Vi har fyra hästar i stallet.

Min medryttarhäst kommer alltid gåendes till mig. Jag behöver bara ställa mig och ropa på honom så kommer han.
Islandsstoet springer alltid iväg. Hon vill inte in!
B-ponnyn och shetlandsponnyn varierar. De springer aldrig ifrån mig, men antingen står de kvar på samma ställe så jag får hämta dem, eller så kommer de gåendes till mig.

för min del har det varierat från häst till häst och gång till gång, men en av töserna jag hade hand om förra vintern brukade komma i full galopp och gnägga, det är mysigt! :)

lite olika beroende på väder och humör.
ett tag var han lite svårfångad och gick undan hela tiden. nu står han oftast stilla och bara tittar när man kommer gående, ibland kommer han fram men det är rätt sällan. de flesta gångerna kan han åtminstone ta ett halvt steg mot en.

sista medryttarhästen jag hade var lite roligare att hämta för han kom springandes till grinden och gnäggade så fort han såg mig:)

Jag har ingen egen häst men jag har en medryttarhäst.

Hon var lite svårfångad ett tag men det har gått bättre de senaste veckorna. Hon kommer faktiskt fram till mig ibland om hon inte redan står vid öppningen (hon står alltid där om hennes hagkompis inte är i hagen).

Det är helt olika från dag till dag.

Ibland står dom vid grinden när man kommer och sedan när man har hämtat grimman och kommer ut igen står dom längst bort i skogen! Vissa dagar är hon väldigt lätt fångad, hon kommer inte fram till mej men hon står snällt kvar när jag kommer emot henne ;) Andra dagar får jag jaga henne i 20 minuter. Men oftast går det snabbt och smärtfritt!

Mina hästar är mkt lättfångade vintertid, matte = mat!!

På sommaren kan endel vara lite svårfångade om jag inte pratar/kelar med dem regelbundet. Speciellt mitt hjärta, Bajazzo, kan reta gallfeber på mig med att dra repor i hagen och bli "vildhäst". Han blir som Mulle i Min Häst!

Min foderhäst har sina perioder.. Ibland är han lätt att fånga, kommer till och med gående mot mig ibland. Men ibland är det ett rent helsike att få tag på honom. Visar sig sur och sticker ifrån en. Idag sparkade han mig till och med.
Han är olika helt enkelt.

Ludde:kan komma en till mötes när man kallar, stannar jag stannar han. När man kommer nära kan man inte bara gå direkt fram o ta honom utan man måste då låtsas som man ska ta ngn av dem andra…gå förbi o sen kommer han efter o vill bli fångad eller snurrar vi runt varandra ett tag…MKT trist beteende..Ngn ide hur man får väck det???

Kefir/Kelda kan komma o möta en eller står dem kvar till man hämtar dem men aldrig att dem springer iväg..

Keso är mkt försiktig men kommer gärna fram på sina villkor, han som gnäggar när man kommer men lite feg o vågar inte fram först.

Reddie kommer direkt, han är så nyfiken. Men om jag tar för lång tid på mig i stallet så har det hänt att han gått längst bort i hagen och tjurat.

Det är väldigt sällan han springer iväg då jag kommer, någon gång på sommaren kan han göra det då han hellre står och mumsar gräs än kuskar runt med mig.

min häst är helt normal, om man kan säga så ;) Hon är lätt att fånga, brukar inte komma fram utan man måste gå o hämta henne , ja ibland står hon längst bort o vägrar komma .___. Hon springer bara om man har med sig hö eller något kraftfoder :P

"min" pålla är svårfångad… Har jagat henne i timmatal på sommarbetet =S På vintern händer det att jag får sätta upp snöret o ta in alla hästarna för att få tag i henne…  Peppar peppar så har hon varit jättesnäll de senaste månaderna, ända sen semestern faktiskt. Hon kommer inte fram i hagen, men jag kan gå och hämta henne utan att hon rusar iväg…

lätt fångade det e ju bara min 2 russ. Dom kommer fram till grinden så jag behöver inte gå in.

