Hästen som var dödsdömd
Som endel av er kanske fått erfara så har er häst kanske råkat ut för något så illa att den i framtiden inte går att rida. Då dömmer vi ut hästen vilket jag tycket är helt ok.
Men i flera fall (i.af vad jag både sett och själv varit med om) så kanske en häst är halt eller liknande, man dömmer ut hästen utan att egentligen ge den en chans för att som en del vill - ha sina pengar.
Här kommer berättelsen om hästen som var dödsdömd…
Vi har ett ridponny sto som nu är 24 (om jag mins rätt) korsing mellan New forest och Arab. Hon är uppfödd hos oss och såldes senare till några som vi kände där hon blev flitigt både tränad och tävlad (tom. L:A/L:A) och var i allmänhet en duktig ridhäst.
Men när hon blev lite över 10 år så började hon "strula". Hon hade en liten spattförändring på ena bak (som iofs inte berodde så mycket på ägaren/ridningen), kroniskt halt ena fram, kronisk hosthäst (måste stå på tidningspapper, få uppblött hö och äta ediciner) och vägrade äta sitt kraftfoder. Hon var konstaterad som totalt obrukbar helt ehnkelt
De dömde ut henne men fråg ade oss om vi villa ha tilllbaka henne mot livvärdet. Vi köpte tillbaka henne och tänkte att vi ville ge henne en andra chans i.af. (hennes mormor som vi ägde blev ju trots allt 39 år!
Sagt och gjort hon kom hem till oss och till en början fic hon stå på spån i en utebox och vi vattnade höet… Men en sådan skitgris som hon var så fungerade inte det utan det fick bli vanlig halm och helt vanligt hö som gällde. Kraftfoder som hon tidigare hade vägrat att äta vräkte hon numera i sig och fick hon inte sitt "godis" när hon kom in efter en dag hagen så blev det protest!
Hon fick bara gå i hagen med de andra hästarna och ta det lugnt i 1.5-2 år då jag själv behövde en större ridhäst än mina små B-ponnyer.
Hon var ju trotts allt läromästare så vi provade med att sätta igång henne och det gick hur bra som helst. Hon älskade att bli riden! Dressyrbanan var väll fortfarande lite tråkig (som nog de flesta hästar tycker) men att hoppa och rida ut i skogen var det bästa som fanns!
Hon var nu i tävlings kondition utan problem och jag började även på hoppträningar där hon hoppade upp till 1.10 (som hon i.af seglade över) med mig. Hon blev min läromästare i flera år tills jag tyvärr inte längre hade tid att rida även om jag fortfarande hade mina hästar kvar.
Numera står hon sedan 6 månader tillbaka på en ridskola i närheten och blir ompysslad och får gå med andra hästkompisar. Hon mår bra och ser ut att trivas (i.af enligt mig) och hon är omtyckt av de flesta på ridskolan då hon (ja kanske inte i skogen) är en otroligt lugn och tålmodig ridponny.
För övrigt har hon aldrig sedan hon kom tillbaka till oss varit halt eller visat tecken på hosta.
Hur kommer det sig att denna häst som var dödsdömd och sagd alldrig någonsin mer skulle kunna bli riden blev den perfekta läromästaren?
Ägaren vi sålde henne till var en duktig ryttare och tävlar idag höga klasser med sin häst, hon hade råd att ge hästen det bästa, hon red för instruktör regelbundet och ho var alltid ute i stallet - Hästen tycktes ara i toppskick.
Ändå blev hästen så sjuk pga okända skäl… Jag antar att hon på något vis ändå måste ha vantrivts hos denna ägare även om hon verkade vara den mest exemplariska och trevliga mäniska (vi är fortfarande mycket goda vänner med den familjen än idag).
Med det jag med detta vill säga är att hästar som blir skadade eller sjuka inte alltid måste dömmas ut och ev slaktas… Jag är övertygad om att en häst som haft enskada t.ex kan bli en utmärkt ridhäst om den bara får tid på sig att läka skadan ordentligt. Precis som på mäniskor kan det ta lång tid innan skador läker ut helt.
Och som i detta fall verkade det inte ens ha någon "vettig" anledning.
Varför ska vissa vara så snabba med att dömma ut sina hästar och avliva dem än att se till de blir ordenligt rehabiliterade! Allt många hästar behöver är kärlek och vila, allt går inte att lösa med mediciner, vissa saker tar tid…
Skriv fritt ang. ämnet. Diskutera, kommentera och reflektara!
Hakuna matata!
Vilken historia, vad härligt att hon blev bra!
