hej

Oj vilken intr. tråd!

Ja jag tjatade att få börja rida när jag var fem år med min bästa kompis som hette Sofie, pappa tog mig till ridskolan en gång i veckan tills han träffade sin nuvaranda fru och startade upp en turridning och avel för Islänningar, dartmoor.

Eftersom inte mamma var intresserad så fick jag slita för mitt intresse och mockade på ridskolan,skötte hästar redan som 9 åring vart efter så tyckte en ridlärare att jag var så pass duktig att hon ville sattsa och gav mig gratis ridlektioner mot att jag skötte hästarna.

-Cyklade den långa vägen till ridskolan och diverse privatstall och drev folk till vansinne med mitt hästtokeri..och red så fort jag hade chansen.

-På alla lov var jag hos pappa och fick ha hästarna som mina egna (har ju kvar min Sota vars mamma vi hade i 16 år och har från faderns sida ridit in 4 generationer..)

Jag fick hjälpa till på ridläger, kurser och gjorde allt för att få vara nära..

När jag var 12 så fick jag rida en frd travare hur mkt jag ville och ha henne som min , det var start skottet för att älska problemlösningar..Maritza skenade mer änn hon skrittade och många rövar historier finns om oss.

-Men så…Efter allt tjat så köpte mormor en gammal newforrest märr E:Butron after dark (som idag lever hos ny ägare sedan många år och är 31 år!) Vi hade vissa problem med att hon var mitt allt och för mig så fick hon göra allt..Stackars storasyster Petra som fick uppfostra henne den sommaren jag var i Turkiet…

När jag haft henne i ett par år och jag var 16 år så köpte jag en Welsh cobmodell E:Pendock Pioneer /Barbarossa en liten fölunge som jag efter mycket prat om att köpa stor häst fick sälja när jag köpte min Pandora (den häst som nog betytt mest) Pandora var då 3 år E:Royal 724 (Hbl) och nu lades alla resurser på att rida in och få min dressyrhäst ÄNTLIGEN!

-Det visade sig att Pandora igentligen var en hopphäst , när hon stod hos Katarina Bonde så löshoppades hon 140 utan problem..

-Jhon Hickey stod i grannstallet och tjatade på mig att jag skulle sälja den där hopphästen till någon som ville hoppa högt istället..

Pandora och jag kuskade runt en del och prövade lite allt möjligt..Under en period så jobbade jag även på Aspvik och mockade och red unghästar (där kommer mitt intresse för unghästar..bla Alice breeders tvåa)

-Sedan gick tiden och Tuhaj kom in i mitt liv en välriden Polack som kunde allt och lite till kändes riktigt lyxigt att ha en sådann klar och välriden häst man bara kunde glassa runt med..

Där imellan kom det och gick många hästar jag ridit..

När jag skulle få Nova min dotter så sålde jag Pandora som hopphäst..och Tuhaj lämnade jag på anläggningen där jag stått uppstallad så att frun i huset kunde få tävla lite osv…men så en dag ringde de och berättade att min fina häst galopperat i hagen..och dött…Hjärtinfarkt trodde man, kanske pga att han tävlats så hårt i Polen.

Sedan efter det så har det rullat på…..med hästar, ridning..

mvh Linda

Tja, min lista är inte så lång. Red lite grand när jag var barn. Men tog aldrig lektioner. jag är så gammal att förr fick man bara hyra en häst och sticka ut och rida oasett om man kunde eller inte. Så jag kanske red en 20 ggr. Slutade när jag var tonåring ung 13 år gammal efter en massa avåkningar.

När jag var 38 år gammal såg jag en annons där dom sökte en medryttare. Kul tänkte jag, då kan jag ju rida med mina hundar så får dom också lite motion. Tyckte att det var så kul efter 4 månader att jag köpte min första häst. En fjording på 3 år. Oinriden. Jag började rida ut i skogen själv osv..efter ett tag så skenade hon och slog bakut och bockade samtidigt. Gissa om jag flög?!

Nåja, köpte då en gammal islänning på 20 som hade gått turridning. Hade väl tänkt sälja min fjording eller sätta ut på foder tills hon blev inriden ordentligt. En kom t o m och provred. Men islänningen var ännu sämre. Han skenade efter ett tag bara jag satte foten i stigbygeln. Så honom sålde jag i stället vidare och behöll fjordingen. En sa att tog man föl på dom så blev dom lugnare. Sagt och gjort. När hon var 4 år åkte vi till hingsten. På hösten köpte vi vår gård så att båda kunde stanna hos oss. Elin min dotter ville ju också rida. Hon fick en shettis först. Men växte ur den väldigt snabbt. Så vi åkte till Motala och köpte en korsning på halvblod/russ 147 cm hög. Miss Stress hette hon. Bara namnet skulle gjort oss betänksamma. *ler* 20 år gammal kom hon till oss. Kunde det mesta inom dressyr så hon var en riktig läromästare till min dotter. MEN HET. oj vad hon taktade länge efter en galopp. Vi sålde henne efter 2 år. Köpte ett ohanterat russ. Körde in och red in honom över vintern. Till våren debuterade Elin i ponnytrav med honom. Broängens Emil heter han. Dom kör fortfarande ponnytrav med honom. Elin tröttnade på att köra honom. Kunde ju inte rida för hon var för stor för honom. Så då köpte vi Soya som ju Linda har nu. Hon var pigg och kunnig också inom dressyren. Men bitsk och tjurig i boxen. Kunde bitas om man inte var allert. En gång bet hon sönder Elins täckjacka. Hon blev lite lugn ett tag men sedan satte det fart igen när inte Elin hade tid att rida så mycket som Soya behövde. Jag ville gärna ha ett föl efter henne eftersom hennes pappa var Eminent som mitt halvblod Gobban också är. Tycker om den sortens häst, lite knepig men ändå fin. Har egen vilja tex. Sagt och gjort. Vi betäckte henne med Simsalabim. Vi ville ha en skäck. Det fick vi också. Han heter Sorro och är 3 år nästa sommar. Fux/vit blir nog lika hög som Soya och Gobban är ca 158 cm. Har kastrerat honom pga han var så jobbig när han var hingst och orolig. Under tiden som detta hände så köpte jag även en islänning på 6 månader. Han heter Feill fra Mjöserud. Han är 3 år nu blir alltså 4 år nästa år. Vi har suttit på honom 3 ggr nu. Gejsas föl som heter RoxeLina sålde jag som 4 åring. Hon står i Mariefred hos en tjej som heter Linda som hopptävlar med henne. Så nu har vi Gobban mitt halvblod på 20 år, Gejsa på 11 år, Fille 3 år och Sorror 2 år.

Det blev väldigt rörigt detta. Och jag som började med att det skulle bli kort detta. hmmmmm

Ja, ni får väl sluta läsa om det blir för jobbigt, ha det gott alla vänner.

Glömde skriva att Gobban skulle slaktas om ingen vill ta honom. Jag fick honom gratis från Skåne när han var 15 år gammal. Han var ohanterad och oinriden. Han var inte verkad heller. Det tog oss säkert 2 månader innan hovis kunde komma och verka honom. Han ville inte ta upp hoven. Honom red jag in och nu är han jättefin att rida.

Ni har mycket mer att berätta om man jämför med mig :)
Jag började när jag var 2 år gammal efter ett bra tag med tjat. Min mamma red innan så därför fick jag börja tidigt. Mamma var min ridlärare tilla jag var 5-6 år gammal, sen började jag rida för en ridlärare tills jag var sju-åtta och sen red jag på en ridskola som tråkigt var väldigt dålig efter några år, de hindrade mina vidareutvecklingsmöjligheter. Jag bytte då ridskola igen o red där i ett år. Sen har jag varit medryttare i 2 år tills jag började skolan här i Strömsholm. Rider nu bara med skolan, ca 2-3 lektioner i veckan + motionering av skolhästar på helger om jag blir kvar.
Mamma har aldrig ägt någon häst, och inte heller jag. Men en dag ska jag ha en egen häst :)

Går du i skolan i Strömsholm?! Då är du inte långt ifrån mig. Jag bor ju i Eskilstuna.

