För många för att kunna säga ngn rakt av, får tänka lite… ; P

Är rätt duktig på att hänga mig kvar runt hästens hals eller liknande och sedan lyckas slänga mig upp igen innan jag nuddat marken, vilket kan se ganska kul ut. ;)

Den konstigaste avramlingen var iallafall när jag red på en gammal fotbollsplan i vintras, i knädjup snö. Skrittade upp ett fyrkantsspår och red längs det ett tag. När jag skulle galoppera glömde jag bort att styra, så Windy svänger mot skogsvägen som leder hem och jag svänger lite för sent tillbaka mot fyrkantsspåret, vilket leder till att jag tappar balansen och flyger av rakt in i ena målstolpen. Jag får den rakt emot mig och liksom "kramar" den innan jag faller ner i snön och även stolpen ramlar omkull - den var genomrutten.

Klarade mig med en muskelsträckning - och det såg nog rejält kul ut!

ähmn ^^ hahhaha, ni kmr skratta för det gjorde jag själv ;) ^^ skulle rida ner Ballerina till betet från stallet - barbacka, vi var där själva o hon ville inte stå stilla för hon ville ner till de andra, så jag skulle hoppa upp från en liten pall, men sen börjar hon gå o jag slänger över benet o hon börjar trava o jag sitter typ på hennes rumpa o glider av ^^ som tur väl stannade hon o jag fick hoppa upp från en sten o då stod/stog (?) hon lite stillare iaf ^^

Hahahah  ^^

Hmm… Jag har ju inte ramlat av så många ggr…
Men det var väl kanske i vintras när jag galopperade på en snötäckt äng.
Vi kom i full galopp och precis när vi var i ett språng så blev Maggan rädd för ngt så hon gjorde en sväng ut i 90 graders vinkel medans jag fortsatte frammåt i en lite rolig stil.
^^

Min konstigaste avramling måste ha varit när jag trodde att jag ramlade av från stillastående :P
Vi hade hoppning på ridskolan och jag red ett russ vid namn Barry. Vi stod och väntade på våran tur och när jag precis skulle skänkla för att han skulle gå framåt gjorde han världens bock - något jag absolut inte var beredd på. Jag trodde min ridlärare skulle dö, hon skrattade hur mycket som helst. Hehe ja, hon är lite konstig den damen :P Jag gjorde i alla fall inte illa mig. Blev mest chockad. Tänkte först, hur tusan lyckades jag med det där? Men sen föll det på plats, haha.

Jag har ga bra balans, sitter lätt kvar när ponnyn skjuter, bockar, tvärvänder.. en gång, för ga exakt ett år sen, hade jag ridit en jättebra runda, en av mina riktiga första tävlingar på bellis.. efter mållinjen var jag sjukt lättad och glad, och ponnyn tar ett steg åt sidan som typ ingen ser. och vem åker i backen och får jaga ponny runt i kungsbackas jättemanege?

Jag ramlade inte av, men när vi galopperade första gången i volter, och helt plötsligt, då min spörädde ridskoleponny  Krabat ser en tjej slå ett spö i marken med önskan att han ska gå fortare far han åt andra hållet och jag hänger kvar med ena foten uppepå sadeln och resten av kroppen hängande på ena sidan. Dock kom jag upp, jag är så envis, jag skulle INTE ramla av^^

Jag har ingen konstig avramling bara typ rekord på att ramla av mest gånger på en lektion typ, ramlade av samma häst på samma ställe exakt likadant varje gång på en lektion ramla typ av 5-6 gånger asså exakt likdant :P

Oj, har gjort för många men de första jag kom o tänka på va när jag gick i skolan o så skulle jag o Zickan rida en spegelritt på öppethus dagen så vi va o tränade på kvällarna. Allt skulle va snygg o prydlige med kandar osv. Va iaf o tränade en kväll o han gillade inte kandaret så mkt så när vi galopperade på en av kortside volterna o kom mot sarjen så tvärvände han o sprang åt andra hållet (vi red i vänster varv på volten o mot väggen tog han höger) jag hängde inte alls med o landade på knä i sanden. Fattade inte alls va som hände förrän jag såg hästen galoppera bort i ridhuset o fick då såklart ett skrattanfall, lika så Zickan så hon höll på ramla av hon oxå =) Men själva uppvisningen gick super finnt! =)

För länge sen så hade jag en arab, han va jääätte snäll mot alla andra men när jag red så verka han tänka "åhh nu rider matte, så kan vi busa" så jag åkte som mest 10 ggr på en ridtur… Men när alla andra red så va han en ängel förutom en gång. Vi skulle galoppera upp för en kort men väldigt brant backe o jag red först på min travre o min kompis kom efter med araben. Jag hann upp o vända mig om då ser jag hur han bockar upp för hela backen, hur han nu lyckas med de… När dom sen kommer upp till mig så stannar han o ser nöjd ut o min kompis hänger med händerna över nacken på honom o ena knät över manken, intrasslad i tyglarna o inspänningarna, såg väldigt roligt ut o speciellt när hon skulle försöka ta sig där i från, upp o ner oo intrasslad som hon va =)

Kom på en rolig sak till, vi hade hoppning på skolan o jag fick skolans hopprädda häst. Vi skulle hoppa bana o den låg väl på 110-120 o allt gick super. Hästen fixade de galant om hon kände att hon kunde lita på mig. Mot en oxer i en sväng fick vi lite halv dåligt avstånd så jag tvekade nog en hundradels sekund men drev sen. Men hon kände de där lilla tvekandet, så precis när hon ska hoppa av (allt kändes så fint o bra) så grisnitade hon o jag for rakt in i hindret. Bommar flög åt alla håll o jag fick lite blåmärken men till saken hör att jag då va gipsad pga brutet båtben o hade ridförbud (3 månader utan ridning skulle aldrig gå så jag red ändå) men gipset sprack totalt… Som tur va var de samma dag som jag skulle gipsas om o fick skylla på att jag ramlat på isen

Oj, för många…

Men den roligast är nog senaste.

