Hästar & ridsport iFokus

Hästar & ridsport

Etiketter: off-topicgod-morgon
Läst 754 ggr
Mandysan
0

OT: Novellhjälp

På tisdag nästa vecka har vi en oförberedd novelltävling. För att träna mig själv håller jag på och skriver noveller för fullt =) Har dock kört redigt fast på en och skulle vilja höra vad ni tycker om det jag hittills har skrivit så fortsätter jag när jag känner mig lite mer inspirerad ;) Här kommer den:

---

Ängen doftade av späd blomsterfägring. Runt den låg en skog fylld av förvuxna träd med grova stammar. Genom skogen flöt en liten bäck stillsamt fram och bredvid den stod ett mycket vackert djur. Djurets kopparröda hårrem glänste och under den kunde man ana hans spända muskler. Djurets öron spelade fram och tillbaka, hans ögon var vaksamma, men trots det lös hela han av smärta. Den vaksamma blicken var plågad, svans var trasslig och pälsens glans var inte vad den en gång hade varit.

Ute på ängen var en ung, mycket vacker flicka. Hennes ljusa hår stod som en gloria runt henne. Ögonen lös av glädje och hon hade ett lekande leende på läpparna. Det såg knappt ut som om hon nuddade marken utan hon svävade sakta fram över ängen. Allt såg ut att vara frid och fröjd.

Djuret slutade dricka. Han vittrade doften av något annorlunda. Han hade känt doften för längesedan men kunde inte placera vart. Han spetsade öronen men möttes bara av tystnad. Ett uppgivet läte, inget svar. Plötsligt började djuret att minnas allt mer doften blev starkare.

Det hade hänt när djuret var ungt. Solen hade lyst, gräset var grönt och allting hade varit så stort och vackert. Han galopperade runt på stappliga ben varje dag och upptäckte världen eller låg och rullade runt i gräset tills hans moder ropade tillbaka honom. Så var det dag efter dag.

Men just den här dagen hade modern aldrig ropat tillbaka honom. Han hade letat efter henne men hon var borta. I ett skogsbryn fann han i stället en konstig varelse.

---

/Amanda

Shira90
0
#1

Bra forsätt så tumme upp

(skyna dej att bli inspirerad jag vill läsa fortsättningenFlört)

~Medarbetare på ridtravare.ifokus~

Mandysan
0
#2

Slänger in en gammal, den första jag skrev =)

Adjö, tillägnad Mandy

Tår efter tår rinner sakta nerför dina kinder när du långsamt stryker mig över pannan. Jag har huvudet i ditt knä, vi båda vet att det här är vår sista stund tillsammans.

Vi befinner oss på jordens underbaraste plats, den blomstrande äng där vi först träffades. Kommer du ihåg den dagen? Jag stod här med mina kamrater och du kom likt svävande över vårens första grässtrån. En underbar flicka, omgiven av skir grönska. Från den dagen var det bara du och jag.

Solen lyser, på ängen där blommorna har börjat att titta fram ur sina djupa, mörka vinterdvala. Du kramar om mig så hela mitt huvud blir vått av tårar. Men det gör inget, om jag kunde få fram ett endaste ord skulle jag berätta hur mycket jag älskar dig. "Det finns ingen som du, jag kommer aldrig att glömma dig", snyftar du i mitt öra.

Ljudet av din ljuva röst får mig att minnas alla gånger du satt inne hos mig och pratade om allt mellan himmel och jord. Jag svarade aldrig men du förstod att jag förstod.

Du försöker att stryka bort tårarna, att vara tapper enda in till slutet men det är okej, du får gråta hur mycket du vill för även jag gråter. Min själ slits itu av bara tanken på att skiljas från dig. Men det är så livet är och jag har gjort mitt här, men du är ung och frisk.

Fast vi båda helst vill stanna tiden där vi sitter på blomsterängen, skenar den iväg och stämningen blir allt mer laddad. Vi båda vet att det måste ta slut nu, trots att ingen av oss vill. Men det är så här livet är.

Men detta är inte ett avsked för alltid, när tiden är inne kommer vi att ses igen. Då kommer jag att vänta på dig vid den nya vägens början och vi kommer tillsammans att gå mot en plats utan några smärtor eller sorger, bara ren lycka.

Under tiden ska jag vaka över dig, inget ont kommer att hända dig. Jag ska göra allt för dig så som du har gjort allt för mig. Jag ska vaka över dig från den andra sidan, som ett tack för din omvårdnad.

När ljudet av bildäck stör friden som råder över denna plats reser jag mig så fort mina gamla leder tillåter. Du biter dig i läppen och försöker att torka bort tårarna från ditt spegelblanka, unga ansikte med tröjärmen och reser dig sedan upp. Vi ser på varandra en lång stund, en blick säger mer en tusen ord och detta är en ömsesidig blick, fylld av kärlek och tillit. Mina bruna ögon möter dina tårfyllda blåa.

Jag skymtar en man i ögonvrån och sedan blir allting vitt, bara bländande vitt och jag intar min plats som din skyddsängel tills vi återigen ses och tillsammans går över Rengbågsbron mot en plats där vi kan vara tillsammans för evigt.

Kvar på ängen sitter en ung flicka och ser en lastbil åka iväg med hennes älskade. i handen har hon en vinröd grimma som tillhörde hennes bästa vän någonsin vars kropp åker utom synhåll i lastbilen. Hästens själ är dock kvar på ett mycket säkert ställe, orörd som en slags brinnande glöd i flickans hjärta och där lär den stanna.

Mandysan
0
#3

#1 Synd att sådant inte kommer på beställning, behöver skriva :P

wewwa
0
#4

Jättebra, jag säger som #1 att jag oxå vill läsa fortsättningen :), ända tipset jag kan ge är att läsa igenom ordentligt och tänka i så många "vinklar" som möjligt för att texten ska bli eller låta mer rätt.

jn84
0
#5

Du missar väl inte skrivlust.ifokus va? ;) Där får du jättebra hjälp och kritik på dina texter