#5
nä jag märkte att du bor där ;)
Ja, jag går på ridsportgymnasiet här på Strömsholm, spännande!

Förlåt, off topic!

Jag har inte heller så långt ifrån strömsholm jag sålde en häst till en turridnings firma nästan brevid strömsholm djursjukhus.

Well my history is a little different as in Australia there isnt really this thing as medryttare, and you have a better chance of owning your own horse. Ok so after I had lived all over the world , my parents finally settled down outside of Melbourne on some land. From there my sister and I conspired to get our own horses. Our first horse we had to share, though not for long… first horses name was Nomad he was unreal you could do everything but jump with him, he was about 153 cm fat , slow and cool. Second horse went to my sister and I had Nomad. After Nomad we started having ridding lession for an Australian Eventer "Micheal Baker" and his friend " Matt Ryan", Nomad didnt really show any promise and I wanted to do jumping in particular Eventing. So then I recieved my second horse Barrawatha an Australian Riding Pony. Continued to have rding lession with Micheal everything was going great though I was getting to tall ! So I purchased Mikes girlfriend Rebecca Fenner´s horse " Tangles" otherwise known as "Skywalker". Tangles basically taught me everything he took me through the junior eventing rankings and into Young Rider rankings, we competed for the State of Victoria in Young Rider and Junior Championships Eventing and Dressage. After having Tangles going so nicely my parents allowed me to purchase another few horses to have as extra rides when competing, " Awesome Ruler" a huge Chestnut (Fux), we competed on him up to  Open Immidiate, great horse though broke down with joint dease ( probably from his racing career), another horse was my successful Showjumper "Sommervertie" ( Mother to DP Splash) competed with her to C grade showjumping and only Novice Eventing  as we wanted to breed from here (see picture of her foal DP Splash on minsida).

Between my own horses and my sisters horses I have ridden quiet a few horses. After highschool and whilst at University I worked part time at different Gallop Race trainers, riding all sorts of young fullblods for track work. Competed whilst on a free weekend from Eventing in the Show ring, with other peoples horses and my own.

My family and I have successfully breed two wonderful horses. Mothu Bindi a fullblod brown now competing Grand Prix Dressage. And DP Splash  ( Jerry) Jerry was going to be our Race horse… though after his first training prep…. he showed signs of tendon weekness and we didnt want to break him down … as a horse is no good without any legs … so his career changed over to a Show Horse.

Currently we own a fullblod race horse that is in training in South Australia. I own a 4th part in her… along with my sister her ex and my boyfriend…  Hmmm we will see how things go with her ! ( Its a little tricky owning a horse in Australia when I am living in Sweden).

Here is Jerry

Here is a photo of the little horse we have in training now … hopefully she will do all right on the track she is tuff and well very " envis"

Eventing with Awesome Ruler … gosh I just realized how yukky I look in those photos I cant even smile for the camera … way to serious !!!!

Jag växte upp som en total hästidiot. Jag läste allt jag kom över, jag skrev om hästar jag lekte häst, allt var häst för mig förutom det faktum att jag växte upp 28 mil från närmsta ridskola och den enda häst som fanns inom tio-milsradie var en något burdus (läs väldigt) fjordhingst som jag inte för något i världen fick hålla på med.

Sommrarna fick jag något av ett lyst mäte under årets höjdpunkt ridlägren. Där jag som åttaåring började min storhäst karriär på halvblodet Händel. Jag fick egentligen en liten snäll ponny, men flickan som fick Händel tyckte att han var för stor, så bytet var givet. Jag red sedan Händel på alla tre ridlägren. På honom lärde jag mig rida lätt, galoppera och tog mina första språng! Jag lovade mig själv att skulle jag någon gång ha ett halvblod så skulle det vara ett med Jovial i stamtavlan, (Händels pappa).

Sommaren efter fyran fick jag låna en sommarhäst. Arab/Connemaran Izharra. Lyckan var stor. En välutbildad gammal dam som gick att rida efter en instruktionsbok. Jag satt i stallet och läste och sedan gick jag ut och försökte mig på framdelsvändningar och skänkelvikningar, ja, det fungerade hyfsat faktiskt!

Sommaren under sexan fick några vänner till mig en häst. Tyvärr fick jag inte vara i stallet med dem då de tyckte att jag lade mig i för mycket…

Ett år senare hade de tröttnat på hästen och olyckliga familjeomstädigheter gjorde att hästen kom i sjundehand för dem. Min syster hade flyttat hem och bodde nu på farmorsgamla gård. Plötsligt var det möjligt att ha häst….

Så klev Vinga Västing in i mitt liv. En liten skäckig islandskorsning, men mycket vilja, mycket bortskämd, men med ett hjärta av guld om man kunde hitta det. Vingas säkraste trick för att slippa jobba var att lägga sig ned och rulla och sedan bocka för att skrämma sin ryttare till att inte vilja rida mer. Med mig gick inte den taktiken och Vinga fogade sig. Hon visade sig vara en mycket väl utbildad ponny i grunden och lärde mig massor. En sak som hon dock aldrig accepterade var att enbart stanna i vinterhagen, till min systers förtret kunde Vinga bryta sig ur vilken hage som helst… Dock stannade hon alltid i närheten av gården, eller hon kom alltid hem när det var dags för mat. Vinga brukade ofta vänta på mig när jag kom gående mot stallet och sedan följde hon mig dit, jag brukade lägga ned ena grindslanan till hagen och säga "hopp in" som till en hund och det fungerade oftast.

Sedan blev det så att när en häst väl hade kommit så började hästarna plötsligt att rulla in hemma. Syrran började samla på islandshästar.

Tyvärr var Vinga en B-ponny och jag lång. Nästa häst för min dlv Diddi en haflinger precis över D-ponny mått. Diddi var en jättesnäll häst, men inte alls lika personlig som Vinga. Diddi lärde jag att stegra på komando. Var en trevlig hoppponny, men kanske inget för tävlingsbanan. Vi hoppade 125 en gång men det tror jag att hon gjorde bara för att vara snäll =)

På en ridkurs träffade jag Soya (bekant namn här på ridsport), hon ville inte gå in i sitt stall och hon bet efter mig när jag skulle hälsa på henne. Några månader senare hörde jag att hon som ägde henne skulle göra sig av med henne. Jag var nyfyllda 16 och sade väl inte så mycket till mina föräldrar vad jag skulle hämta hem för häst. Det blev ett 6 år långt och lyckligt äktenskap och Soya hade Jovial i sig, om än lite längre bak, alltså var hon släkt med min första favorithäst Händel =) Med Soya hade jag så mycket roligt. En häst som man kunde göra allt med och som gjorde mig stolt, jag fick alltid så mycket positiva kommentarer från tränare etc.

Samtidigt som jag köpte Soya så skulle syrran sälja min favorit Islänning Eldur, min lilla "Eldur i bakur "som jag inte kunde stå ut med tanken på att han skulle säljas så jag sålde mina ponnyer för att kunna köpa båda han och Soya. Dock kom Eldur alltid i andra hand och fick stå kvar mycket hemma då jag hade Soya med mig på skolan 40 mil hemmifrån. Så efter något år fick jag inse att han skulle få det bättre hos någon annan som var hemma och tog hand om honom.

I dagsläget äger jag ingen häst och rider inte heller mer än sporadiskt. Men vem vet vad som händer den dagen jag har fått ett jobb och ett mer regelbundet liv?

Bilden är på mig och Händel, jag är åtta år och har lite för långa läder ser det ut som =)

Min första häst Vinga Värsting.

Så där snäll och söt såg hon ut när någon öppnade locket på foderlådan =) Annars åt hon väldigt gärna barn till frukost.

Soya och jag, jag tror att jag höll på att ramla av eller något

Hej Stenis!

Vad fin hon är där Soya. Men är inte magen lite rund? Hi hi. ser ju nästan dräktig ut.

