jag flög men lyckades landa i sadeln igen. ;) Men han hoppade 130 hinder och var grymt välutbildad i dressyren, mycket fin häst! :) Min första kärlek och jag kommer aldrig att glömma han. Ridskolan skulle avliva honom för han fick problem med benen och jag ville köpa honom för huir mycket som helst men de vägrade släppa honom, han hade kunat levt och haft det bra nu, här kommer en bild från när vi tog farväl… :'(

Va söt han var.. stackarn…

Jag skulle inte säga att rasen i sig är något särskilt mentalt viljfulla, utan att det mer ligger i dålig uppfostran… Om hästen i sig vägrar ge efter så beror det antagligen på att den inte respekterar dig särskilt mkt och är över dig på rang. Fungerar precis som med alla andra hästar ;)

#4 Hör på dig att du inte träffat min pålle. Hon är precis likadan mot alla hon träffar, hon skulle inte böja sig för dig mer än nån annan. Haflingern är allmänt känd för sin egna vilja, och de har ett väldigt starkt psyke.

 Min fråga var om det var någon som har erfarat den här typen av häst innan, och hur ni lyckats bli vän med er hflinger, hur lång tid det tagit, osv?!!

#5 Starkt psyke betyder inte att de behöver vara envisa eller ranghöga. Det är INTE detsamma. Starkt psyke är heller inte detsamma som att vara mkt viljfull…

Hur lång tid det tar för dig att bli vän beror nog inte på rasen på din häst, utan på din häst & dig som individer…

#0 umgås med din häst i stallet klappa på huvudet istället för att rykta t.ex.

när är den som mest envis?

Hon har ett starkt psyke, vilket verkligen kan vara till sin fördel, men hon är även väligt envis och ranghög, jag kan hålla med om att envisheten och starkt psyke inte behöver höra ihop, däremot är hon såpass stark i sig själv att hon inte behöver någon över sig, och det ska mycket till innan hon tillåter en annan häst eller människa sätta sig över henne i rang, hon bara är sådan.

Jag har träffat en annan som har en haflinger och som har fått kämpa mycket för att vinna dens förtroende, så det ligger även i haflingerns natur att vara sån, vissa mer andra mindre.

När är den som mest envis?

När du ställer krav på henne, jag nh tränar henne, och hon har lite svårt att acceptera det.

#8 Jag håller med om att de flesta ponny raser ofta är väldigt starka psykiskt. Men de övriga dragen är som med alla raser, inviduella för individen.

Att hästen av naturen är ranghög är inget underligt, finns sådana individer liksom att det finns ranglåga. Din häst har bara flera egenskaper som gör att den är svår att "komma åt" så som att vara envis, psykiskt stark, ranghög osv.

Att du sedan utgår ifrån att en hel ras är så som två individer förstår jag inte riktigt… De är nämligen inte kända för att vara så. De är kända för att vara mkt snälla, lätta hästar, i Österrike så rids de ofta utav barn för att de är tålmodiga och bra i tempramentet ;)

#10 gör bara en övning, och ge dig inte förrens hon ger efter, om du så ska hålla på i flera timmar. Vissa delar innom nh gillar jag inte men men… var envisare!

Åååh, Haflingers som e så fina! Har typ aldrig träffat eller ridit nån :( Men skulle såklart vilja Dom verkar så myyysiga! =) Gillar lite kraftigare pluttisar=)

#10 Är du säker på att du gör övningarna rätt då? För om det är en tempramentsfull & ranghög häst så är hon säkert noga med att inte släppa in dig förän du faktiskt gör rätt…

Hon ger efter, vid vissa övningar ganska fort, men så gör man samma sak dagen efter och då får man börja om igen, hon är lite trög, eller rättare sagt, hon tycker det är väldigt kul att spela dum, att få matte på dåligt humör är populärt.

En till sak som irriterar mig nåt fruktansvärt är att jag inte får hem min sadel, så jag har ännu inte kunnat påbörja själva ridningen. Visst, markarbete är a och o för att kunna hantera hästen från ryggen, och det kan man aldrig träna för mycket, men det börjar bli lite enformigt..

suck mitt inlägg försvann så jag börjar väl om igen

står en haflinger här i närheten som var med på samma nh kurs som jag och peppe. den va lite speciell, drog iväg och hadde sig (och då menar jag drog iväg, ägaren åkte mååånga gånger på mage efter den hästen) men dom fick ordning på henne,

#15 Hästar är inte smarta nog att spela eller vara lömska på det viset med en baktanke.
Gav hon efter dagen innan men accpeterar dig inte nästa dag så gav hon antagligen inte efter helt för dig dagen innan, eller är bara så pass ranghög och viljestark så att det kan ta tid att övht placera dig över henne på rang och att du sedan måste rättså ofta påmina henne om det och hålla igång det förhållandet, med dig som ledaren, glömmer du bort det så kommer hon glömma att du är över henne på rang och sjunka.

