I skolan så hade vi friluftsdag idag och man fick välja vad man ville göra och jag valde att sticka till ridhuset.

Vi fick berätta om vi var nybörjare eller vana. Eftersom jag ridit i 3-4år så valde jag van.
Allt började bra och vi fick hästar utdelade. Jag fick en brun lite grinig ponny.
Väl upp e i sadeln så visade de sig att jag fick världens segaste häst. Han ville bara skritta runt, helst stå still.
När vi skulle börja trava så lyckades jag inte. Jag vill inte slå hästen fram i trav så jag tog det lungt men var ändå fast bestämd om att få upp honom i trav. Det gick inte.

"Kan jag få ett tips?" frågade jag ridläraren och då sa hon:
"Va, jag trodde att du kunde rida. Använd skänklarna."
Vad trode hon att jag höll på med, bara satt där och trodde att hästen skulle sköta sig själv?.
Hon brydde sig inte mer och berömde hela tiden en annan tjej som hon kände sedan innan. De började prata om hon inte ville börja rida igen och ridläraren la mycket kraft på denne. Själv satt jag och försökte få liv i hästen jag satt på.
Om hon ska börja rida där kan väl de prata om sedan?!

Ridläraren sa att jag skulle ta i hårdare och tillslut satt jag och bokstavligt sparkade hästen i sidorna. Att han inte fick blåmärken. Upp i trav kom han i alla fall och hela tiden fick man hålla på och sparka. Galopp var det inte om. Den hästen ville helt enkelt inte.
Blev så ledsen när jag inte fick hjälp av ridläraren. Jag fick sköta mig själv, resten fick hela tiden hjälp.

Var allt detta mitt fel eller var ridläraren helt knasig?
Mamma tycker att jag ska ringa till min mentor och förklara men han har ju inget med detta att göra.

Vad tycker ni?