När jag var hos min syster fick jag rida till en häst där nere. Efter att bara ha ridit honom två ggr och aldrig hoppat red jag en hopplektion för Niklas Arvidsson! (vilket egentligen inte var meningen, men ägaren betalade ^^) Hästen själv hade inte hoppat nåt vidare heller… Efter att vi hoppat ett antal hopp så hoppade min häst ett helknasigt språng så att mitt högra ben flög över till andra sidan, men jag stod kvar i vänster stigbygel! Hästen galopperade hela långsidan och jag stod kvar, redo att hoppa av snyggt (ehum) men precis när hästen saktar av så hoppar han till och jag flyger av… efter att hållt mig kvar så länge. Ännu roligare var att jag inte mer än hann upp på hästen igen förrän jag fick näsblod som höll på till lektionen tog slut ^^

Den första avramling jag kom att tänka på, var en gång när vi värmde upp på en lektion. Meningen var att vi skulle galoppera längs spåret, vända snett igenom och mitt på diagonalen göra ett snyggt och prydligt byte. Men då min häst ännu inte behärskade byten, fick vi lov att göra en avsaktning och fatta ny galopp. Hur som helst, vi vänder snett igenom, bereder oss på avsaktning, saktar av, och jag känner hur jag kommer i obalans.. Min snälla häst känner det också,och saktar ner medan jag sakta och säkert glider ner längs halsen eftersom jag skrattar så hemskt att jag inte klarar av att hålla mig kvar. Inte veckans bäst utförda övning, men möjligtvis den mest underhållande..

Jag var ute och töltade på väääärldens segaste häst.. ^^ Mitt ute på åkern så började hon bocka, men jag satt kvar, saktade av henne till skritt och hon lugnade ner sig………….trodde jag ja.. ^^

Mitt i skritten så tog hon ett jättehopp åt höger, heeeeeelt utan anlednig.. Jag fortsatte dock rakt fram.. ^^ Gjorde en fin liten volt i luften, landade på rygg och fick mig ett fint blåmärke på hela ryggen.. ;)

Askja undrade vad det var för fel på mig.. :P "Öhm.. Vad gör du på marken?" ^^ Det mest komiska var nog ändå att hon är den segaste hästen jag någonsin har ridit.. :P

Kommer ihåg en till avramling. Det var för ett antal år sedan när jag red en b-ponny. Skulle sitta av på medellinjen och precis när jag svingar över benet hoppar ponnyn åt sidan och jag faller på rumpan, ja såkan man också sitta av :) föredrar nog det andra sättet

Tjaa.. just i mitt fall så var väll inte själva avramlingen det konstiga… Nu blir ni nyfikna va ? :D
Det var på ett ridläger för kanske 2/3 år sen. Red en liten bockig häst som heter Svarten, skulle galoppera. Gav galoppskänkeln och Svarten bockade, jag trillade av och gjorde någon sne kullerbytta (stavning?) och ställde mig upp (halvt som halvt på knä) igen. Höll på att trilla omkull igen av farten så jag flaxade ganska bra med armarna också. Haha men tillslut kom jag upp på benen igen. Det var en rolig dag :D

jag har gjort en riktig film-avsitning. skulle rida under ett träd efter stormen gudrun (en liten ungbjörk) och ja, jag glömde väl ducka helt enkelt. försökte mig på en liten limbo men det gick inget vidare.

en annan ful var i december när jag hoppade Peppe. han gjorde först en tvärnit, hoppade ändå och drog gärnet efter med massa bocksprång. jag satt kvar under allt detta, sen när han precis slutat upptäckte jag att jag satt framför sadeln så jag släppte helt enkelt allt och åkte av. ganska dumt gjort, hade lätt kunnat ta mig tillbaka egentligen.. min axel är fortfarande inte hel trots sjukgymnastik etc.

Min konstigaste avramling måste ha varit på ridskolan för x antal år sedan..
Vi skulle hoppa.. hinder på kanske 40 cm. Allt går bra på vägen fram mot hindret, fin galopp och mycket koncentrerade. Men väl framme får ponnyn för sig att fasen det här ska inte jag hoppa och lägger in världens tvärnit.. jag flög över halsen och landade med ett ben på var sida om hindret.. och där stod jag och såg ut som ett fån med tyglarna i handen och undrade vad det var frågan om.

Den konstigaste avramlingen jag gjort var när jag red en häst som heter Cayenne och vi skulle hoppa. Jag hade väldigt dålig balans på den tiden och hästen tvekade framför hindret. Jag ramlar då av Cayenne med huvudet före, men jag lyckas vika in huvudet på något konstigt sätt så att det hela blir en kullerbytta ner från hästen. Och i farten så ställer jag mig upp och tar tag i tyglarna på hästen som inte hunnit fatta vad som hänt.

