Jag har haft mina "omlott" om man kan säga så.. Jag fick ta bort en av mina gamlingar men då fanns det redan en "ny"..

De har ju lite med hjärtesorg att göra om man vill skaffa en häst igen, allt har sitt eget kapitel i livet och det bästa är att förvalta den tiden man har tillsammans… Man vet aldrig när någon kan ryckas ifrån dig, det är livets gång.

Det är därför svårt att svara på din fråga. Det beror ju helt på hur du själv mår och hur DU känner. Det finns ingen annan som kan komma och säga vad som är rätt eller fel.

en vän till mig köpte sin nya dagen efter, utan veterinär besitkning

ja köpte en ny häst 3veckor efter att ja avlivat min första häst. För mig va de lite tidigt för ja kunde inte släppa in nya hästen på livet dirket ja gjorde allt som en robot så ja hade gärna väntat iaf en månad till, men det är induviduellt (stava?)

Du ska känna dig redo att skaffa en ny häst du ska inte skaffa en bara för att andra tycker de…för de gjorde ja mamma ville få mig glad igen och hitta ett underbart sto åt mig så ja är inte arg på henne men jag var egentligen inte redo..,

Så de viktigaste är att DU ÄR REDO

Jag hade bestämt att hämta min nya häst på Måndagen (då var det Tisdag veckan innan), det var sagt att jag skulle ha två hästar, eftersom att mitt fullblod var halt, och jag tänkte triangelmärka honom, vi skulle till kliniken dagen efter (Onsdagen).

Det blev tyvärr inte som jag tänkt, han blev ju visserligen utdömd, precis som jag anade, men veterinären rådde även avlivning, så jag hämtade hem min nya häst på Måndagen som plannerat, och på Onsdagen (precis en vecka efter vet. undersökningen av fullblodet) så fick min första pålle somna in.

Hade jag vetat att det skulle bli så hade jag aldrig köpt den nya, men nu visste jag ju inte. Jag betedde mig rent ut illa mot den nya i början, gav honom nästan skulden för allt, men nu två månader senare så ångrar jag absolut inte mitt köp, han har hjälpt mig igenom det här!

Min sköthäst på ridskolan avlivades i arpil -08. Jag kom inte över henne och har fortfarande inte gjort det men jagr har nu börjat gå vidare mera. I början så totalvägrade jag att gilla en annan häst, jag var för rädd att bli så sårad igen. Nu har jag en ny sköthäst och en medryttarhäst. Den nuvarande sköthästen har fått halva mitt hjärta och medryttarponnyn den andra halvan (; Är fortfarande rädd att bli så sårad igen men det tar jag då.

Tiden mellan olika hästar är induviduellt. Man skaffar ny häst när man känner sig redo o har den rätte "ersättaren". Undrar du av personliga skäl?

Tack alla som svarat.

Jo jag undrar lite av personliga själ då visserligen "bara" min medryttarhäst fick vandra vidare i fredags, men de som känner mig vet att jag älskade honom som min egen.

Är givetvis jätteledsen, har lös det hela med att jobba 15 timmars pass sen i fredags så jag slipper tänka på något annat än jobb. Det känns så tomt och lite i ren panik, vad ska jag göra nästa helg (då får jag inte jobba…)?

Jag är inte nu redo för en ny häst, dels känslomässig och dels känslan att man sviker honom.

#7 ursh vad hemskt, vet precis vad du menar. :/ Min fick ju somna den 6/5-09, och enda anledningen till att jag är vaken nu är att jag för en halvtimma sen vaknade av att jag storlipade och drömde om honom, att han slets ifrån mig. Såå… Det kan ta ett tag innan det släpper, och jag har ju ändå en ny ponny som jag trivs väldigt bra med…

ursh, lider med dig, hoppas du mår bättre snart!

Casanova blev dålig i juli 2006 och i februari 2007 köpte vi Pepino för Casa inte hade blivit bra och man inte hade hittat en orsak. Jag ville, och vi kunde, i vilket fall ha en tävlingsponny till. I september 2007 efter stor framgång på tävlingsbanorna med Peppe hoppade inte lika energiskt och i november blev han halt. Efter mycket om och men visade det sig att han hade en gammal senskada som han troligen haft redan innan vi köpte honom, han avlivades 4 februari 2008.

I samma veva provred jag Storm som foderhäst och precis innan vi skulle ta hem honom fick vi beskedet om Peppes allvarliga situation. Storm kom dagen innan Peppe skulle avlivas…

I april 2008 började vi leta häst åt mig. Antog att det skulle ta lång tid att hitta någon.

Casanova hade vi åkt skyttetrafik med till Djursjukhuset under nästan två år, i juni 2008 opererades han. I juli gjorde jag ett impulsköp, köpte Storms halvbror West för 10.000 kr (problemhäst). Den lilla gamla shettisen Samson som jag haft som sällskap åt Casa och Peppe blev riktigt dålig i fång och avlivades.

Casanova blev inte bra och den 24 oktober 2008 avlivades han, hade ett medfött fel i bakbenen som gjorde att brosken tvinade sönder.

Den 26 december 2008 provred jag sista hästen, den 26:e(!) Jag var nära på att sluta rida i denna veva för att jag var så fruktansvärt trött på allt. Men jag köpte lilla Lotus (för han är bara 157cm i mkh) och han påminner om att det finns bra dagar också.

#9 Gud vad mkt det verkar som om du har råkat ut för =/ Skönt att du fick Lotus iaf :D

1 månad och 1 dag tog det innan veterinärbesiktningen var gjord och hästen min var hämtad från att min förra gentleman fått vandra vidare… Det var för tidigt, jag jämförde allt med min förra pålle.
Men med tiden är vi ett sammansvetsat par jag och min prinsessa. Så jag är ett bevis på att det är möjligt.

11# gjorde samma som dig jämnförde allt med förra pållen och hitta bara fel på ny men nu kan ja inte leva utan min sötnosa där ute i hagen! ja fick hem henne 3veckor efter ja fått avliva första..

När min ena islänning måste avlivas började jag leta efter en ny häst direkt, inte för min egen skull utan för att min andra islänning inte skulle behöva gå ensam för länge.