Jasså, hon var lite bitsk redan då. Ja, ston är ju lite småsura.

Min häst Gobban har jag också lärt att stegra sig på mitt kommando. Kul!

Carola

Allt började 1994. Jag var fem år och hade precis flyttat till Bålsta. Jag och min mor satt och tittade i "Bålstabladet", lokaltidningen, och fick syn på en annons"Ponnytimmen". Det var en ridskola, mamma ringde dit och snart började jag rida lektioner där. Åren gick och jag red varje vecka på ridskolan.

Runt 2000 hittade jag min första medryttarhäst. Det var min kusins halvblod, Collection (Calle). Jag red honom en gång i veckan innan min kusin beslutade sig att skaffa en till häst, en lite newforest ponny som jag då också började rida. Salomon hette han :).. Olyckor hände och min kusin var tvungen att sälja Salomon, så kvar hade jag bara Calle. När allt var som bäst hittade min kusin en gård att flyttas till, och den låg inte i Bålsta. Någon månad senare var Calle borta ur mitt liv.

Jag sökte tröst på ridskolan där jag fick rida lite extra på min favorithäst, Fatima. Fatima var en tjock liten fjording som var så het att nästan ingen kunde rida henne. Vi var med i två klubbtävlingar, varav ena vi vann. Jag pysslade även om ridskolan vackra Rut.

Jag var trött på att bara rida ridskolehästar så jag satte in en annons på internet om att jag ville ha en medryttarhäst igen. Då tog Sra kontakt med mig. Hon hade att erbjuda en islänning, Nattfári (Nattis). Jag testade, och var helt fast. Nattis red jag i ett halvår innan jag kom på att avståndet var allt för långt. Den långa vägen att gå i snöstorm funkade tyvärr inte.

Istället började jag rida Eneldo, en ungarab. Eneldo var otroligt het och sprallig och dessutom ibland aggressiv när man ledde honom. Jag tränade lite NH med honom och efter bara 4 veckor var han en häst igen, alla tyckte han hade bättrat sig. På Eneldo red jag drssyr och satte igång honom i hoppning. tävlade ett par gånger, men det gav inga vidare resultat. Efter ett tag flyttades Eneldo allt för långt bort från mig. Jag var hästlös - Igen. Skillnaden den hör gången var att jag hade givit upp ridskolan för att stå på egna ben.

Tiden gick och jag var jätteledsen. Då kom jag på idén att dela en foderhäst med min kompis, Susanna. Vi åkte runt och kollade på hästar här och var. Den första hette Balfour och var ett fullblod. dessvärre hade han rasp och var halt, så det blev inget av med det.

Jag hittade en annons på ett halvblod, Revy, 5 år. Pratade med ägaren och tittade på honom, nä jag kom dit sa hon att han inte var något för mig, efter att hon hade sett mig i ca 5 min, jag hade inte ens fått se honom. Men hon hade en annan häst till mig. Pepini. Den stora, vita skönheten stod där i hagen och betade bland alla sina ston. Jag fick rida och det sa klick. en vecka senare stod han i stallet han skulle stå i de närmsta 1½ åren. Jag tränade och tränade, tävlade lite smått, med riktigt bra resultat. Placeringar i alla tävlingar, utom en, den första (förstås). Sedan efter 1½ år ville hans ägare ha tillbaka honom och jag började leta medryttarhäst.

Jag hittade en kallblodig travare - Lykka. Henne rider jag idag och vissa dagar gör hon mig vansinnig, men det går man väl stå ut med. Jg älskar henne och har ridit henne i 6 månader i december :).. Slänger in en bild på Lykka :)

Jag började rida när jag var 11 år, jag red på ridskola tills jag var 13 år.

Ridskolehästar som betytt mycket för mig.

Ridskola 1.

Rhodesia- halvblod och den första hästen jag red på, dog strax efteråt i kolik.

Mustang- halvblod och nästa favorit häst, dog genom att han trillade ner i gödsellastbilen från rampen.

Amor- Welsh trög men gjorde man rätt så blev det rätt en ärlig häst.

Ridskola 2

Florett- Welsh premieras A, B-ponny och rolig att rida.

Ametist- Welsh son till Florett, trög sa alla inget som jag märkte av red honom mycket då vi trivdes ihop.

Ridskola 3

Puff – En kornigsponny som jag blev testad på, om jag kunde rida, mina föräldrar var nog inte dom bästa ponny föräldrar utan startade alltid med att skryta. Hon och jag passade perfekt för varandra det var inte vad ridläraren hoppats på, då Puff varit på rymmen i nio månader och efter det inte gått att rida henne. Jag red henne gratis en hel sommar efter det, hon kom tillbaka som ridskoleponny till hösten. Jag tror att anledningen till att jag kunde rida henne var att jag inte viste om hennes förflutna för hon var lättriden. Det var inte jag som var duktig även om mina föräldrar trodde det

Travstallet.

Base Peter- Nordsvensktravare som jag körde tre dagar i veckan, han var där på tränig men ingen talang så då var det ju praktiskt att jag motionerade honom, en go men intetsägande häst.

Mina egna hästar genom åren.

1979-1988

Sir - 75 % fullblod 25 % New Forest importerad från England, tävlade hoppning och ponny galopp på honom. Säljer honom när jag fyllde 18

Lady – Halvblod som var 2 år när jag köpte henne som sällskap åt sir och henne tävlade jag som mest medelsvårdressyr, jag körde även in henne och körde mycket en bett själv och hyrde ut henne så att hon gick i fyrspann på uppvisningar och uppsuttet sexspann. Jag fick diplom för henne på premiering då hon var tre. Jag försökte att få henne dräktig fyra gånger med godkänd hingst. Första  försöket så sparkade hon hingsten i magen och han betäckte inte fler ston den sommaren, nummer två och tre så blev hon dräktig men tillbakabildade tvillingar(kastade) nummer tre bär hon fram två tvillingfoster men dom föds för tidigt och dör.

Lorden – Nordsvensk bruks Bork färgad, köpt på aktion (jag trodde han var ett sto för jag läste snett) han visade jag som hingst och ska göra bruksprovet med honom och han råkar utför en kör olycka också var den avelskärren slut.

Torina – En ackords häst körd men knäpp, avlivas för att hon är folkilsk, vid obduktion så visar det sig att hon har kancer i hela magen och måste haft fruktansvärt ont.

Lyrik – Föl mellan Lady och Lorden, jag trodde inte hon kunde få friska föl, han är Bork färgad.

Lyra – Hopps ett Bork föl till efter Lady och Lorden hur gick det till?

Lorita – En liten Nordsvensk korsning köpt på aktion och ska ersätta Torina som körhäst.

Här hamnar mitt liv i ett totalt kaos och jag tvingas att sälja alla hästar.

Skaffar barn 1991 och 1994 och reder långsamt och smärtsamt upp mitt liv.

Nytt häst liv med start 1998

Athena – New Forest som jag inte alls skulle köpa utan ska titta på åt en kompis dotter. Är då fyra år och mycket svår riden ingen barn ponny men hoppar som en gudinna.

May Day – Misshandlad B-ponny som jag springer på och köper som barn- och sällskapsponny till Athena, honom säljer jag då barnen vuxit ur honom 2003 till en trevlig familj i Stockholm och skickar sen Athena på betäckning.

Ametist – Knabstrupper föl efter Athena och Faust en hingst som jag hoppas ska bli godkänd, han blir BIS föl 2004.

Kiara – Knabstrupper född 2003 B-ponny och guldbelönad, köpt hösten 2005 och är tänkt som körhäst, utställningsponny och avelssto.

#14 Oj tänk att det är min Soya, Vad kul hon verkade ha det när hon badade!

Ok Linda! Din tur att ta fram ett foto på  Soya…….

Jag är en sådann idiot på tekniska prylar att jag knappt kan fota men lovar i helgen har vi lite tid över att fota alla djuren.

/Linda

Väntar med spänning. Du med va Stenis?