Haha de här va en rolig tråd o läsa, mitt i all olycka =)

Håller med MiaMaria :D

När jag ramlar av när jag asgarvar xD typ asgarvar o glider låångsamt ner på marken o fortsätter asgarva ^^

Jo, det var väl när jag gick i trean. Red på min kompis shetlansponny, vi skulle galoppera på en stig. Ponnyn äter gräs, bockar och galopperar samtidigt, och jag gör en kullerbytta nerför halsen. Jag landar på rumpan och sitter där en stund, medan ponnyn vräker i sig gräs. Jag fattade inte riktigt vad som hände. Men min kompis skrattade så att hon fick ont i magen. ;)

värst va alla är smidiga och gör kullerbyttor xD jag landar alltid pladask på mage/rygg xD

hahahah :D

Jag red ett russ som hete Malu och vi travade ute på en grusväg. PÅ båda siderna va det lixom en liten sluttning neråt inte alls brant men hon snubblade på något och trillar på sidan ner och lixom lägger sig på sidan med mig på. Sen reser hon sig och jag stannar kvar på marken. xD Det va helt konstigt för allt gick så lungt och typ kontolerat. HahAHHA

den konstigaste, mest för att det var så otippat att jag skulle ramla av, blev grymt paff. Har aldrig ramlat av på honom innan o ändå haft honom i 7 år. Det var i våras när vi var ute o red på "töjjet" (= ett gräsängs/åkerområde som kallas så). Vi stannade för han kollade på en falk som satt på en stolpe..helt avslappnad var han…plötsligt lyfter fågeln o jösses så rädd han blev…han vände på en femöring o jag stannade kvar typ! Ramlade pladask på marken, slog mig inte men nässlade mig! Ludde gick ngt steg bort men stannade sen så jag kunde ta honom….

ramlade sen av i vattnet senast vi badade..han ramlade över en sten o jag gled av!

#23 Börja på judo/jujutsi kanske? Gick på jujutsi i några år, där vi fick lära oss att falla på rätt sätt. >_<
Det var väll därför jag lyckades göra som jag gjorde.

Jag skulle rida en av min kompis nordisar barbacka från hagen och hoppade upp på mage. Men när jag skulle slänga över benet så gick han iväg och jag blev liksom kvar i luften på nåt sätt så när jag fått över benet så stod jag på marken bakom honom. Mycket märkligt, vet inte hur det gick till ^^

Jag ramlade inte av helt men så här gick det: Lill-jonna som jag red var på bushumör, så  när jag skrittade så hoppade hon liksom upp i luften, det var ju inte jag beredd på så jag landade på halsen, jag trodde hon skulle ta ner huvudet så jag kunde glida ner men det hände aldrig så hon gick en liten bit med mig på helsen (borde varit tungt men hon brydde sig inte) ahha

en konstig avramling var när jag var ute med en kompis. vi tar en på en "ny" stig som visar sig inte vara ngn stig, utan vi har gått av stigar och går helt enkelt I skogen. hennes häst går väldigt nära roger och mig och jag håller undan en enorm gren som är i vägen för oss. sen komemr problemet: jag kan itne släppa grenen för då skulle den smälla tillbaka mot kompisen och hennes häst och det rejält. så jag klamrar mig fast i grenen medan roger traskar vidare så glider jag av honom lite fint över rygg/rumpa. så det var en frivillig avsittning.

en annan men inte lika konstig en var när jag och en annan kompis red ut barbacka. vi skulle bara skritta men som vanligt blir det aldrig bara skritt…vi red till grusgropen där det fanns vatten för hästarna att traska/springa igenom. vi skrittade till en början men vara bara tvungna att testa traven igenom vattnet då de lyfter benen lite bättre än vanligt. roger travade till en början, men han är lat av sig och galopperar hellre. så efter lite trav i vattnet fattar han galopp, men sen är vi uppe ur vattnet, där det är lättare att springa så jag känner hur han tar i lite mer samtidigt som jag säger till honom att sakta av så det blir slängtrav i stället. och jag är lika lat som "min" pålle så jag ramlade/studsade av istället för att klamra mig fast. mjukt men lite blött var det i sanden…

Senast jag ramlade av måste ha sett riktigt lustigt ut. Kan inte kalla det för att ramla av, men iallafall:

Ila är ett fyraårigt sto som jag rider, som har börjat få ovanan att inte stå stilla när man sitter upp. Eftersom hon traskat iväg gången innan, så stod jag och studsade i stigbygeln ett tag, och hon, flyttade sig givetvis åt sidan. Jag rättar henne, och försöker få det att gå snabbt nu eftersom jag har en kompis med sin häst som väntar på att jag ska bli klar.

 Tar en rätt stor sats för att komma upp innan Ila kliver iväg, men så gör hon det åt fel håll, nämligen åt det håller jag satt upp ifrån, och allt jag hinner se är att det inte finns någon häst under mig och så trillar jag av på andra sidan. Ila tittade snett på mig och stod sedan stilla när jag satt upp på nytt.

Den konstigaste avramling som jag har ramlat av är väl ganska typisk, men ändå. Hästen hoppade helt plötsligt åt sidan vid avskrittningen och jag satt kvar i luften med tyglarna och allt, innan jag föll i marken (det var snö, som tur) och hängde efter i stigbygeln när hästen galopperade iväg. Men som tur var det att stigbygeln lossnade efter bara några galoppsteg, så jag skadades inte allvarligt, som tur! :)

Jag skulle hoppa studs med Max, första gången jag hoppar studs någonsin och Max är jätte seg när han lägger den sidan till ;P Vi kommer över första hindret men sedan tar farten slut så han stannar, jag trillar nästan av med lyckas kravla mig tillbaka i sadeln, sedan får jag vända ut imellan hindren och ta alltihop en gång till. Den här gången är jag säker på att vi ska lyckas. Jag skänklar och Max rusar på som en galning, kommer över första hindret men sedan tvekar han lite för det andra, jag tänker "nähä, inte nu heller" och då hoppar han rätt upp i luften och över -.-' När vi landar så sitter jag mellan hans öron, fortfarande med fötterna i stigbyglarna, så jag släpper dom och Max böjder ner huvudet och jag åker av och slår i hakan i det sista hindret ;P Efter det här så lyckades jag komma över hindren två gånger utan några stopp *hurra* XD

