Jag har tagit mig an en unghäst (islandshäst, valack, fem år) som jag rida till och utbilda. Jag rider lite när jag har tid, ork, lust (medryttare) vilket kan bli allt i från tre dagar i veckan till en gång varannan vecka (mycket skola och jobb i perioder).

När jag började i januari så hade de i stort sett bara suttit på honom och lullat runt lite lättare i skogen utan några stora krav på honom. Skritten fanns där, men var väl ingen 10-poängare, traven var sjukt passaktig, galoppen var seg och han ville gärna falla in i grisepass om man inte drev på honom. Tölten hade han inga muskler för och det är ingen idé att sätta honom i tölt innan grundgångarterna är rena heller.

Nu, tre månader senare så har jag tränat mycket med honom på olika sätt.

Vissa dagar slänger jag på sadel och träns och bara skrittar runt i skogen - över stock och sten för att lyfta på benen och för att han tycker att det är så oerhört skoj att mysa omkring där. Nytta kombinerat med nöje helt enkelt!

Andra dagar kan jag ha med lite mer inslag av trav. Vi har oändligt många sandvägar som grenar ut sig i fler och fler. De går i uppförsbacke (travar uppför), nedförsbacke (skrittar långsamt nedför och tränar ryggen) eller helt plana där vi lägger lite kul galopp.

Skritten har förbättrats en hel del. Nu går han till 99,9% av fallen i, inte i någon stelbent passaktig gångart. Men än är vi inte där jag vill ha honom helt och hållet.

Traven är den gångart som har förbättrats mest av alla. Första gången jag red honom ville jag se vad han valde om han själv fick välja en snabbare gångart än skritt och helt klar var det någon passaktig slängtrav, grisepass eller annat. Bara man kommer fram snabbt så spelar det ingen roll hur benen rör på sig, tyckte han.

Men mycket arbete har nu gett en häst som till och med börjar lägga sig i trav självmant! Visst kan han lägga om i grisepass om man inte är observant, men traven börjar bli bättre och bättre, helt klart! :)

Galoppen är fortfarande seg och dö-tråkig tycker han. Att ha en fin sandväg som sträcker sig en mil helt rakt fram bjuder in till en galopp, men han har inte riktigt förstått varför man ska hålla sig på vägen. Nej, han tycker att man ska slänga sig mitt ut i ingenstans mitt i galoppen genom att helt utan förvarning göra ett tigerhopp rakt ut i skogen/diket/åkern vilket har resulterat i att vi har gått omkull en gång, jag har varit på väg att flyga av fler gånger än jag kan räkna till och andra små smaskigheter.

Men nu jobbar jag på att få bort den ovanan och jag har lagt upp mina planer för hur jag ska göra, håller tummarna för att det ska vara borta snart! :)

Så i det stora hela tycker jag att vi tar oss framåt i utvecklingen! Visst har både han och jag dagar då det känns som att vi inte kommer längre än vad vi gjorde igår, eller till och med har backat. Men det är naturligt. Att ha en häst som bara blir bättre och bättre varje dag utan att stå still/backa någon gång i utvecklingen är sällsynt.

Han har inte heller så stor koll på att han har fyra ben. Det räcker många gånger att bara ha koll på ett, eller möjligtvis två, tycker han. De andra hänger liksom bara med på ett eller annat sätt. Då har vi hittat en bra stig där det ligger stockar överallt som vi kliver över och han får jobba med alla benen!

Men jag är nöjd med honom. Vi jobbar på att få fram mer muskler för att - när skritten, traven och galoppen sitter - börja smyga oss in på tölten.

Här är en länk till vår hemsida där jag just nu har en liten dagbok kring inridningen av vårt russ. Hon är 4 år och har körts in först innan vi påbörjat inridningen. Då vi själva fött upp henne har vi medvetet tränat henne för framtiden som rid- och körponny ända sedan hon föddes. Små saker i vardagen som gör inridning och inkörningen lättare.

Montrós inridning

Just nu så håller vi på med My Dolly Dreams och rider in henne, det har gått fantastiskt fort och lätt, det är fyra månader sen vi började med henne och då var hon nästan helt ohanterad

Nu rids hon i alla gångarter hoppar och tycker att det är riktigt kul att åka transport, hon älskar att bli riden.

I två dagar fick vi ett litet bakslag det var när hon blev så stark så hon kunde bocka, men nu vet hon att vi inte gillar det

Ametist är också under inriding men har fått vinter vila och ska just sättas igång igen, får se vad han mins från hösten

Köpte en treåring från Täby Galopp för ett år sedan direkt från löpet. Då var han snäll, förstod inte att man kan säga ifrån men nu i 4 årsåldern har minsann lilla djävulen flugit in i honom lite när han vill.. Annars är han en kanonhäst, det är få som tror att han är så ung med tanke på psyket och kapaciteten i träningssammanhang. Jobbar nu mycket med galoppfattningar, sidvärtes och övergångar. Även indroducerat lite uppsutten hoppning över ett enstaka hinder, verkar vara mycket intresserad av det. Vill dock vänta lite tills han känns 100 i dressyren innan vi börjar hoppa, cavaletti sysslar vi däremot med.

Bilden är från i somras när han fortfarande var 3 år gammal, nu är han fyra och betydligt kralligare :)