Carola

#21 Ja, jag väntar absolut på ett kort av Soya, (eller ett jag vill ha många =)) Undra hur vi ska få Linda att ta några kort, kan vi hota med något, eller tror du att vänliga påtrycknignar hjälper?

Ja du, det är nog svårt med både ock. Vi får nog tjata på Charlie här på listan ist för det är ju hennes gubbe. Han kan nog ta foton iaf.

Jag har ju väntat i snart 1 ½ månad på att se fotona på kattungarna som aldrig kommer fram heller.

Carola

-I morgon lovar jag annars så kan ni jubörja med hot

-Måste berätta att jag red L:B pogr. i dag hemma hon var totalt underbar, jag som inte rider henne så ofta längre..

-I morgon ska Louise rida lektion med henne så då tar jag bilder, kameran e på plats I promise..

Ja, jag hoppas verkligen att du sätter in ett i morgon. Väntar med spänning. Annars så får vi väl komma och titta på henne. Detta är ett hot. Så sätt fart nu….

Carola

prövar att lägga in ett foto på Gobban när jag rider.

Gobban och Soya är alltså halvsyskon. Dom har samma pappa. Eminent! Hoppas att ni ser bilden.

Va roligt att läsa om era hästäventyr!!! Samt alla bilder! Jag önskar att jasg hade bilder på mina gamla kusar! Jag skriver och berättar när jag inte har en liten trulsa som står och nyper mig i armen!:o)

#26

Nu har jag tagit alla bilderna och sätter in dem i kväll nu måste vi åka och köpa foder.

mvh Linda

Jag undrar om ni ser min bild på Gobban? Jag gör det på min dator men inte på den andra nämligen.

Carola

Äsch! Jag prövar att lägga ut den igen från ett annat ställe. Det är dåligt med folk här inne i dag. Var är ni allihop?

Carola

http://www.fotogalleriet.se/alb_show_id33478_page0.html

Gå dit så ser ni bilden troligtvis.

#30 nu syns bilden.

jag kunde iaf inte se den på det förra försöket.

/matilda

Ok! Då vet jag. Soya och Gobban är alltså halvsläkt har samma pappa Eminent. Dom har samma färg är exakt lika höga osv osv

Ska jag skriva min kort…? Det kommer nog bli en bit….

Det hela började med att jag börja på ridskola när jag var 5 år…
Dom 2-3 första åren så vågade jag knappt göra någonting… Men en dag så blir jag arg på hästen jag rider när den vägrar gå fram! Så jag smäller till hästen med spöet. Och det blev första gången jag galoppera! Sen så rider jag ett tag till. Sen när jag var ca 10 år blev jag skötare.. På ett stort halvblod som va rätt så grinig utav sig. Så nästa skötarmöte så byter jag häst till ett grinigt sto. Men trots alla sparkar så gav jag mej inte! Vi två utvecklade en helt unik vänskap! Efter nästan ett år så dog den här hästen!sen dess så har jag fortsatt rida men blivit räddare och räddare och byt sköthästar rätt så ofta… Jag har även hunnit med att åka på läger och köra ponnytrav…men, men nu har jag kommit hit tills där jag är nu.. Nu har jag ridit i 7 år på samma gamla trygga ridskola.. Men nu har det börjat hända lite saker! Min syster har köpt sej en egen häst..Samma agusti kväll som jag var med om en allvarlig olycka…. Men, men nu har jag en sköthäst som jag trivs med och så ska jag hyra en häst i sommar och antagligen köpa honom efteråt!

Här kommer en lista på dom hästarna som har betytt massor för mej!:

Snaps: Den första ponnyn jag red på!
Brille: Den lilla charmiga shettisen som har kastat av mig mest gånger av alla!
Stor Pelle: Den första ponnyn jag galoppera på.
Balthazar: Han och jag var oskiljaktiga i flera år! Jag är nog den som har ridit han mest av alla på hela ridskolan! Men han blev såld i agusti…
Corry Boy: Min första sköthäst..
Mandy: Det envisa, griniga stoet..Det är vad många kallade henne. Men hon var den bästa vän jag någonsin haft! Och hon lärde mig mer än nån människa någonsin kommer att lära mig.. Hon dog i april -04…

Det här är dom sköthästar jag har haft (iordning):
Corry Boy Mandy Corry Boy (igen) Coomara Balthazar Ulla Golden Isac Mollie Poetic Star

Det här va min historia….Skriv gärna ner din!

//Amanda

Hej Amanda! Ser att du kört ponnytrav. Har du tävlat i det också? Men vilken häst? Är det Balthazar som är en shettis eller?

Min dotter har också kört ponnytrav med vårt russ. Men hon tröttnade så jag sålde honom tyvärr. För jag tyckte det var kul att åka runt och tävla med honom.

Okej, jag började som 5-6åring tror jag, jag och storasyster hade en shettis tillsammans. Hade ganska stora dressyrframgångar med honom, röjjde runt på division 2 och slog dom flesta b-ponnysar jag ställde upp mot. Hann även med en repa galoppuppvisning inne på Scandinavium, ett löp på Jägersro och ett på Höör's gräsbana :)

Samtidigt red jag på ridskola lite halvt seriöst tills jag var 11 eller 12, då fick jag låna en kompis c-ponny på heltid. Det var väl egentligen nu jag började hoppa och kom till LB-nivå ungefär, sen var han alldeles för liten och gammal för att klara mer :/ Slutade rida honom året jag fyllde 15…

Några år senare lånade jag samma tjejs d-ponny som hon hade vuxit ur, hon hade varit skadad så jag satte igång henne på villkoret att så fort hon blev frisk så skulle hon säljas. Fair tyckte jag, tyckte mycket om den hästen. Hon var inackorderad på ett travstall så jag började jobba där, mocka 25-30 boxar om dan, släppa in och ut lika många hästar. Men det var lärorikt :) Det höll jag nog på med tills jag nästan fyllde 18

Sen började jag och carcar på samma gymnasium och lärde känna varann. Det visade sig att hennes storebrors flickvän ville ha hjälp med sin stora pålle, sagt och gjort, provred honom och fastnade direkt! Utvecklades rejält med den hästen, även om vi knappt tävlade.

Senaste kapet fick in mig på westernstigen, Super Chicki Dee heter han och jag red honom bara några månader, innan hon som ägde honom blev sjuk och lånade ut honom till sin dotter, så nu är jag där (dock bor hon 15 mil bort) så ofta jag kan och rider, och det är väl dit jag har kommit idag :)

Jisses, det blev ganska mycket längre än jag trodde… Hehe

Jag började rida när jag var 6 år, och eftersom jag gillade att det gick fort så blev det mycket hopp och galopp på olika shettisar (min ridlärare sa alltid att hon var förvånad över mitt mod…) Jag tävlade även lite mindre tävlingar på olika shettisar och jag minns att jag en gång hoppade 70cm med en av dem… Jag red där tills jag var 8, då jag fick en egen häst, ett litet shettisto på inte ens ett år (kanske inte jätte genomtänkt av föräldrarna, men vi klarade ocss bra tilsammns), så då tyckte jag inte att det var så roligt att rida på andra ställen längre…

Nästan precis ett år efter jag hade fått stoet så kom pappa hem med en 4-årig shettisvalack till mig (min hund hade just dött, så jag var ganska så nere), och dum som han är så hade han gått och köpt en nästintill ohanterlig, hingstig och dessutom ganska så stor shettis till sin 9-åriga dotter… Jag fick verkligen kämpa med honom, för att först honom, och få honom att förstå mig… Efter några veckor kunde jag borsta honom någorlunda normalt, om han stod uppbunden…

Samma år(fast i slutet av året) ringde mon morbror och sa att det fanns ett travsto som skulle slaktas om ingen tog henne, så pappa åkte och hämtade henne. Men det var ju inte jättepraktiskt att ha ett 4-årigt travarsto i toppkondition till att bara gå i en hage, och hon kunde i stort sett inget annat än att bli körd, och dessutom var hon en av de lite "stirrigare" varmbloden. Så efter bara ett litet tag så tog en vän till familjen (som var/är travtränare) hand om henne, men efter ett par år eller så, så fick hon slutligen gå över till att enbart vara ridhäst, eftersom skadan(som hon först hade blivit såld på grund av) visade sig, och hon kunde inte längre gå på trav.