Måste vara när jag red på ridskolan för nåra år sedan.. Vi hade hoppning o jag hade en häst som ALLTID! vägarde. Det började bra, sen blev jag väl för självsöker.. hästen vägrar gång på gång och till slut så hoppar den stillastående. Jag ramlar halvt av o stå i ena stigbygeln på ena sida som precis innan man svingar över benet när man sitter upp.. nästa hinder ( vi hoppad ekombination) bryter pållen ut på o jag hoppar över ;) OBS! tyglarna hängde på hästens öron! :P

Oj oj oj.. Jag har lyckats riktigt jag med =)

Roligaste var en ridtur var för att par år sedan på ett par isisar med en gammal vän till mig. Vi packade ryggsäckarna fulla med utrustning och skulle bege oss till stranden och bada med hästarna. Jag skulle sitta upp barbacka och går et par steg bakåt för att ta sats. "Springer" fram och hoppar upp. Det är då bara det att tack vare den tunga väskan på min rygg som åker fram över på hästens andra sida drar med hela mig och duns så satt jag på andra sidan hästen istället! Efter hela turen så kom vi till den punkten att vi skulle sitta av hästarna utanför stallet. Jag tar i för att kasta över benet över ryggen på hästen. Lägger mig framåt precis i den sekun´den som hästem sänker ner huvudet för att äta utav det goda, gröna gräset framför honom. Ryggsäcken slungas fram eftersom jag tar i för att komma av. Så jag flyger fram över hästens huvud. Den stod till på köpet lite i nedförsbacke så jag flyger ner över huvudet på hästen och rullar en bit nedför slänten in i brännässlorna =D

Min konsigaste var nog när jag skulle hoppa på ridskolan….

Skulle hoppa ett hinder då(barbacka)

När jag skulle hoppa så hoppade hästen men inte efter som jag åkte back på rumpan sedan ner FRAMFÖR hindret.. Som tur var så klarade jag mig.   Men det gjorde ont,AJJJ!!!!!!

Hehe, min mest misslyckade avramling var när jag var runt 13-14 och skulle rida till våran shettis. Tanken var att jag bara skulle hoppa upp, rida några varv och lämna tillbaka plutten till min lillasyster, men jag hinner bara sätta mig på hästen så gör hon ett jättebocksprång rakt åt sidan och jag ramlar nästan av, det vill säga, jag hänger på sidan men hon var ju så liten att jag nådde ner med händerna till marken fast jag hade benen kvar på hästen. blev hängande så en stund innan jag lyckad trassla mig av. PINSAMT, mina kompisar och lillsyrran skrattade så de höll på att svimma =P

Har flera som jag tycker är lite konstiga.

Den första är kanske då jag var liten (kanske 6-7år) och red ett russ. Då vi red i skogen stannade vi för att ridläraren skulle berätta något och russet satte ner huvudet och började äta så att jag hjälplöst gled låångsamt ner över huvudet på henne. ^^

Sedan den andra var på en hopptävling. Jag var kanske 10-11 år gammal då och red min favorithäst. Jag hade spänt sadelgjorden allt vad jag kunde och tänkte att jag säkert inte behövde be ngn vuxen att spänna den, jag tyckte att jag redan fått den tillräckligt spänt. Då jag kom in på banan blev han fullkomligt okontrollerad och satte iväg i full galopp. Efter kanske 1 varv runt manegen fick jag någorlunda kontroll över honom och red mot hinder nr 1, men så tvärbomsade han i ett hörn så att sadeln gled under magen och jag dunsade i marken. Jag blev förståss diskad och det kändes lite dumt hela dagen.

Sen har jag gjort flera klåpiga och onödiga avramlingar då jag ridit barbacka. :P

Haha de va kul att läsa ^^

En av mina konstigaste avramlingar var nog när jag och en kompis red ut på min travare och min lillasysters shettis barbacka. Vi hade då travat lite och det gick jätte bra, så fattade vi galopp. Det gick inte särskilt fort men lilla Cindi fick ju ta i rätt mkt för att hålla sig jämsides med Obbe. Allting gick jätte bra och jag började slappna av lite för jag tyckte hon höll uppe farten bra. Hon ökade farten så att hon kom först så ni kan ju tänka er att det gick rätt fort. Men helt plötsligt tvärstannar hon o böjer ner huet och börjar att äta gräs. Jag gör en kullerbytta över hals o hue på henne o sätter mig på rumpan precis framför. Satt där ett tag innan jag fatta vad som hände, kände ju sig rätt dum för min kompis skratta så hon höll på att trilla av hon osså ^^

Jag ramlade av en gång när jag skulle hoppa en jättehet häst som mest rusar =S Öhm, iaf, hoppade en oxer, sedan skulle jag ta tillbaka henne så att hon inte sprang på så mycket. Då studsade hon rakt upp, knockade mig nästan, jag studsade ur sadeln och hamnade som tur var mjukt i spånet. Hennes oskyldiga blick därefter slår allt!

