Fördel med semin - man har full gynekologisk kontroll på stoet och kan seminera så nära ägglossningen som möjligt. Det är minimal risk för infektioner och skador på stoet. Och man kan välja hingstar från i princip hela världen utan att behöva transportera stoet till den station hingsten står.

Fördel med naturlig betäckning - det är just naturligt, vissa ston behöver stimulans från hingsten för att bli dräktiga. Nackdel är större risk för skador och infektioner.

Övervaka fölning kan man göra med kamera, som du vet. Sen finns svettdetektor man kan fästa på stoet, som ger utslag när stoet börjar svettas inför fölningen (dock finns ston som inte svettas, så att man ändå blir överraskad). Och det finns nån form av liggdetektor, som larmar när stoet lägger sig ner. Det finns säkert någon mer lösning som jag inte känner till.

Angående fölets första period i livet - jag vet inte riktigt vad du vill veta för något. Fölet bör dia så snart som möjligt efter födseln för att få i sig de livsviktiga antikropparna som finns i råmjölken, helst den första timmen. Fölets tarm kan bara ta vara på dessa antikroppar under de första timmarna (nu minns jag inte om det är 6 eller 12 timmar detta funkar).

Ställ mer konkreta frågor om fölets första tid, så svarar jag gärna.,

Ett tillägg till Annas kommentar; En till nackdel med semin är att det kan vara lägre dräktighetschans. Står hingsten på samma station som stoet så är det högre, men handlar det om skickad semin så ger naturlig betäckning högre dräktighetschans.

Sen så beror det ju även på hingstens spermakvalitet, en del fungerar ju inte på transportsperma alls. Och ston som har svårt att bli dräktiga bör insemineras med färsk sperma eller bli naturligt betäckta för bästa resultat.

Jag tror ärligt talat inte att det är någon större skillnad på dräktighetsresultat på semin med transportsperma jämfört med naturlig betäckning - förutsatt att hingstens spermakvalisort är "normalbra".

#3 Det har gjorts studier som pekar på det.

Denna bl.a. (PDF)

"Tyvärr har man sett en trend att fölningsprocenten har sjunkit i takt med att transportsperma har ökat i användning"

#4 - har inte läst dokumentet färdigt, men jag tror att man behöver se det i ett vidare perspektiv än att "fölningsprocenten sjunkit i takt med att transportsperma ökat i användning". För dels används säkerligen fler ston med fertilitetsproblem i avel via semin än via naturlig betäckning, eftersom man med seminverksamheten och alla dess undersökningar lättare kan jobba med krångelston. Och frågan är ju hurdana dräktighetsresultaten mellan transportsperma vs naturlig betäckning är jämfört med varandra från början. Jag har för mig att jag har sett siffror på lägre dräktighetsprocent via naturlig betäckning än via transportsemin, men möjligen sviker mitt minne på den fronten - jag kan ha fel.

Och som sagt, det finns stora variationer mellan både olika hingstar och olika seminstationers skicklighet…

#5 Fast semin är ju dels utspätt och så blir det inte lika mycket av det per gång. Så bara det känns ju som en vettig förklaring.

#6 - det är fullt tillräckliga doser, på ett antal miljarder spermier/dos, för att räcka till befruktning. Det finns ett minimiantal spermier/dos för att vara acceptabelt. Så just det är ett klent argument för sämre dräktighet…

på en anläggning jag besökte sydde de fast en liten tråd som var kopplad till ett larm och som går av när stoet börjar vidga sig. på så sätt kunde de vara närvarande vid i princip alla fölningar (tror de hade missat bara nån enstaka på närmare 20 år)

#1 - jag tänkte på fölets första tid där, men typ kanske hur man ska sköta det, om man behöver vara där och kolla till det ofta eller om det klarar sig själv. När det kan gå ut till övriga hästar i hagen… Kanske lite vad man kan tänka på första veckan och även precis efter fölningen, bör man torka det torrt? Ska man klippa navelsträngen osv?
Kanske också om man ser att det av någon anledning börjar magra av, hur man kan göra då?

Jag kommer inte på så mycket mer just nu, men är det något som du vet som är bra att tänka på så får du självklart lägga till det!

Förresten, vet du någon mer nackdel med naturlig betäckning än att det kan ge större risk för infektioner och skador?

Tack så hemsk mycket för svaren! Har hjälp mig jättemycket!

#8 Vad smart! Men sydde de fast tråden i skinnet på hästen? Men det tyckte jag var en riktigt bra grej! Tack så mycket

#10, ja den sitter med ett eller ett par stygn, bara så pass att den finns där. och inte under hela dräktigheten förstås, utan den sätts dit när de vet att det börjar närma sig, och sätter larmtråden för att kunna närvara.

#9 Att få föl är spännande och finns igentligen inga regler som säger att så här är det. Utan alla dräktigheter och fölningar är olika.

Det viktigaste att tänka på är att vara lugn och inte hjälpa till för mycket varken vid fölningen, ammningen eller hjälpa fölet att stå.

Ston visar lite olika att dom snart ska föla. En del slutar äta eller blir lite oroliga. Ett riktmärke brukar vara att det kommer vaxproppar på juvret ca 24 timmar innan och att senerna vid svansen "släpper". En del ston visar ingenting. 

En fölning ska ta omkring 20 minuter drar det ut på tiden kan fölet ligga fel och stoet behöver hjälp. Man ska se ena foten lite före den andra och mulen där emellan. Om man skulle behöva hjälpa till att dra så ska ena foten alltid vara lite bakom annars blir det för trångt för fölet att komma ut. Ring en veterinär om du tycker att det tar för lång tid!

När fölet kommit ur mamman kan den ligga kvar i påsen en stund, men när mamma reser sig så går nevelsträngen av av sig själv på en punkt som är lite svagare på navelsträngen. Moderkakan släpper oftast av sig själv men har den inte gjort det på 8 timmar ska du ringa en veterinär som kommer och ger stoet en spruta.

När fölet kommit ut kan en del ligga länge (2tim) innan den vill resa sig och en del försöker nästan med en gång. Låt fölet vara ifred!

När den har ställt sig upp börjar den leta efter maten, det kan ta en liten tid för fölet är lite skakig på benen. Låt fölet försöka själv den fixar det oftast utan hjälp. Fölet behöver inte ha i sig råmjölken på 10 timmar så det är ingen brådska.

Jag låter mamma och föl stå inne dom första 3 dagarna för det är viktigt att dom får lära känna varandra och fölet ser bara skuggor den första veckan. Är det fint väder så får dom stå ute hela dagarna och gå in på kvällen. Det en fölunge är mest känslig för är regn och blåst. Det ska heller inte stå för länge i stekande solsken.