Året efter började jag återigen på ridskola, och red och tävlade en del där. efter ytterligare 2 år blev jag skötare och red på en 17-årig halvblodsvalack (som jag älskade och fortfarade älskar högt), honom fortsatte jag att ta hand om i 3 år.

Samtidigt som jag red på den ridskolan så började jag även att rida western så smått. 

2004 hade jag ett arbsto på foder, jag red western på , och ett arabsto på halvfoder som var 3 år, så jag bhjälpte till att rida in henne. Jag hade de på foder fram till 2005.

Och i början av 2005 köpte jag min underbara New Forest valack, så nu har jag honom, och mina två shettisar.

började på riskola när jag var 2 år, hade suttit lite på min mammas gamla ponny innan dess. När jag var 4 fick jag o min syster ett föl(mamma o pappa hade redan köpt mamman till det), och fölet reds in och tävlades såsmånigom lite grann. Parallellt red/tävlade jag på ridskolehästar (red 2 dagar i veckan på världens bästa ridskola),framförallt på en mkt fin b-ponny (hälsade på henne senast igår, alldeles gråsprängd päls nu o mkt mindre än jag minns henne:)) upp till LA hoppning innan vi växte ifrån varandra. Red då på olika hästar, framförallt några ungponnier åt en hobbyuppfödare i e-tuna (tävlade lite unghästklasser på dem), sålde min ponny och skaffade ett halvblod på foder. Tävlade hoppning på henne och var påväg att debutera högre klasser när jag plötsligt blev tonåring och upptäckte killar, fester, kläder, smink m.m….då verkade inte ridningen lika glamorös o rolig längre, så jag taggade ner ordentligt och red bara ut då och då i ett par år. När jag blev 15 var jag i full gång igen, började med att hoppträna men insåg snart att dressyr var mkt roligare. Började träna seriöst och tävla dressyr istället, vid sidan av red jag lite unghästar åt olika människor. Nu har jag ett mkt, mkt fint halvblod på foder, ska rida henne under våren innan hon ska lämnas tillbaks (har ett ämne i skolan med inriktning på ridning, så syftet med denna häst är att hon ska ta mig till målen som vi har satt upp för MVG), rider ett par andra halvblod också (jobbar extra i ett stall som hästskötare/beridare) och vidareutbildar två ungston som ska ha föl i vår, samt hopptränar en 7-åring för tävling i vår. Har även lite andra unghästprojekt påbörjade, vi får se hur det går med det….

tror jag har fått med det väsentligaste, finns egentligen hur mkt som helst att berätta, olika hästar jag har ridit genom åren och ställen jag har haft häst på osv. men jag tror inte att ngn skulle uppskatta om jag skrev en hel uppsats om mitt hästliv här, så jag plockade bara ut "godbitarna" ;)

Viktiga hästnamn:

Skimmer

okänd stam 

Min mammas gamla welshponny som dog 32 år gammal efter att ha undervisat mig och mina syskon i hästskötelns och ridsportens ädla konst (a-ponny)

Smultron

f.91 e:Läns G u:Ginger Ale 

min älskade första ponny, ett russ med inslag av arab. Stod ut med et mesta, red o körde på alla möjliga sätt o vis (b-ponny)

Ginger Ale

e.Sapphire Crown ox u.? 

min ponnys mamma(russ/arab) som jag lärde mig att rida ordentligt på, supersnäll att rida o hantera (d-ponny)

Bambi

f.85

import 

Ridskolans fiiina b-ponny som jag hopptränade och tävlade under många år. Sur i boxen men en ängel att rida, vass i omhoppningar - vann nästan alltid! har guidat åtskilliga små ryttare, efter mig, genom hopptävligar runt om i landet- hon är guld värd!

Bonzai

f.ca. 94-95  

sv.ridponny 

en ungponny som jag red och tävlade ett tag när jag var 11-12, han var en riktig talang, jättefin! Vet inte riktigt vad som hände med honom sedan…?

Eternal Flame (Flamman)

f. 93 (har jag för mig)

e.Finney Master   u.Eliza 

en helt galen connemara som var i princip helt ohanterad och aldrig avskild från sin mamma. Men hon var en fruktansvärt fin häst med mkt fin stam och hade kunnat gå långt om hon hade hamnat i rätta händer, red henne under en kortare period innan hon såldes. Troligt att hon blev avlivad, har svårt att tänka mig att ngn orkade lägga ner tid på att få i ordning henne (hon var helt hypad- i början fick jag borsta henne med en förlängd borste genom gallret, för hon sparkades o bets så fort man kom inom räckhåll)

Cutty Sark

f.90

e. Stanford u: Sonita  

Ett väldigt speciellt halvblod som jag först hade på foder, nu står hon i stallet där jag jobbar- jag sköter om/rider henne varje dag så hon känns som min egen nästan. Min bästa hästkompis som är otroligt tjurig och låtsas hata att bli ompysslad men rätt vad det är står hon där och njuter av att bli lite kliad/borstad/klappad på ändå! Väldigt väluppfostrad och lätt att hantera för vem som helst, mkt begåvad o elastisk(rider msv+div. STG-rörelser dressyr och hoppar lätt 140-bana på henne trots att hon är liten och medelålders) men hatar att tävla och är lite lat av naturen! Min favvohäst:D

Gassenta

f.83

e.Gassendi  u.Medina 

Hästen som jag precis har fått låna på foder, har en intressant bakgrund (född i Sverige, har bott länge i Frankrike där hon har tävlat upp till Intermediare-tillbaks i Sverige för 4 år sedan som avelssto och nu hos mig) otroligt kelig och gosig, älskar alla som vill dra henne i nosborrarna/klia henne/borsta henne/pussa på henne osv., lätt att hantera, kan allt inom dressyren, älskar att bli riden i skog & mark, allt är perfekt med denna häst - förutom att hon är lite rund om magen för tillfället p.g.a skendräktighet (blev utfodrad som en fölmamma och fick sedan gå x-tra länge på bete) Väldigt trevlig att rida på och förhoppningsvis blir det ngn liten dressyrstart innan hon ska tillbaks!

Jag har haft egna heppor sen jag var 11år. Den första hästen jag köpte (islänning) var från mitt ridstall som jag hade ridit i sen 5 åring.

Hon var/är en envis gumma som gärna testar gränserna och mattes temperament. Hon var stallets svarta lamm och passade inte som ridskolehäst, så de beslöt att sälja henne till mig om jag lovade att behålla henne. Vilket jag också har gjort.

Ett år efter inköpet att islänningen köpte jag min andra häst, en kallblodstravare, som hade ett jätte dåligt psyke. Hon hade haft lika många ägare som hon var gammal, dvs 8, före mig och hade samlat på sig många dåliga vanor. Hamnade besöka sjukhuset 3 gånger tack vare henne, men lite måste jag också beskylla på min oförsiktighet.

Idag är hon en betydligt lungnare och stabilare häst, mycket pga att hon känner sig trygg där hon är nu. Hon har bott hos mig i 9 år nu och trivs bra.

Dessa två gummor kommer jag att ha så länge de lever, de är oskiljbara och har funnit sitt hem till slut.

Hehe, jag har tyvär ingen proffsig ridhistoria som ni, har bara ridit i 2½ ynka år :S Men men, hoppas ni är kvar när jag har blivit större och då hoppas jag att jag har en proffsig ridhistoria som ni

/Henrietta

Min är inte så lång då jag började rida rätt sent, var 10 och började på ridskola. Trivdes väl men längtade efter att få bestämma hur man själv skulle rida. Fick då chansen, ren tur! när jag var 14 att börja rida en häst som stod väldigt lägligt till (närmsta stallet som fanns) Capella heter hon.
Capella var då dräktig så jag kunde bara rida henne några månader. I samma veva som fölning så fick Ägaren till Capella ta hand om sin systers häst pga sjukdom..Hennes systers häst var Capellas första föl Robina. Henne red jag ungefär ett halvår medans Capella tog det lugnt med sitt föl Carisma. Sen flyttade Robina hem och jag satte igång Capella igen.
och nu rider jag dem båda två:)

#34 Nix, jag har aldrig tävlat! Men kul va det att köra!:P Balthazar är korsning mellan shettis och islänning. Han gick på ponnytrav innan jag kom dit. Så jag träffade honom på en ridskola.

