ni skulle inte kunna lämna bort honom till någon tillridare och se om den kan göra nånting.

Om ni är 100% säkra på att hästen inte har ont så låter det som att han behöver komma till någon som kan uppfostra honom och lära honom hur man beter sig. Hästar gör aldrig såna där saker utan anledning, det finns alltid en förklaring. Om det är unghästtrots, rädsla, smärta eller inövat beteende är svårt att säga över nätet, men någon som har mycket unghästvana borde kunne ge svar.

Är han röntgad i ben, rygg, bäcken och nacke? Utan plåtar skulle jag inte förlita mig på en veterinärs utlåtande genom "känn och kläm". Det kan vara så enkelt att han har kissing spines, snett bäcken, fraktur på halskotpelaren som läkt ihop snett, etc. Sånt går bara att se på röntgen och det kostar inte många kronor. En bra, frisk häst är värd så mycket mer!

Hoppas ni hittar felet!

Är han försäkrad så skulle jag göra en grundlig undersökning över rygg och nacke eller i stort sett hela kroppen.  Någonstans har han säkert ont. Det låter så.

Fråga ett, svårt att svara på det liknar beteendet hos en häst jag haft tidigare och som fick lever cancer Efter obduktionen, fick jag höra att hon måste haft väldigt ont, det syns inte utan på. Men hon kliade sig inte.

Fråga två, jag tycker hon ska få en ny ponny/häst innan ni tar bort honom om det nu blir beslutet. Efter som ni har stuteri så kan hon ju välja en eller att ni skaffar något som passar er avel.

vill inte att detta ska låta otrevligt men enligt mej låter det som om ni har struntat i problemen och låtit dom fortsätta, det ska man inte göra då blir det bara värre nu vet han säkert att det är han som bestämmer och att han får göra som han vill…

jag tycker ni ska gå på nh kurser så kanske det blir bättre

Jag säger som övriga. En häst beter sig inte på det sättet utan anledning.

Man brukar säga att såna beteenden kan bero på tre saker
1. Hästen är rädd!, vilket brukar vara lätt att utesluta
2. Hästen har ont! troligtivs den vanligaste orsaken men också den som är svårast att lokalisera.
3. hästen föstår inte! så kan det faktiskt vara fast man själv inte tror det, det är inte lätt för en häst att veta hur vi tänker och vad vi vill med alla signaler, tygeltag, skänklar hit och dit m.m. Det agressiva han visar är ett fösvarstecken som bara visar att något är fel, han är inte elak för att han vill.

Mitt råd är också att skicka honom till någon duktig inom horsemanship, eller att göra en riktigt ordentlig genomsökning i hans kropp! men det är ju inte alltid man har råd med det tyvärr.

Bara att han får flytta till en annan kunnig familj kan få honom att ändra sig, det har jag sett fungera med en annan häst. Han kanske "bara" har ett inlärt beteende, om han gör på ett visst vis så slipper han arbeta, han är i så fall en väldigt smart häst (tycker jag). Smarta hästar är inte alltid så lätta att hantera, tyvärr.

Det är ju synd att inte prova alla möjligheter med en så pass ung häst.

Jag tycker ni gör rätt som hellre avlivar än säljer. Och är dottern rädd för honom så tror jag att det blir värre om hon fortsätter hålla på. Jag hade inte flyttat runt honom, händer det något hade jag känt mig väldigt ansvarig för det.

Det kanske är hårt, men en häst får inte vara farlig för sin omgivning. Är han startad någonting? Gör han likadant i lopp så blir det farligt även för andra.

#8 Ehh inlägget hamnade lite fel va? :P

#9 - Hihi, ingen aning om vad du pratar om.. 

hade försökt kollat upp så mkt som möjligt. om ingen hittat ngt så hade jag hellre avlivat än att lämna hästen vidare.

Går de inte och göra en "skall röntgen" på en häst? kolla om han har nån tumör i huvet?

vet inte om jag missade ngt i texten, men är han kastrerad? Eller fortfarande hingst?