Hon kommer alltid fram, oftast i skritt men ibland har hon travat eller galopperat mot mej :) Alltid lätt att fånga.

Dom kommer hela högen om jag kommer till hagen, även alla andra är spännande att prata med.

Ametist är tyvärr lite väl närgången han har inte riktigt förstått att han inte är en knähund utan 400 kg häst 

Wilda är superlätt att fånga!

Oftast när man visslar/ropar kommer hon i full galopp och tvärstannar framför en så man kan "koppla" henne. Smidigt!

Nu när det är fruset i hagarna kommer hon lite mer försiktigt i skritt, men man slipper iallafall gå genom hela hagen ;)

Det beror på. Nu när det är mörkt och vi alltid tar in dom ungeför vid samma tid, står dom och väntar på att få komma in.

Är det sommar och är ute i den stora hagen med gräs, får man gå in och hämta och är dom på bus humör får man nästan jaga dom hehe

Men det orkar jag inte utan jag får locka dom med något gott och berömma när dom har kommit.

Lite olika.. Ibland står hon längst ner i hagen och där står hon och väntar tills man hämtar henne.. och hur kan man tro att hon kommer upp då man ropar? pyttsan.. det är jag som får hämta. haha ;)
Men ibland händer det att hon redan står vid grinden och väntar men 99,9% av alla gånger jag ska hämta hon ifrån hagen så står hon längst ner. :P

Holly är olika lätt att fånga beroende på tiden på dygnet.
Kommer man ut morgon/förmidag så står hon ofta en bit ut och man får gå och hämta henne. Hon springer dock aldrig ifrån en. Är det eftermidag/kväll så kommer hon nästan direkt till en om man ropar på henne.
Under sommaren kan hon springa ifrån en ibland ovs tid på dygnet.

De jobbiga är de andra två hästarna i hagen. De kommer till en direkt man kommer, så ibland får jag ta in dem innan Holly för annars följer de med in ändå.

Min förra häst var underbar att fånga. Jollra hans namn så kom han antingen travandes eller galopperandes mot mig, stannade för att hälsa och följde efter in i stallet (tränade mycket inom NH-principen, så jag behövde sällan ha honom "kopplad").

Med den nya hästen som jag har nu är det en annan femma. Jag ropar hans namn, han reagerar genom att titta upp och glo på mig som jag vore ett ufo. Men han kommer inte för att möta mig, icke. Men jag hoppas det kommer med tiden. Vi ska lära känna varandra ordentligt först. Sen ska han också kunna gå lös bredvid ;)

Ofta får jag gå en bit och sn när jag e typ 5 meter ifrån kommer han, men han brukar oftast stå vid grinden (=

Min medryttarhäst kan vara lite olika, ibland kommer han fram med öronen framåt och ibland kan han bara stå och titta på en när man kämpar sig genom all lera sen så när de är 3 meter kvar så kommer han och ser allmänt glad ut ^^

Blacky är egentligen lättfångad men hans hagkompis är extremt svår, så när jag ska hämta Blacky och den andre är i närheten så börjar han kuta runt och då hakar Blacky på… så då måste dom springa av sig först, sen står Blacky och väntar på att bli hämtad.

På vardagar står dom båda och väntar från 15.20 vid grinden på att komma in, eller så kommer åtminstone Blacky i galopp, den andre i lite sakta mak bakom

Det är lite olika dag till dag - vad det är för väder o underlag. Vid regn och/eller lera står han i ett hörn o surar. Ibland kan han komma i full fart upp till grinden så fort jag visslar. Men absolut oftast får jag knata ner i hagen leta runt lite varstans o till slut hitta honom mitt inne i ett stenrös med träd sunt omkring o undra hur i hela friden min klumpiga pålle ska komma därifrån o hur han ens kom dit..

Förra stället han stod på hade han fritillgång till hagen fårn boxen o då var det bara att ställa sig bredvid stallet o ropa på honom, sedan kunde man gå o göra någonting annat o när man kom tillbaka stod han redo inne på stallgången  Det var tider det.