Jag har också ramlat av i slowmotion typ.. å en gång skulle jag hoppa en fjording å han tvärstannade framför men inte jag. Satte mig mitt på hans hals.. de såg roligt kan jag säga har det på film! Kändes som jag var precis bakom öronen eller något… haha.

hahah , mjo, min konstigaste avramling måste varit när jag var ute och red med min kompis för flera år sen . hon red min B-ponny och jag red min shettis. så gick vi bredvid ett älgstaket , efter som shettisen var så liten , så skulle jag rida under domdär metallpinnarna som står lutad mot staketet som stöd, när jag red under grep jag tag i pinnen och lukas fortsatte gå, men jag släppte inte xD vet inte vf, men jag höll kvar . hahaha , så jag gled över rumpan på hästen ner på marken medans lukas fortsatte att gå xD

 sen har jag ju vackraste bilden när jennie ramlar avsåklart (:

när jag va liten ca 11år red jag på en 4-H gård där fanns en en busig sak :) han va en riktig smart han drog ut magen så mycket han orkade å man spände sadelgjorden sen gick man några steg o så testa man spänna igen… vi red iväg å allt var frid o fröjd men så skulle man börja trava sen galopp tjoff sa det so satt man under magen på honom. Han va en jäkel på detta gång på gång gjorde han så här, han kunde stämpla fötter med jätte duktig var han på det oxå. På min fot ställde han sig en gång o snurra runt med framhoven (baken rörde han allså sidled) detta gjorde ont och min lilltå gick ur led o bröt den. Än idag har jag som ett blåmärke på foten ett litet minne från han ;)

red lektion på ett 4 årigt sto, vi skulle hoppa
gick jätte bra i böärjan, började hoppa på en kort bana..
på 2 hindret kändes de som hon skulle vägra, höll om o hon hoppade vilket jag var helt oförbered på… tappade balansen höll mig kvar ganska länge man tillslut hamnade jagh på hennes hals och de tyckte hon var oberhagligt så hon bockade av mig, gjorde en kullebyta (stvn) ovh landade på ryggen,
men hoppade upp igen, dock grät jag tills lektionen va slut och jag hoppade av henne, ville absolut inte rida den här fröken innan jag hoppade upp men var nästintill tvungen

Putt =D

Jag har haft lätt för att sitta kvar men inte så lätt när man fick en för liten ponny på lektionen

så här gick det till Ricco och jag skulle hoppa ett 40 cm hinder han var en bockig liten ponny iallafall superduper söt men när vi skulle hoppa hindret så bockade han i luften och galopperade en liten bit sen så stanade han jag slog en kullerbytta sakta men säkert ner på marken

Jag ramlar inte av så ofta, men för några veckor sedan var jag och Chessa ute och red med Jenna (Nelen_93).
Så vi skulle trava/galoppera lite på en stig och Nelen var först och tog något bocksprång, så då tyckte Chessa att hon oxå hade rätt till att busa så jag fick mitt livs största och högsta bocksprång. Jag flög väldigt högt och på nervägen hann jag kroka foten i sadelhornet och stigbygeln och sen ramlade jag ner men landade på fötterna. x)
Första avramlingen i westernsadeln iaf. ;)

Dubbelt

sorry, tredubbelt

Jag har ramlat av två gånger i mitt liv. Två förnedringar. Första gången var förra året då jag skulle hoppa min D-ponny Cruella De Ville. Vi var på läger och det var tidigt, tidigt på morgonen men det hade redan hunnit bli varmt och kvavt. Både jag och Ella var jättesega och vi red mot hindret i galopp och precis innan hindret tvärstannar hon. Och jag är totalt oförberädd. Så jag flyger över hindret och landar på andra sidan. x)

Andra gången skulle jag rida en shettis. Hon ville inte hoppa med den ryttare som red henne, så jag fick prova :) Men inte gick det bättre för mej. Hon vägrade och jag flög av och slet sönder tygeln.. "/ (Ni behöver inte oroa er för djurmisshandel, tygeln var säkert 100000 år gammal) Det finns en bild på oss när jag ramlar av men jag vill inte ge er mardrömmar :')

#46 hihi, ser framför mig hur det såg ut xP *skrattar*

Har trillat av så många gånger att jag inte mins allt och på många skrattretande fall sätt. Men det ag vet mina vänner tycker är det sjukaste är:

 Jag och min kusin red ut på nordsvenskarna. Självklart skulle vi undersöka det outkända och red vilse som vanligt. Dum som jag är tror jag alltid att nordis valacken jag rider ska hitta hem och jag har alltid fel. Någon stans i en rejäl snårskog bestämmer vi oss för att min kusin ska rida först på nordis stoet (som brukar hitta hem) sagt och gjort hon rider först. så hör jag henne "Nej ronja nej" plötsligt kommer det en 15 cm grov gren som jag får imagen. Och där hänger jag kvar och ser hur min kära häst skrittar vidare utan ryttarinna. Som tur va tittade min kusin bak och stannade när hon såg en nordis utan ryttare och hennes kusin kvar i trädet längre bort. Min häst såg minst lika förvånad ut som henne.

Jag klarade mig oskadd efter som det gick så sakta och fallet ner från trädet när jag började skratta va mjukt av all mossa.

En av mina dråpligaste avramlingar var då jag skulle rida in min häst. Hade bara suttit upp på honom ett par gånger innan.

Han var barbacka och jag tog sats upp på honom från ett par stenblock som jag staplat upp vid sidan om honom. Väl uppe tar han ett sidosteg och får då blocken under sig. Fattar icke vad jag tänkte på? för givetvis skulle jag ju hoppat av direkt, men jag lägger till skänkeln för en sidoförflyttnig. PÅ EN OINRIDEN HÄST! Snacka om tilt. Hästkraken fatta ju ingenting och tar ett steg frammåt vilket leder till att han slog bakbenen i stenblocken och sen blev det fart kan ni tro. Men jag lyckades bara sitta kvar 3 galoppsprång sen tog hästryggen slut o jag dunsa på ändan bakom honom. Tilläggas bör att både han o jag gick helskinade ur detta klanteri.