Jag skulle gå igenom hela hästen ordentligt, med röntgen från huvud till hov, så ni verkligen kan utesluta att det inte handlar om något smärtrelaterat.

Kan ni utesluta smärta, tycker jag att ni ska ta hjälp av ngn som kan hjälpa er med allmän uppfostran, säger inte att ni inte kan uppfostra hästen, men ibland kan man behöva hjälp av ngn utanför.

Kan det helt enkelt vara så att han har kommit på att han får gå hem om han "bråkar" lite…?

Men som sagt, röntga igenom och uteslut smärta först.

Låter lite som om att han har ont. Smörj med hästlinement, massera och stretcha?

Min syrra lånade ett varmblod som hade ont i ryggen, jag masserade honom mkt och han var mkt snällare att rida efteråt enligt min syster.

Så prova att ta 1-2 timmar varje dag (helst) och massera honom och stretcha. Han kan ju blir bättre.

Provat att longera honom? Hur går det?

Tack alla snälla människor för era råd. Jag bad om era råd och kan naturligtvis inte bli sur för att ni svarar. Jag är jättetacksam för alla svar.

Kan bara tillägga för er som undrat. Han är fostrad enligt NH och fungerar utmärkt från marken. Vi har själva tagit emot ponnysar för tillridning och uppfostran så där tycker jag nog att vi vet vad vi gör. Har haft flera mycket besvärliga hästar som denna 18-åring lyckats bra med även då hon var yngre. Hon har dessutom en 22-årig storasyster som också arbetat med hästar i flera år. Hon vågar inte ens gå i närheten av honom. Själv har jag också lång hästerfarenhet så på den fronten är det nog så att vi känner oss rätt säkra på att detta INTE är en uppfostringssak.

Däremot kan jag tänka mig att han har ont men undrar då varför han inte visat något plötsligt. Om han har fått någon fraktur borde det inte ha gett sig till känna ganska plötsligt då? Inte en försämring av beteendet under så många år?
Är det något som utvecklats under flera år kan det vara en rimlig förklaring men undrar då, #2, är de sjukdomar som du räknat upp, behandlingsbara? Vi är rädda för att han har någon hjärntumör eller nå´t. Någon som har erfarenhet av det?

Han är startad i trav som 4 och 5 åring men slog sönder sulkyn under ett lopp som femåring och tävlades sedan bara i monté till 7-årssässongen då vi ansåg honom för farlig att tävla med. Vi var rädda att han skulle ge sig på andra.
Han var också en duktig dressyrponny och kom 3:a i en Lätt C redan som 4-åring. Hoppningen däremot var han inte så duktig på. Hade svårt med taxeringen så först trodde vi att han hade synfel.

Longering på vanligt sätt går inte trots att vi tagit hjålp av mycket duktig körinstruktör. Han går till anfall mot linföraren. Däremot är han superduktig vid tömlongering. Inga problem alls. Massage är npg bra men det har inte hjälpt. Inte ens equiterapeyten kunde hitta något fel på honom trots mycket noggrann genomsökning. Det var en av de finaste och mest oförstörda hästar hon någonsin undersökt sa hon.

Fortsätt gärna och spekulera och ge råd för alltid lär man sig något. Och vad vi än tar för beslut så vill vi göra det rätta. (Om det går).

Jadu, troligtvis har han ju ont någonstarns men ifall ni går igenom honom från topp till tå och inte hittar något kan ni ju börja kolla runt efter flera alternativ. hjärntumör? finns ju sådana…

Efter att ha kollat igenom hästen hade jag flyttat på den, så att den kommer bort från sitt revir och därigenom blir lite "låg" och sen så hade jafg låtit någon annan mycket duktig, travtränare eller någon som har mycket erfarenhet av att köra in hästar fått köra in honom igen, bara börja om från början med nya människor. för som jag ser det verkar det som att det har blivit fel någonstarns och då är det lätt att det går ut över till slut allt man gör!