Ja många hästar förtjänar en andra chans men får den aldrig.
Mitt varmblod var också "dömd". 2 månader gamal, deprimerad och svårt sjuk (ståt med sjuk mamma längre tid, som sedan avlivades) och då ville uppfödarna avliva. Men vet som var där finns i vår släkt och tyckte så synd om honom att hon lyckades övertala mamma att vi skulla ta honom.
Först trodde de inte han skulle bli vuxen, men det blev han sen trodde de inte han skulle bli ridbar men det är han. Alla tycke det var slöseri med tid och pengar, mamma tröttnade också på slutet men då var han ju i princip bra, så hon gav honom helt till mig som gladerligen tog på mig hela ansvaret.
Han är efter i mkt, och det är bara två deffekter man kan märka från ungdomen och det är att han har känslig hud (lätt för hårsäcks inflamation och mugg) pga alla exem han hade som föl och hans navel brok, skulle det oppereras bort skulle det hälst gjorts när han var yngre. Men de trodde inte han skulle klara operationen så istället får vi bara hålla noga koll så han inte får problem med det.
Alla är värda en andra chans, men sedan måste man ju också se till omständigheterna. Kan hästen leva ett bra liv (även om den inte blir ridbar) är det ju värt det, men kommer den lida och inte kunna vara helt smärt fri så är det nog dags att ta farväl.
//Mvh ägare av "dömdt" flask föl och shettlandsponny med tidigare fång, kolik, bronkit och eksem.
Min kompis häst blev utdömd som 8-9-åring pga fång. Men ägaren ville inte ge upp och idag är det en 15-årig häst som lever ett lyckligt liv, visserligen ringskodd, men utan fång. Hon tränas och tävlas och rids i skogen.
Jag tycker det är ofta som hästar döms ut av veterinär, men att dom endå kan räddas, bara någon vill hjälpa dom.
Medarbetare på westernridning.ifokus
ja, exakt så tycker jag att Natesa borde få en ny chans.
Hur kan man döma ut efter att veterinären gjorde en besiktning för 2 år sen då han hade ont i bogen. gått i hagen i 2 år, reds försiktigt igång här hos oss utan problem ända tills vet.besiktningen där de böjer och låter en otränad häst trava runt, runt.. haltar och dömdes ut pga ont i bogen.
INGEN behandling eller nått är gjord på honom.
det är förjävligt.
Ägaren har inte fått klartecken från försäkringsbolaget ännu.
Det beror ju på helt. Å ena sidan tycker jag att det är härligt att höra alla solskenshistorier och det är så kul att höra när det går bra. Å andra sidan lider jag med de hästar där den som är ansvarig över hästens liv inte inser att det är slut, det blir aldrig bättre. Vissa fall är solklara, men de flesta inte. När ska man ge upp, "h*n blev ju bättre förra gången…"
det är svårt…
ja. jag har sett folk som har hästar med fång tex.. som aldrig ger upp.
tråkigt att se att ett djur har ont efter 6 månaders behandlingar och lång boxvila. i flera omgångar.
Ja det är hemskt att se när folk inte förstår att det är över.
Men också synd att många faktiskt dömer ut hästar som kan få ett värdigt häst liv. Ok, vissa kanske inte blir ridbara men det kan fortfarande bli ett värdigt häst liv.
Känner själv en tjej som köpt en häst som haft mkt problem (mest psykiskt) och hon har haft den när den var yngre så hon köpte den igen för att se om hon kunde hjälpa den.
I början gick det bra men så blev hästen halt m.m.
Till sist kommer vet till henne och säger att de kan ge den och den behandlingen men hästen skulle förmodligen inte bli fullt användbar som ridhäst igen, lite skogs turer bara. Men den kunde ju bli helt smärt fri. Dock ser vet upp på henne och säger:
"- men jag kan ju alltid dömma ut henne åt dig nu så gäller ju försäkrings värdet. då får du ju alla pengar tillbaka"
Hon vart i shock och glor på honom som om han inte vore klok:
"-jag vill inte ha pengar jag vill ha min häst"
Den meningen…ja den önskar jag alla hästägare kunde säga helt ärligt. (många kan, men många kan inte)
hästen i #3 har till ock med en kompis till mig velat köpt honom lite billigare för att se om man kan behandla bogen. kanske bara en låsning el nått?
men ägaren säger rent ut
Jag får ju mera för honom nu.
förlåt Elshira för trådkapningen..
Din historia är verkligen underbar! Och jag skulle vilja att flera hästar fick en till chans (om de inte lider förståss och är obotligt)
Starta ny diskussion