Min skummaste var när jag red ridskolans shettis Matilda på hopplektion…

Vi skulle hoppa två studs som låg på typ 60 cm båda två. Men eftersom Matilda är så liten så skulle hon ta ett språng emellan.

Hon kom jättenära det första hindret men lyckades på något knepigt vis komma över. Emellan hindrena tog hon VÄRLDENS längsta galoppsprång och kom ÄNNU närmre andra hindret, som hon rev med frambenen.

Då blev hon SKITSUR (för att hon rivit x'D) så hon gjorde världens bakutspark mot bommen (och minns jag inte helt fel så gick den av på mitten också) vilket ledde till att svanskappan gick av.

Då åkte hela sadeln fram och la sig på halsen på henne och ställde sig typ rakt upp… Detta tyckte stackars Matilda inte var sådär jättebekvämt (och inte jag heller!), så hon började bocka åtahelvette (och när den här ponnyn bockar, då bockar hon ordentligt). Jag flyger fram, hänger kring halsen en rätt bra stund, sen flyger jag av med en jäkla fart och ramlar rätt på rumpan.

Snacka om att alla i gruppen fick sig ett gott skratt ;)

ah dt var inte jag men min kompis på våran första tävling (Loka) hoppade hon en ponny hon bara ridit i 4 veckor ,, "/ ponnyn hon hade planerat att hoppa hann de aldrig mäta så den hade inget mätintyg men iaf >_< hon rammlade på frammhoppningen o Winnie`s  (ponnyn) svanskappa rammlade så hon red utan den o sen skulle hon koma an på en oxer men winnie stannade o hon flög rakt in imella oxern o landade med handen uppepå bakre bommen xD dt såg skitroligt ut ,, men hon rev inget iaf ^^,

Inte konstigaste kanske men den enligt mig mest pinsamma. ^^

Första riktiga tävlingen med min skötponny på ridskolan. Första hindret gick perfekt, men det andra njaeej, det gick inte riktigt lika bra. Ponnyskrället stannade och jag slår en kullerbytta över halsen, det var en oxer så på nått sätt lyckades jag sätta mig mellan hindren med höger arm och ben över bakbommen och vänster arm och ben över frambommen, och typ alla i publiken asgarvar. Då vill man verkligen sjunka genom jorden. :P  Men hoppade upp igen och fick hoppa klart banan som "tröstpris" x'D

Jag red en shettis för 100 år sen (Ja inte riktigt kanske..) och hade glömt spänna sadelgjorden….. Men det märkte jag inte förrän hästen vägrade på ett hinder och sadeln (och jag) flög över huvudet på ponnyn! Den hoppade bara med frambenen ur sadelgjorden och sprang lyckligt runt i ridhuset.. Svårfångad var hon även dessvärre….
men jag låg kvar i samma ställning jag var i på hästen, d.v.s i fältsits, med aniktet i backen.. Min kompis tyckte det var hysteriskt roligt! ^^,

En till rolig var när jag red ett russ (Fast iof ramlade jag inte av.. men dte var kul ändå!) och red barbacka! Vi klarade oss över uppförsbackar och nedförsbackar med endast några hårstrån i skinkorna och slag på.. ja… Och så helt plötsligt så kommer det ett träd mitt på stigen osm var format som ett Y typ.. och på något sätt fastnade jag där med foten.. Hästen fortsatte att gå och jag gled bara längre och lä'ngre bakåt! Tillslut ropade jag på min mamma som gick till fots en bit framför oss och hon sprang tillbaka och stannade ponnyn!
Jag hängde då på ponnyns rumpa med utsträckta armar för att inte tappa tyglarna! Kunde dock kravla mig upp igen och jag ramlade inte av!

På hoppträningen för ngn vecka sedan så tvärstannade Zoyega framför en ganska hög men ffa jättebred oxer. Jag gjorde då en EXTREMT graciös volt över Zoyan OCH hela hindret. Sedan landade jag stående på andra sidan hindret vänd mot Zoyan med tyglarna i handen. ^^ :D:D

Den konstigaste var väl typ när jag skulle rida in Lord från hagen. Denna är en bit bort. Och han har myror i bakne och ville inte stå stil, så när jag lägger över ena benet så börjar han gå. Så jag måste hoppa upp och vid dethär laget som hade han gått så långt så jag vr tvygnen att hoppa upp på hans rumpa. han börjar trava, och jag får inte stopp på honom, faller in i galopp, bockar, bockar och bockar. Jag som inte är rädd eller nervöst för något sådant, sitter och asgarvar tills han skjuter i luften och jag lyfter ifrån hans rumpa, då svänger han, då jag itne släppt tyglarna än så vrids jag konstigt och landar på knäna sedan raklång på magen. Jag tyckas alltid landa påknäna. När jag kollade några dagar efter så såg man fortfarande avtrycket ifrån mig bland gräs och stenar! Syster min höll på att kissa på sig av skratt.