Hade jag inte den möjligheten skulle jag nog ha tagit bort hästen, man ska inte hålla på med en häst om man inte tycker att det är kul. det är inte rättvist varken för ägare eller häst. Jag vet för jag hadde mitt russ i sammanlagt fem år och dom tre första var jag livrädd för att köra han. och även om man inte vill ta bort den så känns det nog bättre när det är gjort, så jag ser defenitivt inget fel i att ni tar bort den.

Tumör (konstaterad) har jag mött två hästar med och båda var lynniga, problemen gick i perioder och när dom var som värst var dom farliga. "Min" hade tumör i levern som sagt, den andra tror jag hade i hjärnan. Ingen av dom var skimlar, kan ju vara värt att tilllägga.

Dessa hästar hade ingen hälta eller ryggont, utan bara oförklarligt lynniga i temperamentet och ibland direkt farlig.

#17 Låter som vår ponny. Precis så har han fungerat i flera år nu och humörsvängningarna kommer bara tätare och tätare och blir värre och värre.

Hur undersöker man hjärntumör? Kan man bota det? Några erfarenheter????

Han är brun, har aldrig varit halt och har heller aldrig reagerat på att bli riden förrän i somras. Då ryggen är undersökt flera gånger utan anmärkning så tror jag inte att det är ryggen. Sommaren innan reagerade han inte på trycket över ryggen utan bara att han tvärvände, backade, stegrade, slog och tillsist la´sig ner. Detta upprepades varannan meter. Både med ryttare, framför vagn och till sist även då han gick på släp.

Kompisens ponny hade hjärntumör. den gick även den till attack och bettede sej hemskt illa. dom kämpade med denna UNDERBARA hoppponny i ca 1.5-2 år innan dom var tvugna att ta besultet att avliva den. denna hade dom vad jag vet gjort allt dom kunde hitta på med, röntgen m.m, den var frisk i kroppen, men dom konstaterade sedan tumör.

Konakta närmaste ATG klinik och kolla med dom :)

Det du sa om att han hade svårt med taxeringen och ni trodde han såg dåligt fick mig att tro hjärntumör, som sitter runt ögon-nerverna någonstans, det skulle förklara varför han blivit värre och värre med åren, då tumören växt.

Skulle vara bra med en CAT-scan maskin för hästar

#18 obduktion på båda, dom blev avlivad när man inte längre klarade av hästarna.

I det ena fallet var det jag som hade den och hon (det satt det i levern) var livs farlig och sista veckan, högg hon och sparkade åt allt och alla. I grunden var det ett lugnt och stabilt sto, brun nordsvensk bruks, underbart vacker häst.

Den anndra var grannens, hon fick andra problem i med sår i munnen så hon inte kunde äta sov var avlivnings orsaken. Detta sto hade bland annat sparkat av benet på sitt föl, några år tidigar.

Kan ju vara en nerv som hamnar i kläm ibland därav argsint då och då. Tumör tror inte jag att det verkar vara. Eftersom det har varit så här i över 3 år om jag räknat rätt. Ja, isf en godartad tumör som växer otroligt sakta då.

Man vet ju själv när man har ischias tex.

Kan ju vara en nerv som hamnar i kläm ibland därav argsint då och då. Tumör tror inte jag att det verkar vara. Eftersom det har varit så här i över 3 år om jag räknat rätt. Ja, isf en godartad tumör som växer otroligt sakta då.

Man vet ju själv när man har ischias tex.

Kan ju vara en nerv som hamnar i kläm ibland därav argsint då och då. Tumör tror inte jag att det verkar vara. Eftersom det har varit så här i över 3 år om jag räknat rätt. Ja, isf en godartad tumör som växer otroligt sakta då.

Man vet ju själv när man har ischias tex.

#23 ischias ? ;o

Gu´va´snälla ni är allihopa och så snabba med svar. Känner mig mycket gladare nu även om risken är stor att det är en tumör så känns det ändå bättre att fått "prata" av sig lite.

Ringer Stömsholm på måndag och ser vad de säger.

Ja han har nog "ont" någonstans, eller en tumör.