Skickar med en bild på honom.

Jag älskar shettisar hehe

Det var en gammal tråd det här. *ler*

Ja men kul att läsa om allas bakgrund ang hästintressset vi som är nya!!!

Här är min:Mitt intresse för hästar har alltid funnits trots en mor som är vansinnigt rädd för hästar. Första ridturerna jag tog var som 1 åring på midsommarafton då där gick en häst som hette Krabat och hans mor Björkhaga Eroica som vi småttingar fick kånka runt på. Jag tjatade mig till att få följa med min kusin helst varje dag till stallet där hon hade sin ponny. Vid 8-9 års ålder började jag rida på ridskola och som 12 åring började jag hjälpa till i ett avelsstall. Fritz Bjerstedt som  födde upp halvblod ur stammen freja. Bjerstedtska fam där Amiral härstammar från. Jag var hos honom och mockad släppte in och ut hästarna och hade ansvaret för pållarna ca 20 hästar när han var iväg. Fick rida hur mkt jag ville bara jag hjälpte honom. Han hade både halvblod och newforest och även en shettishingst som hette krabat samma ponny jag red som 1-åring han var född 1967 o då jag kom till dettta stall tyckte man han var redo för hästhimlen vågade ju knappt peta på honom. Han var min första sköthäst där. Var kvar hos Fritz till jag var 15 år o då blev jag fodervärd på en av hans uppfödningar en new forest valack Ferdinand.Hade honom tills jag flyttade till Umeå för att plugga. Så grymt att ta adjö.Släppte helt hästarna och pluggad eklart flyttade hem t Skåne fick barn etc. En dag 2001 ringde en kompis o sa att Krabat skulle avlivas då Fritz var dålig o ingen ville ha honom. Då tog jag hand om honom för ville inte avliva en frisk häst trots han då var 34 år. Ingen var nog gladare än Fritz heller. Fick ridsuget tillbaka och köpte min första ridhäst Lord Ajrim "Ludde" maj-01, han är en varmblods travare uppfödd i Säffle som mellanlandat i Uppsala, Tollarp och till sist hos mig i Tosteberga.En underbar pålle o mkt snygg.  2002 suktade jag efter ännu en shettis ett sto denna gång som jag kunde avla på. Åkte t Blekinge och köpte Störtbäckens Lucky. en underbar pålle som var helt otroligt snäll. Försökte betäcka henne 2003 men blev inget. Gick o småskvätte i hagen o efter koll hos veterinär blev hon klassad som "pissemärr".2003 hälsade vi på 2 gamla fölmärrar Branita o Grabina, mor o dotter, i Ljungby som Fritz ägt som nu var till salu. Vi tog hem dem och ägde dem ihop jag och fyra till. 2004 var Krabat så dålig, åt men tillgodo såg sig inget bara magrade och glimten i ögat försvann. Han avlivades sept 2004 och det var det värsta jag ngn gång varit med om. Han hade ju alltid funnits där. Samtidigt kändes det helt rätt för hans skull. Han hade haft ett mkt långt och bra liv. Vi fick 3 hela år tillsammans.Han dog som 37- åring. Sålde Lucky 2005 och det var ej heller kul men eftersom Ludde skulle ut på foder o ev säljas(tappade orken lite på hästarna) så ville jag inte att hon skulle gå själv. När jag sålt henne kom Ludde tillbaka då de ej passade ihop. Hade saknat honom som bara den och hittat orkenpå nytt Stod då med ensam häst, köpte shetlandsstoet Zaffran som jag nu har tillsammans med Ludde. Branita avlivade vi i våras pga ålder. Hon var 25 år.Grabina står kvar o hon är 20 år och fick ett hingstföl i våras e:Etrusco. Vi hann få ett stoföl e:Quite Easy efter Branita ett himla snyggt föl.

Ups så långt det blev…Läs om ni orkar!!!

Oj va dkul att läsa, men hinner inte skriva något nu, återkommer och gör de, jobb som väntar *suck*

Nu så, hemma från jobbet.

Mamma har alltid haft hästar och sålde sin sista när hon va gravid med mig och jag satt i sadeln innan jag kunde gå så där började alltihop. Började på ridskola när jag va 5 år och red sen på 2 oilka ridskolor tills jag va 14 år samt även en hel del privat oxå. Fick jag min första "egna" häst, en fodervärdshäst Madjed när jag slutade på ridskolan. Hade honom i 1,5 år och sen hade jag växt ur honom. Sista halvåret med honom hade jag även Snabba Wera. Jag gjorde mig av med båda hästarna när jag började gymnasiet, Madjed åkte tillbax till sin ägare och Wera satt jag ut på foder, emn där blev hon inte långvarig, hon slaktades till jul, slet av nästan alla senor i ett framben. När jag började på gymnasiet började jag rida min ridlärares hästar, framför allt Adeline ("Adde"). Henne hade jag som min egen häst i princip, hon hade gått St.Georde och lb hoppning så det va en riktigt läromästare. Tränade och tävlade med henne i nästan 2 år och vi tränade msv/st.george coh startade "endast" la (placeringar och vinter på dom flesta tävlingarna), vi skulle starta msv på våran sista tävling men den tävlingen blev inställd och sen betäcktes hon. Tävlade då en av skolans hästar i dressyr Torsta Dahli under våren och sen började jag rida min dåvarande svägerskas (Cicci) hästar, Silver och Zebylon under dryga året. Red sen lite olika hästar här och där under 1 år och hade hem My Sun på prov och sen följde jag med Cicci när hon skulle kika på lite hästar i Sverige och då fastnade jag för Musse. Hade Musse i drygt 2 år och det är dom bästa år jag haft men ändå de åren med mest huvudbry, skador, sjukdomar, lite mer skador osv…

Nu har jag planerat att inte äga någon häst på ett tag, får dock se hur länge jag klarar det. Är just nu medryttare på Sorrento, eller Jätten som vi kallar honom =)

• Madjed bin Saud - Betyder Den stolte sonen en arabvalack -89, 146 cm. Kom till mig som väldigt fet och omusklad. 1 år senare hade vi tillsammans lärt oss övningar upp till msv dressyr och hoppade lite för skojs skull. Madjed åkte tillbax till sin ägare och ut på foder igen innan han tillsut såldes. Nu bor han 5 mil härifrån och min mamma är medryttare på honom, cirklen är sluten =)
• Snabba Wera - En stor varmblodstravare på 171 cm. Hon gick distans, upp till 12-milare. Kunde rörelser upp till msv dressyr men hoppade ogärna sen hon voltade över ett hinder. En väldigt stressig och bestämd dam som få kunde rida ordentligt, men otroligt mysig, passade mig perfekt
• Adeline - Halvblodssto e. Herkules - Vagabond -83. Ja vad kan jag mer skriva om henne än det jag skrev där uppe? En riktig pärla med eget humör. Bor i Eskilstuna trakten nu.
• Torsta Dahli - En av skolans hästar, valack e.Cheergay - Torbolt, -87. Hade gått St.George dressyr, 120-130 hopp och lätt fälttävlan tror jag de va, en av skolans riktigt bra hästar. Jag tävlade honom i la klasser i dressyr med placering varje gång. Tyvärr hittades han död i ett dike på betet för drygt 2 år sen.
• Silver - Världens bästa ponny. Korsning mellan halvblod och fjording, gråblack född 1979. En av Sveriges mest meriterade ponnier, har gått 14 sm i rad och nästan alla em som va under den tiden med en 2:a eller 3:e plats på em som bästa resultat individuellt om jag inte minns fel. Lever pensionens glada dagar nu
• Zebylon - Hlavblodsvalack e. Krius - Kaliber, -96. Spöket Zeb, världens fjant men underbar ändå. Tävlade upp till la dressyr med honom och även 90 och 100 cm hoppning med placeringar. Såldes till Falköping där jag tror han står på ridskolan.
• My Sun - Knabstrupper dam -00. Underbar på alla sätt och vis från marken men världens tjurigaste när man satt på, envisare än synden, men hon har sin speciella plats i mitt hjärta.
• Musse, eller Young Mystery - Ja vad ska man säga om han som ni inte vet? Fullblodsvalack -01 som jag köpte direkt från banan och sen utbildade under 2 år. Såldes till Gävle i september och ska bli fälttävlandshäst. Min älskade bäbis!
• Sorrento - Halvblodsvalack e. Bernstein - Cadiac, -94, runt 182 cm. Har gått nationell msv dressyr emn har under sommaren blivit opererad. Är under igångsättning nu. Väldigt speciell, älskar att arbeta och bli förbanad om han inte får göra det.