Ännu en lite konstig var då jag och min kompis som vanligt red två stycken barbacka på fjordingstoet vi brukar rida. Vi var påväg hemåt och hon travade jättefort och jag som satt bakom hade fullt upp med att inte flyga en halv meter upp i luften. Så glider jag långsamt åt ena sidan och just som jag tänker ramla av lyckas jag kravla mig tillbaka upp på hästryggen. Sen (fortfarande i snabb trav) plötsligt ligger jag på marken på andra sidan hästen. :P

En annan gång då vi red ut två på samma häst igen så hade jag på ngt sätt fallit av då vi skrittat (förmodligen min kompis som skuffat ner mig, hmpf :P). Så skulle min kompis kasta upp mig på hästryggen igen. Jag kom upp helt bra (låg lixom med magen mot hästryggen och skulle svänga benet över hästen) och sa till min kompis att hon kunde släppa min fot nu, men hon fortsatte skuffa på bara så att jag gled ner på marken på andra sidan. >.O :P

HAHAH Det var för inte sååå länge sedan, ett halvår kanske. Jag red en b-ponny, Lisette. (bild) Vi skulle iallafall hoppa ett hinder och sedan gick allt rätt fort.. Det är som Lisette tagit faren och ska preciiiiiis hoppa men ångrar sig snabbt, ne. Hoppa det själv du! Och jag hoppar det, på något konstigt sätt gör jag en volt i luften och sätter mig på hindret, konstnärligt?, nejdu! Jag hade däremot en kompis som skrattade efteråt! ;)

Jag har väl kanske inte gjort någon särskilt konstig avramling men jag minns speciellt två gånger.

Den första var väl för ett par år sen, jag kan inte ha varit mer än 10 år, och jag rider ett russ. Vi galopperar och eftersom det var på ridskolan precis efter sommaren så gjorde han ett glädjeskutt och jag hamnade framför sadeln. Ung och dum som jag var tänkte jag att det var lika bra o hoppa av, för han fortsatte galoppera och jag fick inte stopp på honom. Misstaget jag gjorde var att hoppa av på fel sida, så jag hoppade rakt in i manegeväggen istället för ner i det mjuka underlaget..

Sen för kanske ett halvår sedan red jag en d-ponny som inte var så säker på att hoppa, nu tycker han dock att det är superkul, vi skulle hoppa ett hinder på ca 50-60cm. Vi kom rakt på hindret med en perfekt väg och allt är liksom bara.. super. Men precis innan hindret tvärnitar han, ångrar sig och hoppar stillastående, när han hoppat upp i luften ångrar han sig ännu en gång och styr åt sidan (i luften) där han upptäcker att ridläraren står och vänder ännu en gång åt andra hållet och jag som kastats runt på ryggen fram och tillbaka åt alla håll som en trasdocka ramlade av när han vände sista gången. Det måste sett rätt roligt ut för ridläraren fnissade allt trots att hon försökte se oroad ut x)

Mitt konstigaste fall var nog när jag skulle dressyra min fd, medryttarshettis. Vi red på en volt och det gick fint o så, drev kanske lite väl mkt och han blev irriterad och slog bakut och bockade flera gger efter varandra, och jag då hänger runt halsen och tillslut ramlar jag av och står på knäna framför honom(med ryggen mot honom), tror ni inte han biter mig i baken? xD

Alla som var där skrattade jätte mycket och min syster fångade till och med allting på film!  Så det kan man skratta åt fortfarande. haha.

Har inte gjort så många roliga. Men en lång lista på vanliga "tråkioga" historier. Men på min första hopptävling (km) hade jag en liten b-ponny. Jag kunde inte galoppera ordentligt då men jag var med ändå. På första indret vägrade han och jag landa stjälv på andra sidan.

Min konstigast och var nog den roligaste också, gjorde ont men kunde inte låta bli att skratta åt mig själv. Jag ramlade av när hästen stod stilla. Hon skulle klia bort en broms och då skulle jag samtidigt böja mig fram och ta bort samma broms som hon hade i ansiktet, hade inte heller fötterna i stigbyglarna.

Min konstigaste var nog när jag red en "bytes häst" Bytte min c-ponny med min kompis som hade en b-ponny. Jag red barbacka och han bockade och direkt efter så kutade han iväg, men min kompis stod framför och fick fatt i honom. Jag trillade ju då av bakom honom. Så när min kompis hade tagitt honom så började han backa (fort!) och jag han inte flytta mig så han råkade sparka mig precis under ögat. (hände som tur väl inget allvarligt med ögat men man ser en hov i ansiktet ibland)

Jag tror den konstigaste avfallningen jag har gjort var när jag var typ 9år.
Jag hade precis fått hem min nya ponny var några dagar sen och jag och min syster skulle rida ut på en åker full med snö.
Min ponny kom från skåne och hade nu fått flytta till norrland och var inte alls van med så mycket snö så när det blev djupt så hoppade han iväg i fyrfota hopp och jag liksom "hoppade" av honom baklänges ner över rumpan :P

Filmen kan ju få tala för sig själv:

http://www.youtube.com/watch?v=Bo9XuVSVje4

Den konstigaste avramligen var nog när jag hoppade med min b-ponny Cissi engång för några år sedan. Hindret låg väl på ca 75-80 cm och jag styrde mot hindret i galopp men så vägrade hon i 2 sekunder och sen tog hon ett jätte hopp och tvärstannade efter hindert och jag gjorde en volt över halsen och ramlade på runpan :D Hade en del konstiga blåmärken efteråt ;)

En bild på mej och Cissi för 10000000000000 år sen ;) Jag tror att jag va 10 ;P

Min kompis gjorde även en rätt rolig avramlig från en liten shettis hingst som vi ägde för några år sen :) Såhär gick det till iaf : Vi galopperade jag var före på min shettis Bella och det gick jättbra det var mycke snö så vi bröt av och tänkte plumsa lite jag och bella gick ut i snön Tove (som hon heter) kom efter i trav med Håkan(hästen) men nej han skulle minsann inte plumsa och gjorde en tvärsväng så Tove flög av som vanligt, men det roliga var att  hon rullade i snön nån meter och jag skrattade som bara den , dock gjorde inte Tove det…. hahaha det var tider det ;)

Förra året lånade jag hem en gammal, snäll isis i två veckor. Jag tänkte bara skritta en liten runda på "terängspåret" som går runt stallets hagar, såklart barbacka. För en gångs skull blev isisen lite skärrad, särskilt när stallets fölunge började ropa från hagen! Isisen satt av i en hejdundrande galopp, jag försöker sitta kvar och kniper dumt nog med knäna. Då börjar busen bocka, jag gled över halsen och rispade upp hela mig mot skaren -.-

Såklart stannade han tre meter ifrån mig och är lugn som en filbunke igen.