Vet ett arabsto som undersöktes inför en betäckning eftersom hon aldrig gick i brunst (tror jag det var), då upptäckte man en tumör i livmodern. Veterinären sa då att det kunde ta lång tid innan det skulle hända något med hästen och man kunde inte säga hur länge hon haft den. Efter bara några månader började hon bete sig som en hingst mot de andra stona, hon betäckte dom osv. Hon avlivades då dirket, det var hemskt att se henne sån sa ägaren, stoet var omkring 18år har jag för mig.

Vad var det som hände när han slog sönder sulkyn, var det ett "utbrott" eller en olycka? Tänkte att om det var en olycka kanske han blivit skrämd, men det är klart då borde det inte gå i perioder.

Kom även att tänka på ett sto (även det en arab) som betedde sig "hingstigt", kunde inte gå med andra hästar i hagen, "pratade" som en hingst osv. vi försökte rida in henne men hon lät ingen komma upp på hennes rygg. När hon brunstade sa ägaren att det kom ut som en "snopp" ur slidan!! Låter konstigt , jag vet. Hon avlivades pga beteende störningar och ägaren fick ut på försäkringen. En obduktion gjordes i utbildningssyfte och där konstaterades att hästen var tve könad! Så ingenting är visst omöjligt. Hon hade testiklar istället för livmoder.

Jag vet inte heller hur man uppptäcker en tumör, borde väl vara genom ultraljud, oftast är det väl tyvärr så att det inte upptäcks förens när hästen är avlivad.

#28 Spännande läsning det där du skrev. Ja ingenting är väl omöjligt.

När han slog sönder sulkyn var det ett totalt utbrott. Han var helt ensam och hade inte sprungit mer än kanske 60 meter. Någon olycka har han aldrig varit med om, inget som skrämt honom i alla fall. Direkt efter att han slagit sönder sulkyn började han leta efter sin kusk. Han vände runt på en volt och sprang raka vägen fram till henne och stannade. Hon hade ramlat i backen men utan att skada sig. Själv var han cool-lugn direkt efteråt. Som om ingenting hade hänt. Han försökte inte ens springa iväg efter de andra ponnysarna.

Ja du känner ju din häst själv.

Men du? Har du tvättat honom med parasitmedel.Det behöver inte alltid vara alergi när dom kliar sig.Pröva det så har du kanske fått bort ett moment som ireterar,Sen har du förstås kollat munen på han..

Lycka till.

O du en häst som inte mår bra är det en välgörenhet att ta bort..Lena

Är ni 100 på att hästen inte har ont så kanske ni kan skicka honom på tillridning och se om det hjälper?
Du säger att ni kollat med veterinär och EQ, men jag tycker nog att ni ska ta ut någon annan vetrinär också, på ditt inlägg låter det som att ni bara haft en. En annan vet kan upptäcka saker som den ena inte upptäckt. Sen kan det ju förstås vara någon tumör eller något som man inte ser. Det är ju det som är det luriga…

Mår han inte bra så ta bort honom, det är schysstast mot alla. Ang. nytt ponnyköp så är det ju upp till er i ekonomiska aspekter, men eftersom ni har stuteri har ni väl antagligen stallplats och ni kanske redan har något passande eller så kan ni ju köpa något som ni kan ha i avel. Att sluta med hästar helt är väl upp till eran dotter, men jag ser ingen anledning till det om hon inte vill. Ge henne den tid hon behöver att sörja om ni väljer att avliva.

Lycka till.

Jag tkr det låter som att ni testat det mesta.

säger som någon här uppe, en ponny som inte mår bra är det bäst att ta bort. lycka till :)

En sak skulle jag vill undersöka på hästen innan jag skulle gör något mer drastiskt. Mask, alla typer av mask/parasiter eftersom han kliar sig även under vintern.

#33 Nja, mask är inte särskilt troligt då vi både tagit maskprov och dessutom avmaskat honom regelbundet sedan han var liten. Maskprovet tog vi i och för sig för första gången i år men vi tror mer att hans kliningar beror på för höga proteinhalter eller för mycket socker. Eftersom det varierar så från år till år. I år har han kliat sig värre än någonsin och förra året inte alls. Visst verkar det konstigt men jag tror inte att han kliar sig hänger ihop med hans övriga beteende.

