osäker häst....
Hej,
Jag har börjat hjälpa en kompis, kompis med hennes häst nu, eftersom min häst börjar bli till åren och vi mest skiogsridningsmyser han och jag.
Hon är iallafall ett 6 årigt korsningssto och urgo, från marken, inga problem vem som är ledare där inte. Hon går fram var som helst och är inte rädd för någonting i princip.
När man rider henne däremot är hon spänd som en fiolsträng och hoppar till för ALLT! Hon är rädd för gräs som svajar, stenar, skuggor, fåglar mm mm… listan kan göras lång. jag försöker vara lugn och vänta ut henne och sedan berömma henne jättemycket när hon går förbi "det farliga"
Har ni några tips på hur man kan få henne mer självsäker även när inte "människan" går först…???
Mvh. Eva

Fortsätt att bara be henne lugnt gå förbi, ge lös tygel så hon bromsas upp i munnen och lägg till en mjuk skänkel och släpp den så fort hon så lite som tänker ta ett steg frammåt.
Det blir lite konstigt för dom när de har blivit först vana med att man går framför och visar vägen för att sedan ha oss på ryggen. I deras ögon så blir de lite vilsna eftersom ledaren i vanliga fall är före.
Det gäller att få henne förstå att så länge du är med så är allt lungt och tryggt oavsett vart du befinner dig runt henne.
Ge henne tid att få stå och titta begrunda om det är något som hon upplever obehagligt. Prata lugnande och beröm massor när hon går frammåt…hellre att hon småtravar förbi och har frammåtbjudning förbi det obehagliga än att hon går bakåt.
Mvh CBA
Det är vad vi tror att vi redan vet som hindrar oss från att lära oss nytt.
Hur är hon att hantera från marken om du inte är framför henne? Tål hon att man står bakom och fixar med saker hon inte ser när hon är lös, eller ska hon vända och kolla vad som händer? Träna på att kunna flytta undan för tryck åt alla håll vart du än befinner dig i förhållande till hästen :)
Har lite samma problem, jobbat en del med det och alltid som CBA skriver om det något som är läskigt och det går bara bättre och bättre! Jag tycker det är viktigast är att inte bråka med hästen i munnen när det är något som är läskigt, säte + skänklar och mycket beröm så fort det går frammåt.

Ifall hon är rädd för "saker" kan det även va bra att gå fram och tillbaka framför det farliga tills hon inte reagerar på det längre och sedan fortsätta turen, det brukar ha en lugnande inverkan på hästarna. Gå förbi det farliga och vänd henne tillbaka när hon slutat reagera, vilket brukar vara efter ca 5meter och gå förbi det igen…fortsätt så tills hon inte reagerar på det "farliga" längre.
Den damen jag köpte i somras kastade sig bakåt i "panikryggningar" när hon blev rädd för något…inte alltid så trevligt, visste inte att hästar kunde rygga så fort! Hon har slutat med det i varje fall nu och är mkt lugnare ute i skogen, hon va bara riden på bana när jag fick henne=/ Så fortsätt kämpa, dom får upp tilliten rätt fort när de inser att allt inte är så farligt som de ser ut=) När hon börjar lita på dig från ryggen blir ju turerna oxå mer avslappnade och trevligare för er båda i största allmänhet!

Är synen ok på hästen? Kan ju vara att hästen ser olika saker pga synfel också.
Annars ska du försöka rida förbi det farliga utan att titta på det. Om du nonchalerar det farliga så gör hästen det också till sist.
Ju mer man rider ut desto mindre rädd blir hästen. En träningssak.

Rättelse i mitt inlägg #1 Det ska stå "så hon INTE bromsas i munnen".
Precis som gejsa säger så är det bra att nongalera det som hästen reagerar för. T.ex om hästen är rädd för samma sten varje gång så ska inte du titta på stenen eller vrida/ditt huvud åt det håll som det obehagliga är. Då visar du för hästen att även du har reagerat för det "läskiga" och signalerar fara helt omedvetet.
Det är vad vi tror att vi redan vet som hindrar oss från att lära oss nytt.
Du har redan fått några jättebra tips från flera här. Men man kan även träna upp hästens självförtroende genom att sätta upp plastpåsar och andra "läskiga" saker i paddocken och få henne att förstå att allt nytt inte är farligt. ta en läbbig sak till att börja med och öka lite med nått nytt lite då och då.
det går ju även att sätta upp sånt i hagen, och byta plats lite då och då på sakerna.
en annan grej är ju att kolla foderstaten om det kan ha nåt med den att göra.
Vad jag funderar på är varför hon är såhär? Är det för att hon kommit in i en period där allting är läskigt eller för att hon faktiskt tycker att allting är läskigt? Om det senare och det fungerar bra ifrån marken men inte på ryggen så är det antagligen för att hon då har stöd utav dig som flockmedlem/ledare, men inte känner att hon har detsamma stöd ifrån ryggen.
Är bara att vara en stadig ledare, tala om att det inte är något farligt och fortsätta framåt - hästen kommer då lära sig att lita på att när du säger att det inte är något farligt så är det inte det. Att bara jobba på att ta sig förbi och sedan beröma kan ibland leda till att man uppmuntrar hästens instinker att det är något farligt, alltså att man berömer hästens reaktion. Bättre är att försöka jobba på att själv vara normal och i situationen berätta för hästen att allt är normalt, beté normalt själv så att hästen ser att det är en normal sitation. Börjar du behandla situationen anrolunda än en vanlig situation så kommer hästen lätt trigga igång mer…
/V
Tack så mycket för alla tips och synpunkter.
Jag får känslan av att mycket av hennes "rädda" beteenede är undanflykter eftersom hennes ägare sa att hon alltid hoppar av och leder henne förbi det hon tycker är otäckt.
Jag vill att hon ska gå även när man sitter på ryggen och väntar hellre den stunden det tar för henne att gå förbi än hoppar av och leder henne helatiden. Idag hade vi en annan häst med också och då gick hon som på räls, inget hoppande mellan dikeskanterna och inget krångel. Vi mötte tom. en gigantisk traktor med kärra efter som rasslade och skramlade men hon rörde inte en fena…
Det blir nog till att rida ut mycket med henne framöver så hon får träna, jag har bara ridit henne tre gånger hittills, hoppas att det blir bättre med tiden. Funderar även på att bygga upp någon form av bana i paddocken med "läskiga" saker och börja med att gå förbi från marken och så småninngom även rida förbi sakerna, typ som jen skrev och sedan utöka med fler och fler saker, vad tror ni om det? någon som har tips på saker jag kan använda?
#8 Saker som jag brukar ha för skrämsel-träning: påsar, gärna sådana som prasslar mkt och inte är så mjuka ;), presseningar och fladdrande band.
Brukar börja med att träna på att ha sakerna först på avstånd och för att sedan träna på att ha sakerna nära hästen och kunna klappa/smeka hästen med dem.
/V
*putt*
hallå där CBA ;)
jag fick lära mig av självaste Wale på slängsboda att det inte alls är ledaren som går först i farliga situationer, tvärtom så skickar ledaren iväg en ranglägre häst för att "undersöka det farliga" Ledaren själv är ju rädd om sin hälsa, det farliga kan faktiskt vara en hungrig sabeltandad tiger som vill ha en liten ponny till frukost…OCH lunch! ;)
#11 jag har lärt mig att ledaren går alltid först.
i vildhästflocken följer hästarna alltid en hingst som är ledare, eller ett äldre ledarsto. för det är ledarna som är tryggheten och om dom tex vågar gå ner till en sjö för att dricka så vågar även flocken det.