Ja det va väl de, har säkert glömt hälften, men blev nog så långt ändå…

#17 Kiara!! Dom hästar du nämner som heter Florett och Ametist vart fanns dom? Känner så sjuk mkt igen namnen från hästar jag hört om av mamma som oxå va welshar. Kunde inte kontakta dig privat…

#47 på en liten ridskola utanför Östersund vid Ås (tror jag det hette) strax före Krokom, där fans även Adrienne, Beduin, Bella, Palomino mm. Det var länsveterinärens fru som drev ridskolan.

jag har bytt namn till Lorita

jag har alltid gillat hästar sedan jag var riktigt liten.

Min kompis syster hade en häst som vi brukade åka och borsta och dona med lite ibland. hon lärde oss att rida lite på den. Jag var då 10år. I samma stall kom en islandshäst som heter Sirkill som de behövde hjälp med i veckorna eftersom de bodde på Värmdö, men hade sommarställe där jag bor. Så jag blev skötare på honom i veckorna under många år. på vinterhalvårena tog de hem honom och då hyrde jag en fjordhäst från Taffsnäs i 2år som hette Tryhm han var en väldigt bra läromästare och som älskade hoppning

sen lånade jag  en fjording ett tag som hette Skrållan när jag var 13år, och sedan en travare som hette Pey Rollo Accord.honom hade jag ca ½ år sen skulle han säljas..

Jag lånade sen en till Fjordng som hette Linny av en bonde som jag red in. en väldigt go och glad fjording :)

när jag var 16år flyttade jag hemifrån och hade inte råd längre med hästar, så då var jag medryttare till olika hästa under ett par år.

Sen tog jag paus i hästeriet  tills jag blev 23år då mina barn var 3 och 2år gamla.

Då började jag på ridskola och blev medyttare på en arab tills den blev sjuk och skulle avlivas tyvärr

Det var då jag fick erbjudande om att få Kimberley. Min första egna häst  Det var en vacker och världens snällaste arab som hade varit avelssto, men nu skulle få göra lte annat istället. Hon var 12år när jag fick henne. Jag red in henne utan problem och skolade om henne till westernhäst det sista året som hon var ridbar. Tyvärr fick hon lymfangit . Och även spatt som blev värre eftersom jag ej kunde hålla igång henne. Jag hann ha henne i 7år innan jag fick ta bort henne

efter Kimberley väntade jag ett par månader med att skaffa häst. Vi hade ju dotterns shettis Minta som jag passade på att köra in.

javisstja under tiden när jag hade Kimberley så köpte vi först en shettis som hette Sessan till Mathilda när hon var 4år gammal. Sessan var en snäll liten häst som var en perfekt nybörjarponny. tyvärr fick hon svår fång efter 1½år och vi var tvungen att ta bort henne. Vi köpte då russet Polly som verkade en bra häst, men tyvärr kastade hon av Mathilda och hon blev livrädd  för henne….

vi sålde henne som körhäst eftersom det gillade den hästen mest.

Sen hittade vi Minta. Det var en snäll och glad liten shettis som Mathilda hade jättekul ihop med

Jag köpte efter ett tag en fjording nere i Skåne som hette Tina. tyvärr var inte hon så inriden som jag hade trott  vid provridningen red jag ju i paddock och då gick ju allt bra….

Själv hade jag inte ridit på 2år, och det var ingen bra ide att rida ut i skogen där hästen tvärvänder och jag flyger av som en fladdrande vante och hamnar under hästen och får en hov i bakhuvudet… Tur jag hade hjälm, annars hade jag nog spräckt skallen….

henne markarbetade jag i nästan ett år och fick rida in henne från början. Vi matchade inte varandra helt, så jag bestämde mig för att sälja henne till någon som passade henne. Vilket jag inte ångrar eftersom det går jättebra för dom nu

Då bestämde jag mig för att köpa en FÄRDIG häst. Och hittade förra hösten  Wambezi inriden och välutbildad arab inom western

Kunde det bli bättre??   Nej, det var det bästa beslutet….

Och i våras sålde vi lilla Minta som min dotter var för stor för, och hittade då Kalle till henne. en litet vbl som gillar skogen och att hoppa! Precis som Mathilda vill!!

Så nu är både jag och dottern helnöjda.. Och jag hoppas verkligen  det får vara såhär nu…

Oj, tänk vad mycket det hinner hända på så många år

Blev aldrig nå bilder på Soya?

Märkte också att jag inte skrivit här =)

Jag började rida på ridskola för kanske 11 år sedan, där red jag en termin sedan slutade för att hästarna va läskiga, skulle bitas och sparkas hela tiden. Då red jag en liten ponny som hette Picknick, men red honom bara då och då. Han stod på en 4h gård, tror jag att det  var, och man fick rida honom runt stallet för 10 kr.

Men får tre år sedan träffade jag killen, och fick höra att hans syster Linda bodde på en gård med många hästar. Vi började åka dit en del, och jag red Sota en del sen fick jag prova Martini en gång. Jag red i kanske ½ år och sedan fråade Linda mig om jag ville ha en fjording, och det var såklart jag ville! Så vi åkte till Enskildstuna och hämtade hem Jana, jag hade endast sett henne på bild innan vi kom dit.

Jana kom till mig våren/sommaren 04 och vi hade jätte kul, red ut i flera timmar med de andra tjejerna i stallet, hoppade små små hinder. Allt var perfekt och hon var helt underbar. Men en dag när jag och killen passade Lindas gård, och Linda var i Trollhättan. Så ringde det en tjej som påstod att hon var Janas ägare och skulle ha tillbaka henne. Jag blev helt förkrossad! Det konstiga var att ägaren visste inte hur gammal hon var och hon visste inte att hon var överviktig! Hon vägde kanske 200 kg för mycket!

Men efter kanske en vecka kom det en ny häst till Linda, ett fullblod på 175 cm. Han var riktigt härllig att rida! Jag och Linda red ut med honom och Soya, jag hade Rödis och Linda red Soya. Vi var ut i säkert en och en halv timme, och väldigt mycket galopp! Det var så härligt! Rödis var en gammal galoppör, och kunde verkligen galoppera snabbt! Men det var tänkt att Louise skulle ha honom. Så Linda hittade ett sto till mig, henne hämtade vi strax utanför Enköping, henne hade jag också endast sett på kort!

Hon hette Bye Bye Sandy och var ett vbl sto på 15 år. Hon var jätte rolig och snäll att rida. Vi hade väldigt kul i början, men efter ungefär ett halv år fixade Linda en ny stallplats till mig, för att jag skulle hinna vara mer i stallet, då jag hade nästan 3 timmars resväg till Linda. Vi flyttade till Bålsta i början på våren 05. Men där i mellan hände det något, jag kunde inte längre lita på Sandy och vågade inte rida henne. Jag hittade en medryttare som red henne 2 ggr i veckan. Men hon behövde gå mer än så.