Löss har han inte heller. Använder switch-pour-on mot flugor och mygg och det tar också löss om det skulle finnas några.

Så här såg han ut förra våren.

Huvudbild

Men att han kliar sig har väl inte med att göra att han får tokspel ibland. Det är väl vanlig hederlig knott/mygg/sol eksem om det bara kommer på sommaren?! Pröva attr sätt på Horsol i man och svans. Spruta på Absorbine Ultra Sheild mot insekter.

Att han får tokspel är nog något helt annat. En nerv som ligger i kläm eller ngt. Att göra skicktröntgen är väl det bästa. Tycker det är synd att bara avliva en så pass ung häst innan man prövat det mesta.

#36 det var det att han kliar sig på vintern också, då funderade jag på om det kan vara något parasitangrepp, som i sin tur orsakar smärta.

har han inte någon sjukdom, tumör, inga hovproblem, ryggproblem, helt enkelt fullt frisk och inga fysiska probblem..

..Jag kan bara säga: **RUSS ÄR RUSS OCH HAR ALLTID VARIT RUSS!
**Russ är speciella i ridning. Svåra att fostra och få förtroende för eftersom dom är vildhästar i grund och botten. Dom är väldigt självständiga och håller avstånd. Jag har ridit en liten kille då han var 6 år, värdens mest sociala, mysigaste häst från marken, fullkomligt underbar. Vi brukade sova tillsammans i boxen när han låg ner och så låg jag på honom, och sov. Men ridningen var ett stoort problem. i början passade han bättre på rodeobanan, men jumer vi red och hade tålamod och gav honom tid blev det bättre. Han blev adrig riktigt bra, han var fortfarande russig och bockade ibland då och då, envis som fasen och gick hem när han ville på uteritt, men han är förlåten då han faktiskt är russ. Vissa russ är lättare än andra osv.

Men de där med att han attakerade fattar jag inte? Va de något speciellt som hände för de lårer obehagligt :S

Kan nu berätta att de hittade ingenting på honom utan han kommer nu att avlivas nästa vecka. Det känns urjobbigt då vi haft honom så länge. Trots allt besvär vi haft med honom genom åren så älskar vi honom och då är det naturligtvis jättejobbigt med detta beslut. Men…nu är det bestämt. Vår veterinär kommer över och ger honom en lugnande spruta och sedan avlivningsspruta. Jag vet att det kommer att bli lugnt och fint men…ja, ni vet.

Sen #38 vill jag inte alls hålla med om det du skriver om russ. Vi har hela hagarna fulla med russ och har mängder med russuppfödare bland våra vänner och att påstå att ett russ är svåra att fostra och få förtroende för får stå för dig. ALLA russ jag mött har varit helt underbara och inga som helst problem med. Att de sedan är smarta och kan utnyttja situationer om man inte riktigt med är en helt annan sak. Folk som kommer hem till oss och träffar våra russ blir alltid så förvånade över hur väluppfostrade våra russ och shettisar är. Att dessa smä hästar får dåligt rykte handlar mer om att de ofta överlåts till mindre barn att sköta bara för att de är små. Men de behöver minst lika mycket fostran av vuxna som en större häst.

#39 lider med dig, men det var nog rätt beslut ändå.

#39 helt rätt beslut och jag lider med dig.

#38 min erfarenhet av russ är bara trevlig, goa samarbetsvilliga hästar. Det är inte så många kan nog bara komma på namnet på fem stycken (som jag vet med stam) men det räcker för mig att gilla rasen.

Jag håller inte heller med # 38

Jag vet hur jobbigt det är , och ni gör absolut rätt. Tur i oturen är ju att ni har fler russtussar hemma.  Själv bytte jag ras när jag skulle ha en ny, av olika anledningar, bla för att jag inte skulle hålla på och jämföra dom så mkt, så vill dottra byta ras så vet ni att det finns en som liknar ett russ och trava kan dom oxå .

Vad synd! Tråkigt med så ung häst. :(