Manolito är oftast jättesvårfångad. Ibland när det är riktigt dåligt väder eller att han står själv så är han lätt att fånga, men oftast tar det en halv evighet. Då jag oftast inte har tid/ork att sitta och vänta i en halvtimme på att fånga honom brukar jag få släppa in honom, störigt :(

Pilgrim är däremot snäll, står alltid vid grinden ;)

Min gosse kommer oftast till grinden när jag kommer.

Men om han dröjer sig kvar inne i hagen så räcker det att jag säger ordet GOODIS!!! så kommer han. 

beror lite på vad silver är på för humör. eftersom jag inte kan åka ut till stallet mer än på helgerna så hae det hänt att han blivit jättesur och det slutat med att min kompis får hämta honom. har jag godis med är det inga problem.

* annars är det bara knalla ut i hagen med grimma och grimskaft. ibland kommer han luuugnt skrittandes och stannar 5 meter ifrån, eller så får man gå lääääängst bort :P

Stjärnfall: Kommer oftast travande i full fart, han är ju ponnytravare så banne han om han skulle galoppera ;) Har varit någon enstaka gång han har sprungit iväg, då går jag till någon annan häst och vipps så står han jämte, och tar man honom inte då så går han efter ända till grinden ;)

Dite: Är rätt "seg", men hon kommer alltid. Men hon tar knappast i. Hon går, det går framåt, men med seeega steg. När hon väl är ute från hagen så, hej hopp va kul! En annan häst. Men men, så länge hon inte springer iväg från mig kan vi lika gärna mötas på halva vägen :)

Eneldo möter mig alltid med ett mysigt gnäggande… Yrla slickar sig om munnen och funderar på om hon ska traska iväg en stund eller låta mig komma fram till henne direkt - oftast det sistnämnda, annars får man traska med ett par korta vändor tills hon stannar mot mig, och låter mig "koppla" henne. Våra perioder med svingande grimskaft och springmarcher är över… ;)

Sedan traskar Eneldo snällt efter, lös och går in i stallet till sin box. Där väntar ju…. mat =)

Min ponny som är ute på foder nu, kommer fram tilll mig på en gång när jag hälsar på, men när han stog i det stallet jag är i, så var jag tvungen att hämta han, och ibland vägrade han gå:P
hästen jag har nu variera, ibland kmr hon fram, ibland får jag hämta henne, :)

Sixton är mammas lilla pojke! Han kommer alltid när jag ska hämta honom! Å då spelar de ingen roll vilken tid på dygnet det är. Han står alltid först vid grinden. Börjar ibland fundera på om han ens vill va ute Om det blåser eller regnar ser man på honom hur äckligt han tycker det är! Då står han ihopkurad å väntar på matte. Å när ja då kommer så spetsar han öronen å kommer så fort han kan.

Dutchess va lite sådär i början! Hon drog inte. Men kom heller inte fram till mig. Utan hon kunde stå 300 m in i hagen å bara Nej! Ska du ha in mig får du gå hit!
Men nu kommer hon fram när man kommer å ska ta in dem. Skönt det!

Så av de 6 shettisarna vi har är det 4 som ALLTID kommer. Å så har vi en som aldrig skulle få för sig å gå fram te grinden, man får jämt gå ut i hagen för å hämta henne. Den andra e en speciell herre! Kommer man mitt på dan för att ta in för en körtur vill han sällan komma in. Bara jävlas å springer runt på en volt. För att sedan ge med sig efter ett par varv. Kvällstid kommer han oftast. Men ibland passar de inte gammelgubben. Då får man ta ut de andra så kommer han när man stänger grinden!

Lúkas VAR svårfångad förut. I början kunde man jaga honom 3 timmar(!!!) innan han kom in. Nu kommer han gåendes när man kommer ut, visslar och säger "Kom, kom hästarnaaa" ;)
En vän till mig säger dock att det är den enda svårfångade hästen hon aldrig fått in.