Haha ^^ jag kommer ihåg en gång då vi skulle rida barbacka. Jag skulle rida den största hästyen i gruppen som alltid brukade dra ner huvet i galoppen. När vi skulle galoppera förberedde jag mej och vi skulle ju trava först innan galoppen. Och i traven drog han ner huvet och saktade av på något konstigt sätt så jag åkte ruschekana nerför halsen hehe ^^

Jag brukar göra den klassiska att flyga över halsen över hindret, landar oftast raklång. Men en gång hoppade min ponny hindret efter att jag flygit av, så jag ser hur hans hovar kommer mot mig. Men han är duktig och parerar så han sätter hoven mellan min arm och min bröstkorg. Sen kommer han och nosar på mig och liksom säger: - Gick det bra? Hur söt som helst!

Min knäppaste var när jag red på hästen Dizze jag aldrig hoppat förr.. Det började med att hon var spend som en fjäder och rus hopade dom 2 första hinderna (tror jag) så ser hon start och målskylten (vi har pytte små på marken) och hon fösöker ta sig i från den och (bockade) och busade till slut tappade jag ju stigbyglarna. Men hon fortsatte så jag hoppade av hästen.. :D Såg säkert vråldumt ut men jag hoppade av. sen fick jag fortsätta hoppa banan men när vi gott i mål flyger jag av som en vante tack vare start och mål skylten..

Sen när jag trillat av och allting berättade dom att hon var rädd för dom..

det är nog ina knäppaste av trillningar:D

Jag haed gymkana förut på på ridskolan och då skulle en tjej kasta upp mig och hon kastade över mig  till andra sidan så jag hamnade på backen jag nuddade nt hästan knappt utan jag typ "flög" i luften över xD

okej min kompis skulle få sitta på min ena häst i boxen medans den andra åt upp (kommer nt ihåg vf) hans boxdörr va öppen och ena stalldörren med (öppen så hästarna kan gå ut i hagen det är typ en  "gång" så vi öppnar bara boxdörrarna och sen går och stänger grinden) men iaf så fick min kille för sig att han inte skulle så kvar så han gick ut med min kompis på ryggen iaf tills han kom till boxdörren där det är en "pinne" elr vad man ska säga som boxdörren sitterfast i så när hon kom dit (han halvsprang) så tog hon tag i "pinnen" och hängde där medan han gick ut XD förövrigt är min kompis "veero" här på iFokus :D

Jag har även ramlat av på en nordsvensk förra vintern på en hård trvbana jag fölg flera meter och landade på rygg/nacken fick lämna travbanan med ambulans med lätt hjärnskakning och dom trodde jag kanske hade brytit ryggen/nacken men som tur va hade jag nt de :D

kanske inte den konstigast , men den komiskaste iallafall ;)

Det var för några år sedan , jag red på våran fjording Pysen i paddocken och amma skulle hjälpa mig lite . Jag skrittar runt på långa tyglar och amma säger "Korta upp tyglarna lite nu" jag "nejdå det är ingen fara jag skrittar bara" så jag fortsätter att rida runt väldigt avslppnat och på långa tyglar. Och nästan direkt när jag har svarat mamma så lägger Pysen av värsta brakaren och blir skiträdd! Hoppar det största hoppet upp i luften och jag flyger iväg som en vante x) Hahah han blev nog också LITE för avslappnad 8) Liksom ofta man blir rädd för sin egen fis ? x)

#41 haha den avrammlingen blev en blöt en va ? ;P

haha otroligt underhållande tråd att läsa när man har tr¨åkigt ;D

kanske inte så rolig - men jag ramlade faktiskt av idag..

Jag, Linn och Amanda (tror hon hette så?) red ut barbacka på Gido, Murphy och Julle. Gido och Murphy är shettisar medan Julle är welsh/arab på 132cm. Min balans är väl inte den bästa när det gäller barbacka men i skritt och galopp sitter jag ändå hyfsat stadigt.

Allt gick lugnt till och Julle gjorde som jag sa åt honom - till sista galoppen. Linn och A (vi kallar henne så) galopperade på grusvägen och jag skulle galoppera på ängen bredvid när dom kommit en liten bit.

Julle blev plötsligt superpigg och ville inget annat än att springa. Han kunde inte stå still och när jag väl lät honom galoppera så gick det bra ca 2-3 steg innan han stack och började skena. Efter ca halva ängen började han bocka riktigt högt ca 4-5 gånger och enligt Linn flög jag en bra bit ovanför honom för att sedan landa gång på gång på hans ryggrad. Aj.

Han lyckades kasta av mig och travade glatt iväg o åt lite gräs för att sedan när jag kom för att fånga honom börja trava iväg. Dock går det en kort stig mellan ängen och grusvägen där Linn stog och tog honom när han kom.

Det var bara att gnugga rumpan och ryggen o fortsätta hemåt. Men shit vad pigg han var sen. Det roliga är väl att han aldrig gör något sånt - emelie och stallägaren frågade om det verkligen var Julle jag hade ridit - och att han blev nästan stolt över att äntligen ha fått av mig. Nedrans häst :)