Samma år i juni blev jag utslängd från stallet, då ägaren inte ville ha några hästar kvar där, bara sina egna. Det var då jag började känna Anna lite bättre, hon hade stått i samma stall, hade också blivit utslängd. Vi fixade eget bete vid Lastberget, där stod vi till augusti. Sedan flyttade vi till Torresta och stod i en hage där som var full med gräs. Samtidigt började vi renovera ett stall där vi skulle stå under vintern.

I december/januari bestämde jag mig för att lämna bort Sandy på foder och ta en häst på foder. Den 28 februari hämtade jag hem Kapzel, och Carina tog Sandy på foder. Kapzel var en väldigt envis liten ponny, och rätt så bestämd och ouppfostrad. Men honom hade jag kvar fram till augusti då hans ägare ringde och sa att hon skulle hämta hem honom, utom minsta förvarning.

Samma dag som jag fick reda på det så hade jag redan fixat mig en ny foderponny, Hades. Det var Annas granne som hade köpt fyra fjordingar och en haflinger, men ville sälja eller ha ut de på foder. Så en vecka senare åkte vi till Mora/Orsa och hämtade hem Hades. Än sålänge har det gått bra med honom, och jag ska förmodligen köpa honom till våren. Honom ska jag ha kvar länge!

Nej men vad världen är liten, det är samma ställe =) Mamma är uppväxt i Ås. Hon hjälpte Ingrid med hästarna, red för henne och hade även sin egen häst där. Tror jag har nå kort på hästarna därifrån som jag fick av mor när jag va liten. Läste upp lite hästnamn för mamma och hon känner även igen hästarna från "ridskola 1" =)

Min hästhistoria är jättelång känns det som..

Jag var i stallet första gången när jag var ca 2 veckor tror jag, men jag hann nog bli lite större innan jag fick skritta av mammas eller systers häst efter ridlektionen. Själv började jag på ridskola när jag var sex år, red där i två år tror jag. Efter första året hade jag min första sommarhäst som var en liten ettrig B-ponny vid namn Pontiac. Och under andra året började jag sköta en liten shettis vid namn Filur och i samband med det slutade jag på ridskolan. Filur skötte jag i två år innan en till shettis kom in i bilden (Fridolf) och jag skötte då Filur och Fridolf i stort sett på heltid fram tills hösten -98. Filur var nog den underbaraste lilla häst man kunde ha och en riktig läromästare, han gick även att köra.

-98 blev jag förstor för att rida shettis, så på hösten började jag då på ridskola igen. Sommaren -99 hade jag två sommarhästar Matilda och Ronja, en shettis och en B-ponny. Shettisen var mest som sällskap och jag hade en kompis som brukade hjälpa mig att rida henne..

När jag kom tillbaka till ridskolan hösten -99 blev jag skötare på en ridskolehäst som heter Magica De Hex, samtidigt med detta kom det upp en lapp där det stod att Magia De Hex 2:åriga avkomma var till salu. Jag tog en lapp och sparade den för framtiden, för någon gång skulle den hästen bli min. Lagom till jul försvann Magica De Hex från ridskolan och jag blev skötare på en fjording/arabkorsning vid namn Spjuth, en jättehärlig häst men stor som ett helt hus för lilla mig.. Under tiden jag gick på ridskolan hjälpte jag även till att utbilda en ridlärares shettis (Desire) som hon skulle ha till sina barn, dock sålde hon den senare.

Sommaren närmade sig och det var dags att börja leta sommarhäst igen. Jag plockade fram min lilla lapp jag hade plockat ner med telefonnumret till Magica De Hex ägare, och mer eller mindre tvingade mamma att ringa för att fråga om jag inte kunde få ha Magica De Hex över sommaren, men så blev det inte, utan istället erbjöd dom mig att ha hennes nu treåriga avkomma Madame Mim över sommaren. Hon var sutten på och lite riden. Så det bar iväg hem till dom för provridning och det var kärlek vid första ögonkastet. I samband med det här flyttade vi hit, och jag kunde då ha häst på heltid, så vi lånade henne fram tills december då vi kom fram till att vi lika gärna kunde köpa henne. Så i december -00 var jag lycklig hästägare för första gången.

Madame Mim hade jag fram tills januari -03 då jag var alldeles för stor och vi lånade ut henne på foder. Under tiden som hon var på foder lånade jag hennes då treåriga halvsyster (Funny) som var stor D-ponny och red in åt ägaren, henne hade jag till sommaren -03 då jag sålde Madame Mim och köpte Sackum Azyke.

Madame Mim köpte vi sedan tillbaka efter lite struliga omständigheter hösten -05, så nu är hon utlånad på foder och har det bra där.

Sackum Azyke har jag fortfarande kvar, men han är nu utlämnad på prov för att han ska säljas, får antagligen besked till helgen om dom ska ha honom eller inte. Men i våras lånade jag ut honom till ridskolan här där jag står och under tiden hade jag ett treårigt halvblod (Dandelion) som jag red in och visade på treårstestet. 

Vad det blir för häst nu har jag ännu inte bestämt mig för, men antagligen blir det en unghäst då jag är mest intresserad av det, vet ännu bara inte om jag ska köpa eller låna..

När man tänker tillbaka så är det otroligt mycket hästar som har passerat genom livet och jag är väldigt glad för att jag trots allt har så väldigt god kontakt med de flesta av mina tidigare hästar (de som lever).

började med hästar när jag var ca 10. min vän red och jag ville testa. jag följde med till stallet några ggr och var frälst i den stööörsta hästen av dem alla Elf. (Emma Larssons favorit kallade vi honom då!), sedan började jag ta hand om goliat, en c-ponny skimmel, jättepigg!  sedan fortsatten jag på ridskola för evigt, men börja de vis sidan om rida massa provathästar, och så småningom flyttade jag till umeå  och köpte första hästen Tova. henne fick jag sälja pga att hon var en otroooligt busig häst pch hon gav mig en ryggskada och månnnnga blåmärken. nu idag kommer min nya häst Ramira.

#51 fråga henne om hon vet en privathäst som hette Sir en mörkbrun Fullblod 75% New Forest 25% Korsning han var min första ponny, då bodde jag i Trångsviken ; ) vad hette hennes häst?

Jag har kort på några av hästarna därifrån, jag kan skanna in dom så din mamma kan få se

Oj vilka historier många skrivit!!! :o

Min kortishistoria:

Skaffade min första häst som 14-åring 1994 efter att ha lärt mig rida på min fasters lipizzaner. Han var en ca 167 cm hög klapphingst, varmblodstravare nyimporterad från Ryssland mest körd, lite riden och helvild. Mina föräldrar var inte hästkunniga alls och de köpte bara det jag pekade på….

Det var mycket slit, svett och tårar med den halvvilde hästen som snabbt gjorde sig ett ökänt rykte som "Galningen" eftersom han attackerade både folk och fä. Han betäckte stona och jagade ut valackerna från hagen så han fick inte stanna så länge i sin nya hage, och gick istället med en ranghög valack. Tyvärr satte han igång att spränga staketen istället så till slut var vi tvungna att lämna tillbaka honom efter massor av tårar från mig - för trots att han var väldigt elak mot andra så krökte han faktikst aldrig ett enda hårstrå på mitt huvud, han var en ängel när jag hanterade honom?!

Häst nr 2 blev då - efter pappas stränga förmaning och nyvunna kunskap - en SNÄLL häst! Ett arabsto som var snäll - men svårriden! Henne fick jag kämpa mycket med eftersom jag faktikst inte kunde något - hon lärde mig allt! Henne har jag kvar än idag - efter snart 12 år!

Häst nr 3 är dottern till ovanstående, som vi köpte efter att haft fortsatt kontakt med förra ägaren till mamman. Henne har jag också kvar idag, haft henne runt 9 år.

Efter dessa två har jag haft många som kommit och gått, men den senaste i raden är ett stoföl från Danmark, också arab. Jag har bara araber, förutom en underbart söt liten shetlandsponny som jag fått till skänks. :)

Camilla