Hm.. Kort och gott; Känner han en så går det utan problem (för det mesta, ibland jäklas han med mig också och lunkar iväg. Då brukar man bara få följa efter och lägga en hand på baken eller säga åt honom att stanna så gör han det) men känner han en inte så går det inte, hur mycket man än försöker.

Ja jag har ju Gejsa sitt fjordsto nu på prov, och måndag - fredag när jag kommer i stallet står hon redan inne.
Hälgerna därimot står hon oftast ute när jag kommer, och då är det lite olika. Vissa gonger kommer hon till grinden. Andra gonger får jag gå och hämta henne :) men hagen är inte enorm, och hon brukar inte stå längst bort, utan hon står så till att hon ser den som kommer runt hörnet på stallet så hon vet om någon kommer med mat ^^

Då hästarna är mina barns så får jag väl skriva att det inte är mina men eftersom jag hjälper till rätt mycket (fodring och sån´t) så kanske jag får svara ändå.
Montró: kommer springandes så fort man närmar sig hagen (om hon ser en) Annars kommer hon springandes när man ropar på henne.
Monita: Kommer eller står stilla om hon vill ut och träna (vilken hon vill för det mesta). Om hon inte vill bli fångad slipper hon. Då vet vi att hon behöver vila. (Hon är en träningsnarkoman annars och vill oftast mer än gärna träna. Dessutom är hon i år 13 år och vi har ägt henne sedan hon var 2 år, så vi känner henne rätt väl)
Primona: (Lånad ponny, halvsyster och moster till Monita, och jämngammal) Får oftast hämta henne men om hon vänder slipper även hon.
Fanny: Hon är nybliven tvååring och vill inget hellre än att komma ut på äventyr. Då hon är så ung får hon bara gå promenader och liknande men hon kommer alltid emot en då man går in i hagen. Oftast står hon och hänger nära staketet så man ska kunna klappa henne.
Umil: Gammelgubben på 20 år. Kommer ibland och vänder ibland. Oftast kommer han bara för att han tror att vi kommer med mat. Om han vänder så skäller man bara lite på honom så stannar han och man kan därefter ta honom.
Last Hood: Svårfångad om han går med andra än sina ponnysar. Nu går ahn enbart med ponnysar och kan t.o.m. komma emot en i hagen.

Då hästarna är mina barns så får jag väl skriva att det inte är mina men eftersom jag hjälper till rätt mycket (fodring och sån´t) så kanske jag får svara ändå.
Montró: kommer springandes så fort man närmar sig hagen (om hon ser en) Annars kommer hon springandes när man ropar på henne.
Monita: Kommer eller står stilla om hon vill ut och träna (vilken hon vill för det mesta). Om hon inte vill bli fångad slipper hon. Då vet vi att hon behöver vila. (Hon är en träningsnarkoman annars och vill oftast mer än gärna träna. Dessutom är hon i år 13 år och vi har ägt henne sedan hon var 2 år, så vi känner henne rätt väl)
Primona: (Lånad ponny, halvsyster och moster till Monita, och jämngammal) Får oftast hämta henne men om hon vänder slipper även hon.
Fanny: Hon är nybliven tvååring och vill inget hellre än att komma ut på äventyr. Då hon är så ung får hon bara gå promenader och liknande men hon kommer alltid emot en då man går in i hagen. Oftast står hon och hänger nära staketet så man ska kunna klappa henne.
Umil: Gammelgubben på 20 år. Kommer ibland och vänder ibland. Oftast kommer han bara för att han tror att vi kommer med mat. Om han vänder så skäller man bara lite på honom så stannar han och man kan därefter ta honom.
Last Hood: Svårfångad om han går med andra än sina ponnysar. Nu går han enbart med ponnysar och kan t.o.m. komma emot en i hagen.

När min buse ser min bil komma så springer han mot stallet och rullar sig i en grushög där… :( Sen står han så fint och visar hur snygg han blivit och väntar på att man ska ta in och borsta honom:)

Jag har inga problem med att ta in någon av mina hästar,

monsun brukar komma gående mot mej, ibland stannar han en bit bort, de är oftast när han tycker att de är förtidigt att gå in.