#15 börja om igen då, å fortsätt tills den ger efter minst en vecka i streck utan bråk!

jag fick hålla på med Peppe varje dag i 12 dagar med att gå över en presenning. varje dag var det samma visa. stå och bråka i ca 45-60min, sen gå över helt lugnt som om han alltid gör det och sen va vi färdiga. dagen efter sammas sak, men efter 9 dagar bråkade han inte längre och nu går han över presenningar, nu jobbar vi med att lägga den över ryggen vilket är döläbbit.

Avsäckning som tex. presseningar, paraplyn, och prasslande saker gäspar hon bara åt.

Det är gå undan för tryck osv som hon inte riktigt går med på. i en rundcorral lyssnar hon jättebra och är väldigt tillmötesgående.

#20 ja men det serru har vi redan jobbat bort för 2,5 år sen. Peppe sparkade när man tryckte på honom.

#21 AJ! Gjorde han det för att han värkligen inte tänkte flytta på sig eller hade han mkt späningar eller något?

#22 han är ruskigt sur när han inte får som han vill. allt nytt ska först testas om man kan komma undan. jag hade bara haft honom i 3 månader då. när man la ett tryck på honom (med hand eller ett rep) så kickade han. än idag har han kvar tendenser till det. när han longeras/tömkörs kan han ibland kicka om man petar med pisken (har ingen respekt för den så ibland får man gå emot honom). förr va han riktigt otäck. han sneddade rakt igenom longervolten mot mig, vände upp rumpan och kickade. samma sak när jag skulle hämta i hagen /boxen. det är ingen lätt häst jag har ;)

#7 Att rykta är att umgås med sin häst (om man gör det på rätt sätt och ägnar uppmärksamhet åt hästen samtidigt) Iofs beror det väl på om hästen gillar det eller ej, men det ingåår i hästars sociala beteende att putsa/klia varandra.

Kände bara att jag behövde kommentera det  

Sen håller jag med att man inte kan dömma en ras på ett fåtal individer, det är som att säga att alla shettisar är tjuriga osv. Allt beror på uppfostran (sen finns det ju olika typer av individer)

#24 absolut!!

när jag borstar min häst, så borstar jag inte bara. jag pratar med hästen och känner igenom honom mm.

och sen håler jag även med dig om att man kan inte döma en ras efter ett fåtal.

när jag träffar en häst så hälsar jag ju inte på rasen,  utan individen

Har inte sagt att alla haflingers är precis likadana, jag har sagt att vissa är mer och andra mindre, men det råkar vara så att alla jag pratat med som har eller har haft nån kontakt med haflingers, har hållt med mig i att det är väldigt mycket häst, och att de är ganska svåra att sätta sig över.

Araber t.ex. är allmänt kända för att vara rätt nervösa av sig, men det finns araber som är hur coola som helst.

Snälla förstå mig rätt!!

kan berätta om haflinger stoet som mian gossar gick med i somras. hon kunde stå med öronen fram o titta på en. helt plöstligt tryckte hon de bak, utan att jag ändrat något i min hållning. man kunde klappa henne o hon gjorde samma sak. hon måttade efter mig och sparkade LinaN.

hade alltid med mig ett grimskaft in i hagen för att fösa bort henne, min säkerhet går före allt annat. hästägaren hade dessutom oxå problem med henne, hon hade samma beteende mot ägaren. stoet blev helt förbytt när hon gick på bete och hon blev lixom förvildad.

vet inte om det är ju haflingern, men detta hände och var otroligt obehagligt för jag ville kunna gå in till mina hästar utan att vara orolig.

#27# Vilket lustigt beteende.

Haflingern är enligt mig världens underbaraste ras och de flesta vill väldigt mycket och vet om sin styrka. :P Kämpa på Mollan för du kommer snart få världens bästa vän. :D

#28 kommer du inte ihåg vilket rabalder det blev om det? var ngn tråd där jag berättade om lotta o hjullan tyckte det var för jävligt för att man får inte kasta grimskaft efter ngn annans häst. men vad jag inte berättade då var att ajag hade en bebis i magen och ville verkligen inte riskera något alls!

#30# Jo, nu när du skriver det så minns jag det.

Jag har ridit en haflinger en gång jag med. En westerninriden haflinger. Den var underbar. Kan tänka mig att just haflinger och fjording är ung likadana till sättet. Lite envisa och starka. Men absolut inte dumma. Kanske rent av smarta i stället. Min fjording försöker alltid att maska vid ridningen. Men kommer man på hennes knep så lägger hon av. Tills någon ny ska rida. *ler*

#26 glömde ju..vi har en haflinger i stallet nu (fast ärligt talat räknar jag henne inte som det för hon är sååå fuul) men hon är snäll iaf. jag har aldrig märkt av nåt, hon gör det hon ska. fast jag ahr ju inte hanterat henne så mkt…

#24 Ja att klia, men de putsar inte på varandra. Jag skrev att klappa i huvudet istället för att rykta. jag skrev inte istället för att klia…

#2 vilken fin bild

Här kommer en bild på min haflinger korsning.. han som dom flesta andra bufflig o stark men helt underbar..