Matador är väldigt glad av att se mig, men han kommer ytterst sällan till mig i hagen tyvärr =( Men mation e bra, tjalalaa :) Han är snäll att ta och följer med snällt, det är de viktigaste!

Ungefär en gång om året vill min häst inte bli fångad utan går undan när jag kommer, alltid annars så kommer hon till mig eller står still när jag kommer till henne i hagen med grimman i handen. Hon följer alltid med snällt.

Mina är inte särskilt svårfångade. Nu på vintern står dom ofta vid  hösilagebalen och det är bara gå och ta dom. När det är sen eftermiddag brukar dom stå vid öppningen. :)

Sylgja är lättfångad, sen varierar det lite om hon kommer fram eller inte. Oftast kommer hon när jag ropar, ibland får jag gå fram till henne. När det är varmt, och/eller mycket insekter kan hon komma galopperandes när jag ropar. Är det snöstorm, eller regnar/blåser mycket, ja då kan jag faktiskt till och med få jaga henne lite…

Min islänning kommer med full fart när jag visslar eller ropar, ser alltid lika glad ut och undrar va skoj vi ska hitta på idag, han är väldigt social. Foderhästen däremot kan vara lite svårfångad ibland men det går i perioder.

Jag har ca 50 meter till hagen före min häst ser mig.. Om hon inte fått syn på mig, och jag visslar istället. kommer hon och kompisen i full galopp, och gnäggar alltid , när hon ser min gröna jacka xD  Hon är aldrig svår att ta, itne ens när hon rymmer, vilket kan hända :P

Min ena russ Sockervadd får man gå genom hela hagen i stort sätt och leta efter, sedan är hon väldigt svårfångad vissa dagar och jag får jaga henne i 20 min. Medans andra dagar är hon hel mysig och man kan stå och prata med henne hur mkt som hälst och är väldigt lättfångad.

Min tre åring går efter mig i hagen hela tiden och är alltid först fram och vill bli fångad. Tar jag en annan häst ska hon försöka gå i mellan mig och den andra hästen xD haha

Sen min shettis har ju fått gråstarr, han är väldigt snäll och kommer fram till en i hagen, men går man rakt framefrån så kan han bli rädd för att han inte ser ordentligt, men annars väldigt lätt att fånga.

Flash är så kelig så han kommer springades så fort han ser att man är i hagen!

De kommer fram, vissa har mer brådis än andra. Alla kommer om man ropar, om de inte ser mig.

Pysen kommer fram till mig jämt, med ständig bakåtstrukna öron, fast han är inte elak. han vill bara busa. Man får akta sig så han inte kommer och tjuvnyper en när man har ryggen till ^^

Knaster sticker när hon ser grimmskaftet, men det är bara att spärra vägen för henne så ger hon upp. Hon har blivit mycket bättre nu.

Min grabb kommer så fort man ropar på honom, antingen i skritt eller trav och ofta så får man en hälsning också! Mycket skönt då vi har en väldigt lerig hage!

Min lilla pojke kommer nästan alltid när man ropar eller han ser en! :) Kan vara någon enstaka gång när det är för lerigt eller fruset så han har svårt att gå man får gå och hämta honom.. men han kommer nästan alltid!

Sommarhagen är en annan historia, då är man inte rolig överhuvudtaget, om man ropar brukar han oftast bara höja huvudet och kolla på en som "är du dum eller, tror du jag tänker gå till dig när jag har en hage full med gräs och kompisar" ;) Fast han springer eller går aldrig någonsin iväg iaf.

Halvt :p Om det är lerigt i hagen så ställer han sig där det är som lerigast XD Då är han extremt svårfångad.

När det inte är mycket lera/gegga i hagen så kan han gå iväg, men oftast står han kvar då :p Om han går iväg så försöker jag "Stänga in" honom.